Jag har vaknat efter en rolig vecka. Eller vaknat och vaknat. Känner mig fortfarande mer levande än död i kroppen. Det är alltid så efter upplevelserika dagar, jag blir alldeles skakig av utmattning, däckar på soffan och sover. Så även i går. Jag var på en fantastiskt inspirerande brottshistorisk stadsvandring i Göteborg, hade det hur kul som helst på den, och betalar i dag priset för den och de övriga utflykterna. Har sovit 14 timmar i sträck och har i dag dundervärk i varendaste jävla lem.
Men så måste det ju bli ibland, för vad är alternativet? Definitivt en trist vardag. Ont har jag ändå varje dag, vare sig jag vilar hela dagen eller ej. Nu känner jag mig åtminstone glad och pepp. Känns underbart att äntligen kunna blogga om upplevelser som sträcker sig bortom hemmalivet och kvartersvandringarna. Kan dock så här i efterhand känna att förra veckan blev lite väl händelserik, måste verkligen tänka på att ha fler vilodagar mellan de olika turerna. Måste också ge mig själv tillåtelse att vila efteråt.
Fotona i inlägget föreställer fontänen vid Järntorget i Göteborg. Gårdagens stadsvandring inleddes vid just Järntorget, som var mig ett kärt återseende.
Jag är inte alltid så tillåtande mot mig själv, tyvärr. Att ligga däckad är inget jag gör med glädje. Hade ju hellre satt mig ner för att skriva om upplevelserna på direkten. Trots att jag är slut efter all sömn, ja, fortfarande, gick jag upp för att arbeta i dag. Har faktiskt längtat lite efter vardagen nu när jag haft en paus från den. Hade väl egentligen behövt börja i morgon i stället, det märks inte minst på hur segt jag skriver beställningstexterna. Seg, javisst, men jag har ändå skrivit och skickat in två texter hittills i dag. Helt okej, faktiskt.
Nu får det bli hemmaliv och vardag resten av veckan, tror jag. Under tiden ska jag pyssla, titta på film och successivt göra blogginlägg med hemestertips för såväl Göteborg som Halmstad. Förutom krimvandringen är nog Feldts tivolikiosk en favorit från den gångna veckan. Håll utkik efter inläggen! De kommer, de kommer.
