Vardag

Rationella och irrationella beteenden i coronatider

Kanske lika bra att finna sig i att man inte är helt rationell nu…

Allt som händer runt om i Sverige och i världen kring corona eller covid-19 är så himla tragiskt. Jag kan samtidigt inte låta bli att fascineras av detta historiska ögonblick, och då i synnerhet av hur olika vi reagerar på och hanterar situationen både som individer och som grupp. Mina antropologränder går aldrig ur, att utbilda mig till socialantropolog är en av de saker jag gjort som jag verkligen bär med mig överallt. Även om snart åtta år har gått sedan jag tog min magisterexamen i socialantropologi med fokus på medicinsk antropologi söker jag ofta efter ny kunskap i området.

beteenden i coronatider
Bild: © BlackJack3D / iStock
En inte så lite redigerad 3D-modell av coronaviruset för att den ska passa in i min regnbågsvision.

Jag har velat skriva något vettigt om corona i över en vecka. Måste ju bearbeta allt som händer, vet du! Men trots att jag driver hälsosajter och brukar skriva om hälsofrågor har jag avstått från att skriva om covid-19 eftersom jag inte vill bidra till desinformationen i samhället. Det finns tillräckligt många som gör det ändå.

Läs mer:
Vad vill jag berätta om mig själv?

När jag förra helgen såg The Folklore Societys facebookdelning av hur en socialpsykolog närmar sig människors beteende i coronatider kände jag omedelbart wow, det här vill jag också kika närmare på och skriva om. Socialpsykologen i fråga heter Pascal Wagner-Egger och han har listat coronarelaterade beteenden som är väldigt intressanta att nysta vidare i (vilket jag kommer göra för min egen skull). Så nu skriver jag likväl om corona.

Beteenden i coronatider

Vilka beteenden är det socialpsykologen Pascal Wagner-Egger observerat? Han menar att epidemin har lett till flera beteendeepidemier:

  • Ångestepidemi
    Effekterna av corona kan dessutom leda till psykisk ohälsa eller förvärra tidigare ångestsymptom.
  • Epidemi av irrationalitet
    Här blir det komplicerat för många av oss som tycker att vi agerar rationellt gör det kanske inte och detta går åt alla tänkbara håll. Exempel på irrationella beteenden kan vara förnekelse av vad som sker, att bryta mot karantänsregler, sprida falska rykten och att komma på konspirationsteorier (du har väl hört det där om att Kina ska ha skapat viruset för att få världsherravälde över ekonomin?) Märker du själv tendensen att många av oss antingen går all in corona eller är lite väl laid back – och var går gränsen btw? Svårt att veta här och nu.
  • Epidemi av förtroende för vetenskap och medicin
    Plötsligt verkar tron på vetenskapen och medicinen starkare än någonsin och det gör att färre alternativmedicinska lösningar får utrymme. Men givetvis har det i Sverige kontrats med försök att sälja c-vitamin, omega-3 och andra preparat. Det finns en ganska stor spännvidd mellan båda dessa i sammanhanget och där vetenskapen just nu verkar väga tyngre hos människor. (Så är alltså inte alltid fallet.)
  • Epidemi av alternativa sociala beteenden
    Folk som klappar händerna på balkongerna där du bor – eller som bjuder kvarteret på skönsång?
  • Epidemi av interpersonella beteenden kopplade till karantän
    I coronatider ställs många saker på sin spets i och med att många tillbringar ännu mer tid i hemmet. Det kan vara en tid av ökade familjekonflikter, fina försoningar, mer sex, pysselstunder med barnen, bokcirklar online, fler telefonsamtal, grannar som hjälps åt och så vidare.
Läs mer:
”Böcker är kärlek.” Bokmärken med text för Världsbokdagen

Rationellt eller irrationellt?

