Jag har så tydligt utstakade mål för mina sajter att reklamdödläget tagit mig lite på sängen. För ett par veckor sedan visste jag inte riktigt vart jag skulle ta vägen och började då jaga efter uppdrag på flera håll, jag som annars mestadels jobbar på mina egna projekt. Det hela har tillfälligt löst sig genom att jag fått till stånd en hel del sponsrade samarbeten för bloggarna. Så jag har jobbat, jobbat och jobbat – först för att försöka rädda den hopplösa reklamsituationen och sedan för kunna leverera som jag lovat.
Trots mycket jobb är jag alltid lika noggrann med träning och motion. Det är för att jag vet hur mycket värre värken i kroppen blir om jag inte rör på mig varje dag, typ. Men på sistone har jag pressat på lite väl mycket med allt och därför var det dags för välbehövlig vila framför Netflix. I dag har jag känt mig så trött i värkkroppen att det bultat och brunnit i varenda muskel – inte heller hjärnan har varit med. Tack vare vila framför skräckfilmen Ondskans inflytande och den romantiska filmen Falling Inn Love mår jag bättre.
Hjärnan har också fått tanka kulturella intryck, om än i form av popkultur. Näringen har gett mig förnyad ork och flow, har skrivit två blogginlägg i ett enda flöde och nu det här inlägget. Praise the Vila!