Jobb Vardag

Vad vill jag berätta om mig själv?

Kvällstankar, kvällstankar.

Det är kväll, jag har haft en tillfredsställande kreativ dag och nu sagt god natt till bästa vännen Therese på telefon. Hon är en lysande kommunikatör och en av de jag brukar bolla mina sajter med.

Jag har funderat mycket på om jag verkligen ska väva in de inte alltför perfekta bitarna av min vardag i mina annars, vad jag hoppas, inspirerande blogginlägg med exempelvis printables.

Att skriva om mina hälsoproblem är verkligen inget nytt för mig, men här blir det så mer direkt, så mer av mig. Jag kan inte gömma mig bakom ett snyggt och prydligt artikelformat utan måste skriva rakt upp och ner, utifrån ett tydligt definierat jag. Det är naket, skrämmande.

Bild: © Karolina Madej / iStock
En inte så lite redigerad skiss av ett frågetecken för att bilden ska passa in i min regnbågsvision.

Ungefär samma tankar har snurrat efter att jag lade upp det senaste blogginlägget ”Så gick det att måla hemliga påskägg” – vill någon ens ta del av mina icke-perfekta pyssel. Men så har jag återigen landat i ”ett varför inte?”.

Läs mera:
Som prinsessan på ärten i min kontinentalsäng

När saker inte blir riktigt som man tänkt sig – som ett påskpyssel – kan det vara lärorikt att bena ut skaparprocessen och att försöka ringa in vad som inte fungerade längs vägen. Det är ju en inte helt oviktig aspekt av det.

Sedan kan det också vara bra att veta att ”picture perfect” i sig kräver galna ansträngningar, stundom omtagningar i det oändliga. Orka alla gånger! Det sköna med att blogga är att jag kan kosta på mig att skapa i all hast. Åtminstone då och då.

För mig finns det en till och med ännu djupare tanke bakom att inte bara måla upp ett rosaskimmer, för att knyta an till inledningen. För någonstans kämpar jag hårt med kronisk smärta och hjärntrötthet på grund av den varje dag. Det är en kamp jag haft i snart 25 år och jag är stolt – ja, faktiskt – över hur mycket jag övervinner hela tiden.

Läs mera:
Så fick jag hjälp av en olycksfallsförsäkring

Jag vill dessutom att folk ska veta att man kan ha det hur roligt och kreativt som helst och ändå ha jävligt ont överallt. Jag vill också kunna vända på det: Oavsett hur kroppen smärtar och hur sliten man är kan man, kanske inte alltid men i alla fall väldigt ofta, göra något som känns meningsfullt för sig själv.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

femton − nio =

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: