Etikettarkiv: vardagsliv

sommaren 2018, vädret i Sverige, torkan 2018, extremväder 2018, extremvärme 2018, värme 2018

Sommaren 2018 är vädret i Sverige det enda vi pratar om

Jag lliiiiideerrrrr av värmen.

Vädret i Sverige är det hetaste samtalsämnet

Vädret i Sverige är alltid ett hett samtalsämne. Faktiskt finns det inget vi svenskar pratar så gärna och mycket om som om rådande temperaturer, lufttryck och nederbörd. Är det varmt, kallt, fuktigt eller torrt därute? Regnigt, soligt, molnigt?

Jag har aldrig varit bra på kallprat. Har alltid avskytt väderpratet. Men sommaren 2018 kan jag inte annat än att stämma in i de allmänna körerna: det är fööör varmt. Jag kan inte sluta ranta om hur vädret gör mig sjukare, har fått mig att hamna i ett galet tungt värkskov.

Extremväder och kronisk smärta är en taskig kombo. Just nu vill ju alla snacka jobbigt väder, så jag känner mig för en gångs skull inte som en glädjedödare när jag berättar om smärtan, utmattningen.

Torkan 2018 skulle kunna vara början på en apokalyps…

I våras kände jag mig som en jävla William Wordsworth när jag på mina dagliga små vandringar njöt av synen av blommor på marken, ekorrar i träden och rådjur i buskarna. Det var grönt, grönt och grönt. Men blommorna vissnade snart, löven krullade ihop sig av torka.

Jag var nära att trampa på en död ekorre, som säkerligen inte längre orkade med majvärmen. Var det ett omen? Sedan dess har naturen varit vissen, brun och tyst. Man hade nästan kunnat börja göra höstpyssel i maj juni någon gång.

Jag som älskar dystopier begrundar ofta vad som skulle krävas för att få Sverige på fall, att bli ett apokalyptiskt land. Upprepade strömavbrott under våren fick mig att inse hur utsatt jag är, men nu i den rasande hettan känner jag mig mer utsatt än någonsin.

Sommaren 2018, året när det varken fanns tillräckligt många fläktar eller mycket Resorb i butikerna, när skördarna torkade, djuren nödslaktades, sjuka våndades och vi inte kunde göra ett skit åt det. Det låter väl ändå som början på en fruktansvärd berättelse?

Extremvärmen gör oss mera kreativa

Det är fantastiskt att människor blir så himla kreativa i kristider, så det är kanske inte kört trots allt. Matbutikernas svinn blir djurfoder, i brist på Resorb gör makers egen vätskeersättning och somliga virkar till och med väderplädar eller skriver väderdagbok för att kunna minnas vädret i Sverige. Det här extremvädret behöver vi minnas!

Kommer du ihåg torkan 2018…? Jag kommer att berätta om sommarens extremvärme för Jönssongenerationerna. Men det blir en ganska torftig historia om en sjukling som antingen sov eller kollade på serier på Netflix.

Jag hoppas att jag kan fortsätta berättelsen med att 2018 var året då jag också bestämde mig för att ställa om till en livsstil för en hållbar framtid.

Det hade varit fint att kunna se småttingarna Jönsson i ögonen och känna stolthet över att vi gamlingar vände det och att kunna avsluta det hela med att alla andrar somrar efter sommaren 2018 var somrar utan värk.

Bild: © benjavisa / Adobe Stock

livet som skribent, leva sitt skrivande, skrivkramp, skrivflow

Hur kommer det sig att det går så lätt med skrivandet nu?

Ibland måste jag krysta fram orden och ibland flödar de i strida strömmar – hur kommer det sig att det kan vara så svårt eller så lätt att skriva? Jag blir inte klok på det.

När man lever på sitt skrivande spelar det ingen roll om man känner sig inspirerad eller inte. Man måste skriva i alla fall. Så kommer det sig att jag ofta sitter och pressar framför datorn. Om det tröga flödet beror på min sjukdomsrelaterade hjärndimma och utmattning eller att jag hellre vill skriva på mina egna projekt och sajter och därmed känner mig oinspirerad, vet jag faktiskt inte. Kanske att det är en kombination av allt. Man kan ju inte kalla det för skrivkramp, då jag liksom sätter mig producerar texter på mellan 600 och 2 000 ord till kunderna varje dag under långa perioder.

Klockan är i skrivande stund 21:52. Det är tisdagskväll. Dagen har varit fullproppad av göromål och jag är galet trött i kroppen. Ändå sitter jag här och matar ord. Jag har flow. Har skrivit 800 ord på mindre än en timme, och ordströmmen verkar inte sina. Jag älskar att ha skrivflow! Jag försöker verkligen njuta av det fullt ut, men kan inte låta bli att förfäras av hur lätt det går nu. Att skriva en text eller artikel på 800 ord till en kund kan ta mig tre fyra timmar, det vill säga nästan en halv arbetsdag. Det är liksom inget jag gör så här smärtfritt, för nu dansar fingrarna över tangenterna och jag behöver knappt tänka efter.


Uppdatering på onsdagsnatten klockan 00:58. Det blev vindlande 2 700 ord på bara några timmar. (Eftersom jag skriver så sakta ibland är det många skrivna ord för mig. Nu går jag och lägger mig och känner mig tacksam för skrivflowet ikväll.

Bild: © Africa Studio / Adobe Stock

skribent, frilansare, frilansskribent, blogg, starta blogg

Jag vill skriva om saker som är viktiga för mig

Många skulle nog tycka att det går bra för mig. Det senaste året har min frilanskarriär fått sig ett rejält lyft och jag känner mig själv glad att jag kan leva på mitt skrivande. Numera är det bara min egen ork och drivkraft som sätter gränserna för vad jag kan göra som skribent. Jag antar att mina grubblerier det senaste halvåret är ett slags lyxproblem. Jag har insett att jag vill skriva om saker som är viktiga för mig – och som den storhetsvansinniga person jag är: för andra. Om saker som kan göra skillnad för människor, för samhället. När jag började min karriär hade jag tänkt mig att jag skulle skriva vassa och insiktsfulla krönikor liksom djupsinniga och blottläggande essäer om utsatthet, feminism, rasism och om hur det är att vara osynligt sjuk i ett samhälle som lever efter devisen Det som inte syns finns inte. På min hälso- och livsstilssajt Bättre hälsa* har jag väl skrivit en hel del om det sistnämnda och med ganska stor framgång, men jag känner att jag kan och vill göra mycket, mycket mer, att jag vill ta mig själv och det jag gör på större allvar.

Jag hade också tänkt mig att jag skulle skriva recensioner om böcker som engagerar mig, att jag skulle återuppta mitt diktande och novellskrivande, kanske till och med skriva en barnbok. Jag hade, som du märker, tänkt mig väldigt många saker. Att skapa mig en skribentkarriär har varit så energi- och tidskrävande att det jag verkligen ville, och fortfarande vill, göra har åsidosatts. Det är inget jag kan ångra. Däremot kan jag från och med nu försöka skriva om det jag vill skriva, att sakta men säkert närma mig såväl mina mål som mina drömmar. Och jag kan börja med det här. På min egen blogg. För här kan jag skriva om vad jag vill. Jag hoppas förstås att det inte bara är jag som ska ha glädje av det som jag skriver här, utan att även du kan inspireras till att exempelvis läsa en ny bok – räkna med att jag kommer skriva massa bokrecensioner! Mycket av det jag skriver, skriver jag i ett slags terapeutiskt syfte. Jag är sjuk, har nervskador och kronisk smärta, och för mig är skrivande (och läsande) som världens bästa balsam.

Bild: © okalinichenko / Adobe Stock


*Bättre hälsa är min alldeles egen hälso- och inspirationssajt med över 100 000 besökare i månaden och där jag lyfter frågor som intresserar och engagerar mig. En stor del av sajten är tillägnad livet med kroniska sjukdomar, såsom kronisk smärta, och kreativitet.