Jag tycker man ska närma sig beteenden med nyfikenhet och med den fullaste insikt om att det egna beteendet också kan vara ganska så (o)rimligt i många situationer. Under denna tid av corona eller covid-19 har jag hos mig själv märkt hur arg jag blir på det jag i viss mån definierar som coronatrots. Ilskan är inte alltid hundra procent befogad. Jag har även märkt oväntade beteenden hos människor jag anser mig känna riktigt bra, drag som jag aldrig hade kunnat gissa mig till att de skulle ha (och jag menar inte främst i en negativ bemärkelse). Hur spännande är inte det? Som Pascal Wagner-Egger observerat händer mycket kring corona, individers och gruppers vardag kullkastas helt och hållet. Därför är det inte heller så märkligt att vi alla är mer eller mindre (ir)rationella nu när vi försöker hitta vägar till ett slags normalitet.  

7 kommentarer

  1. Jag var med både under asiaten på 1950-talet och hongkongen på 1960-talet. Folk blev rejält sjuka. Vi hade inget internet till att driva upp någon hysteri. Alla vi som var immuna och över 15 år i mitt hemland blev inkallade till samhällservice under asiaten. Jag hjälpte till med sjukvård och undervisning. Under hongkongen låg jag på sjukhus med brusten blindtarm. Vi var 4 som inte smittades, 2 patienter och 2 sjukvårdare. Så kom en massa forskare och tog prov på oss för att finna ut vilka gemensamma nämnare som fanns mellan oss som var immuna. Det var snack om ett enzym som fattades i tunntarmen, förövrigt samma som är orsak till min migrän. Just nu har jag en tredagars migrän. Kan det vara kroppen som försvarar sig mot corona? Jag vet inte.

    1. Tack för att du delar med dig, Tora! Jag är dålig på att svara på kommentarer, försvinner ofta in i nästa projekt. Men jag vill att du ska veta att jag uppskattar dina kommentarer, jag lär mig alltid något nytt av dem och det gillar jag. Det verkar som om den historiska kunskapen om asiaten och hongkongen är bortglömd i yngre generationer – jag har faktiskt inte ens hört mina föräldrar berätta om influensorna. Kanske lite genant läste jag om smittorna först tidigare i veckan och det var första gången jag fick ett namn på dem. Det måste ha varit en pärs att ha legat inne på sjukhus i sådana orostider? Jag kan inte föreställa mig hur det var, bara gissa att jag skulle varit rädd på grund av ovissheten. Är du sjukvårdare eller lärare med tanke på att du kallades in, eller var det sådant medborgarna förväntades göra ändå? Uscha för migrän! Det är inget vidare. Hoppas av hela mitt hjärta att den har släppt nu.

  2. Då var jag varken sjukvårdare eller lärare, jag var en framåt skolelev, men jag hade fyllt 15, och hjälpte en läkare med hembesök, samt undervisade i astronomi på en gymnasieskola (mina elever var 2 år äldre än mig). Att jag sen utbildade mig till lärare är en annan historia. Sjukvårdare skulle jag aldrig passa som.

    1. Wow, alltså, vad många saker du gjort! Nu ser jag att du även är textilkonstnär och aktuell med en ny science fiction-roman. Hur många trådar drar du i, egentligen? 😀 Hoppas du inte tar illa upp att jag följde profillänken. Jag blir bara så glad av ditt driv.

      Kommer din nya Övervakaren till Storytel eller till någon annan av bokströmningstjänsterna? På tal om böcker – har du skrivit en novell eller roman om ett virusutbrott?

  3. Det är bra att du följer profillänken, tackar. Nej, jag har inte skrivet om virusutbrott. I min nästa roman, Astrobiologerna, föreslår försöksledaren att agenterna från hemplaneten skulle låtit lokala virus utrota de besvärliga elementen istället för att neutronbomba och dränka dem. Med andra ord, man skjuter inte kråkfåglar med kanon, man låter fågelinfluensan döda dem. Nej, mitt förlag publicerar inte ljudböcker, endast eböcker och tryckta böcker.

    1. Nästa gång jag köper böcker ska jag kika på dina, Tora. Du har inte övervägt att lägga upp e-böckerna på Storytel, Nextory och Bookbeat, eller tjänar man som författare för lite på det? Astrobiologerna låter onekligen spännande och som en berättelse jag hade tyckt mycket om.

  4. De finns på hemsidan tiratigerforlag.se Där finns en widgetshop. Annars brukar de finnas på Adlibris och Bokus. Nej, jag avvaktar med ljudböcker. Jag vet inte om mina böcker ägnar sig till det formatet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: