Etikettarkiv: skönlitteratur

Bridget Jones, vikthets, Helen Fielding

Bridget Jones dagbok – min hjältinna har dött

Farväl, Bridget Jones. Om du inte vill läsa om mitt avsked till Bridget, utan vill veta mer om boken – klicka här för att komma till boktipset

Min hjältinna har dött. Efter att i helgen ha läst klart Bridget Jones dagbok av Helen Fielding bär jag på en känsla av förlust: Bridget Jones och hennes dagbok var inte så kul. Jag har älskat Bridget ända sedan jag första gången såg filmen 2001. Kärleken har följt mig genom tonåren och in i vuxenlivet. Så förlusten känns tung.

Filmtolkningen av Bridget Jones – rollen spelas av Renée Zellweger – har helt klart sina brister. Men i filmen har Bridget försonande drag och jag tycker rentav hon är charmig. Charmig på ett klumpigt och självmedvetet sätt, som det är svårt att inte tjusas av. Och hon är varm. Oväntad. En bakvänd hjältinna – antagonist – som utmanar synen på hur en kvinnlig protagonist ska vara.

Om Bridget Jones representerar en sorglig vikthets i filmen är det inget mot hur kvinnors vikt porträtteras i boken. Nu förstår jag vad till exempel Bad Feminist-författaren Roxane Gay menar när hon skriver om fatshaming i kulturen. Så som Bridget Jones dagbok är skriven är jag övertygad om att Fielding tycker att kvinnor som väger 60 kilo är tjocka. Det är i sig skäl nog att stanna upp och tänka Vad fasen pågår här? och att bli skeptisk till boken.

Kan inte en bok vara bra även om den förmedlar en rutten syn på vissa saker? Jo, absolut (men boken är inte särskilt välskriven). Det som gör mig så besviken är att jag under alla dessa år har identifierat mig med Bridget. Oändligt många jobbiga situationer, det är trots allt inte alltid så lätt att ”mogna” och passera 30-årsstrecket, har fått mig att skratta högt av igenkänning. Det är precis det här Bridget Jones går igenom när…

I boken Bridget Jones dagbok finns det inget med Bridget jag kan identifiera mig med. Förutom åldern. Där tar igenkänningen slut. Det finns inget jag kan tycka om med hennes ytlighet och snäva syn på sig själv och sin omgivning. Tvärtom blir jag ledsen av dem och känner starkt att jag inte vill att kvinnliga bok- och filmkaraktärer ska reduceras till personer vars enda strävan är att verka snygg, perfekt och älskvärd med samhällets mått mätt.

Så farväl, Bridget Jones.

Bild: © Rostislav Sedlacek / Adobe Stock

böcker, feel good, feel good, skönlitteratur, kärleksböcker

Boktips: Helen Fieldings Bridget Jones dagbok skildrar en riktigt romantisk soppa till liv


Vill du veta vad jag verkligen tycker om Bridget Jones dagbok av Helen Fielding. Läs då texten ”Bridget Jones dagbok – min hjältinna har dött”. Om du vill bilda dig en egen uppfattning om boken – läs boktipset här nedanför och se om den kan vara något för dig.

Helen FieldingTitel: Bridget Jones dagbok
Originaltitel: Bridget Jones’s Diary
Författare: Helen Fielding
Översättare: Carla Wiberg
Förlag: Bokförlaget Forum
Årtal: 2014 (för den nya pocketutgåvan)
Sidantal: 311 

Det kan aldrig finnas för många tolkningar av Jane Austens bok Stolthet och fördom. Tycker jag. Den är trots allt tidernas bästa kärlekshistoria. I slutet på 1990-talet skrev Helen Fielding en modern tolkning av klassikern: Bridget Jones dagbok. Jag har både läst boken och sett filmen med samma namn, och gillar filmen tusen gånger mer än boken.

I Bridgets dagbok framgår det tydligt: det är inte lätt att vara Bridget Jones. Nej, det är verkligen inte enkelt att ha passerat 30-årsstrecket, vara ensam singel i vänkretsen, ha en mamma som har fler älskare än dig själv, väga – ve och fasa (!) – runt 60 kilo och hata karriären. Det är inte heller särskilt lätt, nu är jag fullt uppriktig, att vara kär i chefen, som är en douche, eller att tvingas utstå Mark Darcys kyliga bemötande. Hela världen är emot Bridget.

Men Bridget har sin dagbok. I den ventilerar hon sina dagliga vedermödor och berättar om sin strävan efter att bli en bättre version av sig själv. Varje dag kretsar kring hur mycket hon väger – jag har själv levt med en orimlig vikthets, så jag förstår vad hon går igenom – och allt det både hon och andra gör fel:

Varför måste Mark Darcy vara en sådan idiot, VARFÖR älskar chefen Daniel Cleaver inte henne och varför måste mamma vara så pinsamt självförverkligande? Varför – VARFÖR (!) – kan Bridget inte få vara modellsmal och ha låååånga ben?

Precis som Jane Austens hjältinna Elizabeth Bennet låter Bridget sig styras av fördomar, och hon fattar oräkneligt många ”dåliga” beslut, som gör hennes liv till en enda soppa. För att vara en feelgoodroman med romantiska inslag är Bridget Jones dagbok av Helen Fielding väldigt händelserik. Tempot i boken är snabbt, lite för snabbt, enligt min mening.

Genom de drygt 300 boksidorna är det Bridgets röst som hörs. Vi läser hennes hafsigt skrivna dagbok, dag för dag under ett helt år. Bridget må tycka att hennes liv är händelselöst, men så är inte fallet. Framför allt inte på kärleksplanet:

”Det varje kvinna djupt inom sig vet är att hon aldrig vet sitt eget bästa när det gäller män. Bridget har gått i fällan många gånger, men nu MÅSTE hon bara hitta den rätte, innan det är dags för pensionen. Bridgets snygge, något sliskige, men ändå attraktive chef visar sig plötsligt intresserad och Bridget vädrar morgonluft. Samtidigt slänger tråkmånsen Mr Darcy trånande blickar efter henne.”*

Ska Bridget lyckas reda upp soppan?


* Citatet är hämtat från förlagstexten om Bridget Jones dagbok av Helen Fielding.


Bild: © Rostislav Sedlacek / Adobe Stock

boktips, litteratur, historisk roman, The Tea Planter's Wife, Teodlarens hustru, Dinah Jefferies, Sri Lanka, Ceylon

Boktips: Dinah Jefferies historiska roman Teodlarens hustru utspelar sig på en teplantage i det koloniala Ceylon

Den historiska romanen Teodlarens hustru av Dinah Jefferies bjuder på en ganska så otrolig och romantisk berättelse att drömma sig bort i.   

Dinah JefferiesTitel: Teodlarens hustru
Originaltitel: The Tea Planter’s Wife
Författare: Dina Jefferies
Översättare: Ann-Christine Relander
Förlag: Lind & Co
Årtal: 2016
Sidantal: 430

Dinah Jefferies historiska roman Teodlarens hustru – på engelska The Tea Planter’s Wife – är inte den bästa bok jag läst. Tvärtom tycker jag att boken är ännu ett verk med en exotiserande och romantiserande bild av fjärran länder och kolonialismen. Jag tycker hjälplöst mycket om boken i alla fall. Mycket på grund av de drömska miljöskildringarna av kolonialtidens Ceylon*, det land vi idag kallar Sri Lanka. Jag ville ha eskapism. Teodlarens hustru gav mig efterlängtad verklighetsflykt. Det är en ganska så otrolig och romantisk berättelse att försvinna i:

Det är 1920-tal. Den nittonåriga Gwendolyn Hooper reser på egen hand från den trygga tillvaron i England till det nya livet i Ceylon. Där väntar hennes nyblivna make Laurence. Han driver flera teplantager och tillhör eliten i Ceylon. Redan när Gwendolyn stiger av ångbåten möts hon av en främmande värld. Den doftar mustigt, en blandning av starka kryddor, salt fisk och gammalt damm. Så spännande! Det här är hennes stora äventyr. Kärleksäventyr.

Men väl kommen till teplantagen, som ska bli Gwendolyns nya hem, blir hon genast besviken. Varför är Laurent så distanserad, svår att nå fram till? Han verkar inte vara det minsta intresserad av att tillbringa tid med henne. Hon tänker inte låta äventyret vänta på Laurence och ger sig av på egna upptäcktsfärder på teplantagen.

Gwendolyn förälskar sig i den storslagna naturen: den varma fylliga luften, de dimhöljda vattendragen, frodiga skogarna och blomsterprakten som följer henne överallt. Hon behöver bara blicka ut från sovrumsfönstret för att uppleva den vackra grönskan. Upptäcktsfärderna väcker också hennes nyfikenhet. Hon vill veta mer om kvinnorna i de färgglada sarierna, det vill säga arbetarna som plockar teblad. Gwendolyn börjar engagera sig i arbetarna på teplantagen, vilket inte alla tycker om. Många av de priviligierade vill inte röra om i grytan, för missnöjet på plantagen sjuder redan. Vad händer om det kokar över?

Samtidigt som Gwendolyn försöker finna sig tillrätta på teplantagen i Ceylon och navigera sig fram i ett tufft socialt landskap, med en förlegad och orättvis syn på urinvånarna, ställs hon inför gamla hemligheter och svåra förluster: Teplantagen är en ”plats fylld av mystiska ledtrådar till det förflutna låsta dörrar, en gulnad bröllopsklänning i en koffert och en överväxt grav som är undangömd på ägorna. Snart blir Gwendolyn gravid, men lyckan över det nya livet blir inte långvarig och i förlossningsrummet tvingas hon ta ett beslut som kommer att påverka hennes liv för all framtid.”*


* Under den brittiska kolonialtiden kallades ön och landet Sri Lanka för Ceylon. Man använder sällan det gamla namnet idag, även om benämningen fortfarande kan förekomma. Ceylon var en brittisk koloni mellan åren 1796 och 1948. Landet blev en republik 1972 och fick då namnet Sri Lanka. Läs mer om Ceylon och Sri Lanka på Wikipedia.

* Citatet är hämtat från förlagstexten om Teodlarens hustru av Dinah Jefferies.


Bild: © Goinyk / Adobe Stock

Boktips: Roxane Gays Bad Feminist belyser populärkultur utifrån perspektiven kön, politik, etnicitet och sex

Vad tycker jag är bra respektive dåligt med Roxane Gays essäsamling Bad Feminist?

Roxane GayTitel: Bad Feminist
Originaltitel: Bad Feminist
Författare: Roxane Gay
Översättare: Helena Hansson
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Årtal: 2015
Sidantal: 397

Om du vill läsa riktigt slagkraftig feministisk litteratur skulle jag råda dig att rikta blicken mot Rebecca Solnits skrifter Män förklarar saker för mig och Alla frågors moder. Jag menar istället för att lägga ner din tid på Roxane Gays succébok och essäsamling Bad Feminist. Fastän jag är ganska skeptisk till Bad Feminist finns det många saker jag tycker om med boken. Jag gillar Gays personliga ton. Jag gillar hennes analyser av populärkulturen, som gör att hennes oftast viktiga poänger är lätta att ta till sig. Jag gillar också hur snyggt hon visar att man kan tycka att normer är fel men ändå på ett omedvetet sätt följa dem.

Just det där sista, att man både kan vara emot och leva i enlighet med normerna, tolkar jag som ett av Gays huvudresonemang i Bad Feminist. Jag tror att många kritiker har haft svårt att se denna diskrepans Gay försöker sätta ord på, och att de därför har gjort bedömningen att det Gay vill ha sagt är lamt och motsägelsefullt, att hon liksom urvattnar sina egna resonemang. Men det är ju det att Gays poäng är att man kan vara motsägelsefull som människa, som feminist. Man kan tycka att en bok eller film är ett estetiskt mästerverk men samtidigt ge uttryck för vedervärdiga värderingar – eller att ett mästerverk kan suga för att dess människosyn är sunkig.

Så vad tycker jag inte om med boken? Jag tycker den är hafsigt skriven, att den saknar språklig och intellektuell finess och att ”babblet” gör att Gay tappar tråden. Jag tycker att Bad Feminist spretar på ett sätt som är föga smickrande för en essäsamling. Även om det finns STARKA partier i Bad Feminist – textstycken som griper tag med full kraft – kan de inte väga upp de många utsvävningarna. Det är av den här anledningen som jag lyfter fram Rebecca Solnits böcker, då de är mycket tätare, mer genomtänkta och håller sig till saken. Men det finns något som gör Bad Feminist av Roxane Gay väldigt läsvärd; Gay har ett bagage. När hon berättar utifrån sina egna erfarenheter av Alfabet, fat camps, våldtäkter och av att vara en Hungerspelen-fangirl  briljerar hon på alla sätt och vis,  visar hon prov på mästerlig skrivtalang. Jag hade gärna läst en uppdaterad och tätare version av Bad Feminist, där Gay utgår ännu mer från sina personliga berättelser för att belysa kön, politik, etnicitet och sex.

Bild: © Andrey Popov / Adobe Stock

Men oj! Virginia Woolf är med på Googles söksida

Idag hyllar Google en av mina förebilder…

Jag måste ju bara uppdatera bloggen med denna fantastiska nyhet: den brittiska författaren Virginia Woolf är med på Googles söksida. Men oj, en så fin illustration av henne! Woolf är en av mina förebilder, både vad gäller skrivande och tänkande. Därför tar mitt hjärta ett glädjeskutt när jag ser denna hyllning till henne på hennes 136:e födelsedag.

bilder på Virginia Woolf

världens kortaste roman, världens kortaste novell, kreativt skrivande, skrivövningar

Skriv världens kortaste roman! 11 skrivövningar där du bara får använda tre skiljetecken

Gör som Ernest Hemingway och skriv världens kortaste roman. Till din hjälp har du en kort presentation av berättelseformatet och 11 skrivövningar.

Ernest Hemingway kan ha skrivit världens kortaste roman

Det sägs att Ernest Hemingway ska ha skrivit världens kortaste roman alternativt novell på en servett:

For sale: baby shoes, never worn.

I svensk översättning lyder texten så här:

Till salu: babyskor, aldrig använda.

Visst är det häftigt att en enda mening med tre skiljetecken kan rymma en hel berättelse, som man dessutom kan tolka på olika sätt? Detta korta berättande blir särskilt effektfullt eftersom Hemingway, om han nu skrev texten, har valt att hålla sig till det traditionella sättet att berätta med en början, mitt och ett slut. Tack vare denna modell för berättande får Hemingways text en dramaturgisk kurva. Många romanförfattare använder sig av den dramaturgiska principen, som går att applicera på såväl korta som långa texter.

Ernest Hemingway : den sista intervjun och andra konversationer av Ernest Hemingway, George Plimpton, Robert Manning, Lloyd Lockhart, Robert Emmet Ginna (Häftad)

”Den viktigaste talangen för en begåvad författare är en inbyggd, stötsäker, skitdetektor.” – Ernest Hemingway En av det tjugonde århundradets mest inflytelserika litterära ikoner avslöjar mer av sig själv än någonsin tidigare i denna omfattande samling samtal från hela hans karriär.

Du får bara använda tre skiljetecken

De följande elva skrivövningarna bygger på samma litterära princip som Hemingways mikroberättelse; du ska berätta en hel historia och har bara tre skiljetecken tillgodo. Hemingway använde skiljetecknen kolon, kommatecken samt punkt, men du har fria händer att berätta med vilka tre skiljetecken du vill. Ledordet i övningarna är kort. Korta texter kräver ofta att man tar god tid på sig att fundera på innehållet och att putsa det när det väl är skrivet. Kan man använda ännu mer laddade ord än vad man gjort? Det är min förhoppning att du genom skrivövningarna ska få upp flowet så att du sedan kan fortsätta skriva världens kortaste romaner helt efter din egen smak. Tänk på att mikroberättelserna blir som mest effektfulla om du anammar modellen början, mitt och slut.

11 skrivövningar

  1. Berätta om ett äktenskap
  2. Skriv sagan om Snövit och de sju dvärgarna
  3. Berätta om ett hastigt möte
  4. Sammanfatta din dag
  5. Skriv en deckare
  6. Skriv en biografi om Ernest Hemingway
  7. Beskriv hur vinter skiftar till vår
  8. Skriv en hårresande spökhistoria
  9. Berätta om en bilolycka
  10. Berätta om en hunds liv – utifrån hundens perspektiv
  11. Beskriv hur sommar skiftar till höst

Tre enkla regler – finns inte – en romanskola av Elisabet Norin (Häftad)

RÖSTER OM FÖRFATTAREN SOM HANDLEDARE: – Mitt arbete har utvecklats enormt med Elisabets hjälp. Hon har alltid funnits där med goda råd och peppning. – Elisabet har gett mycket gott stöd under skrivprocessen, både med konstruktiv respons, men också som bollplank och för inspiration.

Bild: © Popova Olga / Adobe Stock

böcker, boktips, Kazuo Ishiguro, nobelpriset i litteratur, butler

Boktips: Kazuo Ishiguros Återstoden av dagen växer, växer och växer

Vad var det som fick mig att fortsätta läsa nobelpristagaren Kazuo Ishiguros Återstoden av dagen?  

Kazuo IshiguroTitel: Återstoden av dagen
Originaltitel: The Remains of the Day
Författare: Kazuo Ishiguro
Översättare: Annika Preiss
Förlag: Wahlström & Widstrand
Årtal: 2017
Sidantal: 297

Händelsen i Återstoden av dagen av nobelpristagaren Kazuo Ishiguro är egentligen ganska alldaglig; mönsterbutlern Stevens åker på sitt livs första semester i sin husbondes bil. Som läsare får vi följa med honom på en roadtrip genom England. Är boken kanske för alldaglig för mig? tänkte jag mellan de första femtio hundra sidorna i boken. Jag övervägde att lägga ner den, att rikta blicken mot intressantare läsning. Men jag var inte redo att ge upp ännu. Jag hade nämligen hört att Återstoden av dagen växer, växer och växer, att man bara måste ge den ärlig chans. Så jag gjorde det. Blev jag besviken. Nej, tvärtom. Jag blev överväldigad av kraften i Ishiguros visserligen vardagliga men mäktiga roman.

Året är 1956 och Stevens befinner sig vid den historiska brytpunkten mellan den gamla och den nya tiden. De gamla värdena han håller så högt är på väg att ersättas av nya ideal, och få lever det liv han levt som butler i det aristokratiska hemmet Darlington Hall. Medan Stevens stannar i staden Salisbury, vid Mortimer’s Pond i Dorset, Taunton i Somerset och så vidare, tänker han tillbaka på det han varit med om i livet och begrundar vilka värden man fortfarande borde kämpa för. Frågan om vad som är en bra butler är ett återkommande tema i Stevens funderingar.

Stevens roadtrip är som en fantastisk madeleinekaka. Den öppnar dörrarna till en hel värld. Som Butler på Darlington Hall har Stevens varit med om ögonblick som har format världshistorien. Till synes oskyldiga salongsdiskussioner har lett till pogromer och andra världskriget. Det ”lilla” kan vara avgörande, vara stort. På grund av att Stevens värdesätter sina butlerideal högre än allt annat går han miste om saker, som djupa relationer. Relationen till pappan, som också var butler, är distanserat respektfull, nästan kylig. Han är så inne i sig själv och det han gör, att han inte inser att hushållerskan och vännen miss Kenton älskar honom hjärtskärande mycket. Det är sorgligt att läsa hur Stevens försakar relation efter relation, bara för att vara en så bra butler som möjligt på Darlington Hall.

Kazuo Ishiguros Återstoden av dagen som jag alltså först tyckte var alldaglig – kanske rentav liten – växer sida för sida till en skildring av de stora frågorna om livet, döden, kärleken samt människans roll i samhället och tiden. Vad händer när vi är så halsstarriga att vi inte tar de finaste ögonblicken tillvara?

Bild: © BillionPhotos.com / Adobe Stock

Londonmusikaler, musikaler i London, musikaler på West End, The Phantom of the Opera, Les Misérables, klassisk litteratur, boktips, musikaltips

Två musikaler i London som bygger på klassiska böcker

Jag älskar böcker och jag älskar musikaler – så varför inte kombinera mina intressen i ett blogginlägg? Här kommer två musikaler i London som bygger på klassiska litterära verk!

Det händer att jag reser till London i England bara för att gå på musikaler. Sist jag var där gick jag på The Book of Mormon, The Lion King samt på Aladdin. Både The Lion King och Aladdin hade jag sett tidigare, men vad gjorde det? De är lika bra varje gång. Nu ska jag dock inte berätta om alla musikaler jag har varit på och tycker om, jag ska skriva om två Londonmusikaler vilkas berättelser och temata är inspirerade av stora verk i den klassiska litteraturen (och som jag tokgillar): Les Misérables och The Phantom of the Opera.

Les Misérables

Victor Hugo, Samhällets olycksbarnMusikalen Les Misérables tar avstamp i den franska författaren Victor Hugos klassiker Les Misérables eller Samhällets olycksbarn, som boken heter på svenska. Den pampiga musikalen har spelats på West End i London sedan 1985, vilket gör den till en riktig långkörare. Faktiskt till den musikal i London som har spelats under längst tid någonsin.

Med tanke på hur magnifik musiken, texterna och berättelsen är – Les Misérables är ett mäktigt epos med alla mått mätt – är det inte så märkligt att musikalen fyller teatern år efter år. Så vad handlar Londonmusikalen Les Misérables om? Under tidigt 1800-tal kämpar den före detta fången Jean Veljean för att få en rättvis chans i samhället. Han har suttit fängslad i nitton år, och detta för att han stal en bit bröd till sin svältande brorsdotter.

Det är svårt att bli förlåten för gamla synder, hur oskyldiga de än är. Veljean gör sitt bästa för att leva ett generöst och värdigt liv. Fastän han blir en klippa för människorna där han bor, lämnar poliskonstapeln Javert honom inte ifred. Samtidigt som Veljean brottas med Javerts misstro drabbas Frankrike av ännu en revolution, som ska skaka om såväl Veljean som människorna i hans närhet.

Les Misérables

The official website for the stage production of Les Miserables. Click the link for more information on the show, to buy tickets and much much more!

Mina favoritsånger i musikalen Les Misérables: ”I dreamed a dream” och ”On my own”.

The Phantom of the Opera

Gaston Leroux, Fantomen på operanAndrew Lloyd Webbers världsberömda musikal The Phantom of the Opera har spelats för fulla hus i London sedan 1986. Musikalen är Gaston Lerouxs franska boklassiker Le Fantôme de l’Opéra Fantomen på operan i svensk översättning – trogen. Till praktfulla musikaltoner spelas berättelsen upp:

Fantomen är i själva verket en dödlig man. Hans ansikte är så vanställt att de som ser honom fasar. Men hans änglaröst och musikaliska genialitet har ingen något emot. Så blir han fantomen på L’Opéra Garnier i Paris, under vilken han har sin hemliga boning, och där han kan styra och ställa i sin spöklika skepnad.

Fantomen på L’Opéra Garnier terroriserar producenterna, stjärnorna, musikerna och dansarna – men inte den unga vackra operasångerskan Christine Daaé. Henne är han våldsamt förälskad i. Han undanröjer operans största stjärnskott för att ge Christine en chans att bli förstasångerskan där. Kärleken till den unga skönheten övergår i besatthet och han förföljer henne med sin uppvaktning. Ska Christine lyckas fly från fantomen?

The Phantom of the Opera in London

Recent theatre credits include: Frank Butler in Annie Get Your Gun (Crucible Theatre – Sheffield), Love Me Tender (Original UK Cast), Forbidden Broadway (Menier Chocolate Factory and West End), Candide (Menier Chocolate Factory), and Therese Raquin (Finborough Theatre). Ben played The Phantom in the original Australian production of Andrew Lloyd Webber’s, Love Never Dies (The Really Useful Company).

Mina favoritsånger i musikalen The Phantom of the Opera: ”Think of me”, ”Music of the night”, ”All I ask of you” och ”The point of no return”.

Bild: © Francesco Italia / Adobe Stock

romance böcker, romantiska böcker på Storytel, romantik, böcker, romaner, boktips, lista med böcker

Finns på Storytel: 5 kärleksromaner med hjärtevärmande vintermagi

Varje vecka släpper Johannas Deckarhörna en ny topplista för oss bokbloggare att skriva eller sätta samman ett blogginlägg om. Denna vecka – alltså vecka 3 2018 – är temat fem böcker med vinter, kyla och snö i. Jag har valt att göra min egen vinkling på temat – här kommer fem kärleksromaner med hjärtevärmande vintermagi! Samtliga av böckerna som är med på den här listan finns under taggen ”Winter Wonderland” på Storytel. Vill du också delta i ”Veckans topplista”? Klicka i så fall på länken. 

1. Att falla med snön av Sarah Morgan

Förlagstext: En gång i tiden var julen Kayla Greens bästa tid på året. Numera är hon arbetsnarkoman och vill att högtiden ska vara över – så snabbt som möjligt! Så när plikten kallar henne till ett vintrigt Vermont är hon enbart tacksam över att slippa undan den tröttsamma julen.

Jackson ONeil har lämnat ett blomstrande företag bakom sig för att återvända hem och rädda sin familjs skidresort. Nu när han har marknadsföringsgeniet Kayla till sin hjälp kommer de med all säkerhet att lyckas – och gnistorna som sprakar som nyårsfyrverkerier mellan dem är bara en extra bonus.

Kayla må vara en stjärna på sitt jobb, men hon är ute på djupt vatten när det gäller Jackson. Han får henne att längta efter den kärlek hon en gång drömde om, och det skrämmer henne. Finns det en chans att kvinnan som inte längre tror på julens budskap äntligen ska falla för dess magi?

2. Hundar, hus och hjärtats längtan av Lucy Dillon

Förlagstext: Juliet har nyligen förlorat sin älskade man Ben. Endast trettioett år gammal och änka stannar livet för Juliet. Hon isolerar sig hemma och tillbringar dagarna framför teven. Desperat försöker hon följa råden i olika självhjälpsböcker och väntar förhoppningsfullt på den magiska ettårsdagen då hon enligt böckerna ska ha lämnat det värsta bakom sig.

Hennes syster Louise lever ett på ytan perfekt liv. Hon är gift med framgångsrika egenföretagaren Peter, de har lilla sonen Toby och lever i ett snyggt, toppstylat hem. Men sedan barnet kom saknar Louise något i sitt äktenskap …
När mamma Diane lyckas locka ut sin ena dotter, Juliet, på hundpromenader, först med den egna lilla terriern Minton och snart även med andra hundpersonligheter i grannskapet, börjar det hända saker …

Utan att Juliet vet hur det gått till, har hon plötsligt ansvar för en mängd hundar, katter och krukväxter som behöver omvårdnad när ägarna är bortresta. Dessutom får hon energi över till att börja renovera det viktorianska hus som hon och Ben köpte tillsammans. Med hjälp av Lorcan, en god vän till den stökiga men trevliga rockmusikälskande storfamiljen i huset intill, tar Juliet tag i ett rum i sänder – något som verkar ha samma terapeutiska inverkan på hennes liv som hundpromenaderna har.

Systrarnas vägar korsas under jakten på lycka och en attraktiv man kommer att spela en alltmer avgörande roll i sammanhanget.

3. Utan att släppa taget av Denise Rudberg och Hugo Rehnberg

Förlagstext: Agnes ska för första gången sedan skilsmässan fira jul utan sin älskade dotter. Efter viss vånda – och delvis lockad av en gammal ungdomskärlek som hon aldrig lyckats komma över – bestämmer hon sig för att tacka ja till ett julfirande med det gamla kompisgänget från gymnasiet.

Att Simon ska få en fridfull högtid verkar inte särskilt troligt. Hans flickvän är dödstrött på honom, försöket att skapa nästa stora IT-succé verkar kapsejsa och till råga på allt har han lånat en stor summa pengar av helt fel person. Att tillbringa helgen med de gamla vännerna står inte högst upp på hans önskelista, men kanske kan någon av dem hjälpa honom.

Julfirandet ska gå av stapeln på en anrik släktgård i Sörmland men blir inte som någon har tänkt sig. Väl förborgade hemligheter stiger till ytan, gamla konflikter blossar upp och en oväntad gäst väcker minnet av en 20 år gammal tragedi, vilket gör julhelgen mer känslosam än någon väntat sig. Men vännerna upptäcker också hur mycket de saknat den innerliga gemenskap de en gång delade.

4. Snöfall, mirakel och frusna hjärtan av Claire Sandy

Förlagstext: Det har gått sexton år sedan Asta lämnade Irland med ett krossat hjärta och ett barn i magen. Tillsammans med dottern Kitty trivs hon bra med livet i London men när hennes chef, den snygga tidningsmogulen Conan, vill att hon undersöker en gråtande madonnastaty i sin gamla hemby tvingas hon tillbaka till sin hemby Tobercree.

Det som skulle bli en snabbvisit blir plötsligt något helt annat när en vinterstorm sveper in över Irland. Och samtidigt som Asta måste lösa mysteriet med madonnan och återknyta kontakten med sin excentriska familj, dyker den mystiske Jake upp. Att något klickar mellan dem är uppenbart, men går det verkligen att tina upp ett hjärta som varit fruset i så många år?

5. Vinter i drömhuset av Maeve Binchy

Förlagstext: De tre systrarna Sheedy har bott i Stone House i Stoneybridge på Irlands västkust så länge som någon kan minnas. Huset håller helt på att förfalla när den driftiga kvinnan Chicky Starr återvänder från USA och lyckas köpa det av systrarna.

För sina Amerikapengar tänker hon inrätta ett hotell, erbjuda stressade storstadsbor vila och rekreation, goda middagar vid det stora matsalsbordet och ett avspänt sätt att umgås. Till sin hjälp tar hon några av Stoneybridges söner och döttrar som av en eller annan anledning valt att komma tillbaka efter vistelser i Dublin eller utomlands.

Och gästerna börjar anlända: sjuksköterskan Winnie som tvingas tillbringa en vecka med sin svärmor i Stone House, amerikanske skådisen John som missat flyget tillbaka till USA, läkarna Henry och Nicola som bär på en hemlighet och svenske Anders som vill lära sig mer om den irländska folkmusiken.

Vill du också vara med i ”Veckans topplista”? Klicka dig i så fall vidare från min blogg till Johannas Deckarhörna via denna länk: https://johannasdeckarhorna.wordpress.com/2018/01/16/veckans-topplista-v-3-vinterkansla/

Bild: © EVERST / Adobe Stock

boktips, böcker, boklistor, listor, böcker om sorg, böcker om avsked, litteratur, skönlitteratur

3 skönlitterära böcker om att ta farväl av någon man älskar

Jag läser böcker om sorg och avsked i ett biblioterapeutiskt syfte. Det är inget unikt. Tvärtom har man länge vetat att biblioterapi kan hjälpa människor att ta sig igenom svåra förluster och känslor och stärka välbefinnandet hos den som läser dem. I den här artikeln har jag samlat tre skönlitterära böcker som hjälper mig att sörja – här kommer mina bästa tips på böcker om att ta farväl av någon man älskar!

1. Farväl för nybörjare av Anne Tyler

Anne TylerMitt under ett av paret Woolcotts vanliga, meningslösa gräl faller ett träd ner på huset. Hustrun Dorothy skadas så allvarligt att hon senare avlider på sjukhuset. Maken Aaron lämnas i chock. Men hans sätt att hantera den svåra förlusten är att fortsätta leva som vanligt. Omgivningen har svårt att hantera det faktum att han inte pratar om sina känslor, gråter ut. Men vad ingen förstår är att Dorothy finns med Aaron, i hans vardag. Hon visar sig då och då, och på grund av detta får han en chans till försoning, att på riktigt ta farväl av henne och inse att det är okej att vara arg och sur på de man älskar. Man kan älska dem ändå. Jag blev riktigt berörd av Anne Tylers täta roman Farväl för nybörjare, som trots det korta formatet och den vardagliga handlingen lyfter viktiga frågor om sorg och sörjande. Läs min mer utförliga recension av Farväl för nybörjare av Anne Tyler här.

2. Bokklubben vid livets slut av Will Schwalbe

Will SchwalbeWills mamma tynar bort mitt framför ögonen på honom. Hon är obotligt sjuk i cancer. När det så börjar bli dags för Will och modern att ta farväl av varandra, startar de en bokklubb tillsammans. De läser bok efter bok och samtalar om böckerna, och detta medan tiden tickar iväg och döden knackar på dörren. Genom läsandet lyckas mor och son förhålla sig till döden på ett för dem stärkande sätt: de lever tack vare böckerna och boksamtalen. Tack vare böckerna är de inte heller bara ”den sjuka modern” och ”den friska sonen”, de är två nyfikna personer som upptäcker såväl nya världar som varandra på nytt. Will Schwalbes självbiografiska litterära verk Bokklubben vid livets slut är en kärleksförklaring till den nu döda mamman, litteraturen och till livet. Avsked kan vara vackra.

3. Ett år av magiskt tänkande av Joan Didion

böcker om sorg, biblioterapi, skönlitteratur, litteratur, sorg, sörjande, sorgbearbetning, John Dunne, The Year of Magical ThinkingEtt år av magiskt tänkande av Joan Didion har blivit ett slags standardverk för sörjande. Essän och memoaren är både en allmänmänsklig och personlig skildring av hur man kan leva med sorg och hur plötsligt livet kan förändras. Didion erfar denna plötslighet när den sedan fyrtio år tillbaka maken och bästa vännen John Dunne dör i en hjärtattack. Medan hon sörjer honom börjar hon leta efter tecken på att han skulle dö – varför sa John si eller så före han dog (?) – och hon gör allt för att hålla honom kvar hos sig. Hon kan exempelvis inte slänga hans skor eftersom han inte skulle ha något att promenera i, det vill säga om han nu kommer tillbaka. Än värre vore att donera hans organ till forskning: Hur skulle han kunna komma tillbaka om han inte hade alla sina organ?” Både Didion och Dunne har levt som berömda författare under decennier, och för Didion var att fatta pennan och skriva om sin sorgeresa hennes sätt att sörja Dunne. Läs min mer utförliga recension av Ett år av magiskt tänkande av Joan Didion här.

Fyll gärna på med dina bästa tips på böcker om avsked och sorg i kommentarsfältet här nedanför!

Bild: © Yvonne Weis / Adobe Stock