Etikettarkiv: sagor

fantasyvärld, världsbygge, världsbyggande, magiska krafter

Bygg din egen fantasyvärld: Vilka krafter styr i världen?

Jag och fantasyförfattaren Nathalie Sjögren fortsätter vår bloggserie Bygg din egen fantasyvärld. Steg 6 handlar om vilka krafter som styr i världen – gudomliga, naturliga, övernaturliga och/eller magiska?

Denna sjätte och sista del i min och fantasyförfattaren Nathalie Sjögrens bloggserie Bygg din egen fantasyvärld knyter på många sätt an till Steg 2: Hur blev världen till? Där fördjupade vi oss bland annat i mytologier och skapelseberättelser – här ska vi fundera över vilka krafter som styr i världen.

”Krafter”. Det är ett vitt begrepp som kan innebära allt från naturlagar till gudomligheter till magi. Givetvis måste typen av fantasyvärld avgöra vilka krafter som överhuvudtaget finns. Men sedan finns ytterligare en dimension: vad tror de olika folkslagen på?

Glamourist Histories – fantasyvärlden vävs magiskt samman

Glamourist HistoriesJag har ganska nyligen börjat läsa Mary Robinette Kowals fantasyserie Glamourist Histories. Handlingen är förlagd till det tidiga 1800-talet i England. Närmare bestämt till Regency-perioden, som varade mellan åren 1811 och 1820. Om det inte hade varit för magin som är närvarande överallt i böckerna hade de kunnat vara som vilka Regency Romance-böcker som helst.

På den tiden förväntades överklasskvinnorna kunna brodera, teckna, måla, musicera och sjunga. Magisystemet i Glamourist Histories bygger på de sociala förväntningarna. Runtomkring i världen finns en magisk kraft, en energi man kan lära sig använda.

Efter skolning i illusionshantverket ”glamour” kan man utnyttja kraften till att väva vackra broderier, tavlor, musikarrangemang – eller vilka illusioner man än kan tänka sig. Vissa använder kraften till att skapa ett praktfullt hem, andra till att bättra på kvällens balklänning. Glamour är ett häftigt inslag i en värld där representation är så viktig. Med kunskap om kraften kan man öka sitt eget inflytande i samhället.

Genom att lyfta detta exempel från Glamourist Histories vill jag illustrera att kraften inte behöver vara allsmäktig för att fylla en betydelsefull funktion i fantasyvärlden. Det väsentliga är att kraften passar in i resten av världsbygget.

Krafter i fantasyvärlden – det ena behöver inte utesluta det andra

Fantasyvärlden blir mer och mer komplex ju mer du bygger på den. Till slut är det inte säkert att du kommer kunna placera den i en självklar fantasygenre eller typ av värld. Kanske blir det till och med så att gudomliga krafter, naturlagar, övernaturlighet och magi samsas i ett och samma världsbygge. Det ena behöver inte utesluta det andra.

fantasyvärld, världsbygge, världsbyggande, magiska krafter

Bild: © EzumeImages / iStock

Kreativa övningar

Vinkla de kreativa övningarna så att de passar in i ditt världsbygge:

Elden

Vare sig förklaringen är inspirerad av mytologin eller vetenskapen har man alltid haft en idé om eldens uppkomst. Så låt oss använda oss av den som exempel i den här kreativa övningen där du ska ge en förklaring till hur folkslagen i din värld fick kännedom om elden och hur elden blev till. Vad är eld, vad består den av, är den ett element och så vidare…? Skiljer sig förklaringen mellan de olika folkslagen eller delar de samma uppfattning om dess tillblivelse?

Besvara frågorna: Hur blev elden till och hur fick folken kännedom om den?

Stjärnorna

Stjärnorna har också inspirerat till mängder av berättelser, berättelser med avstamp i både tro och vetande. Hur är det i din fantasyvärld – är det gudarna som har strött juveler över himlavalvet eller bildades stjärnorna i gasmoln?

Bevara frågan: Hur bildades stjärnorna?

Så här kan du göra de kreativa övningarna

Gör övningarna genom att till exempel…

  • Skriva små berättelser
  • Skriva stödord
  • Göra en mindmap
  • Rita och måla
  • Fantisera i tankarna
  • Prata in svaren på en röstinspelare.

Hur gjorde fantasyförfattaren Nathalie Sjögren?

Nathalie SjögrenPå bloggen Nathaliesjogren.se delar fantasyförfattaren Nathalie Sjögren med sig av hur hon gick tillväga när hon lade grunden för romanen Dödsvinter. Hon valde att bygga världen enligt det klassiska sagotemat ljuset mot mörkret. Men det finns en twist: mörkret råder snarare än ljuset…

Nyfiken på hur Sjögren byggde sina världar och skapade sina ljusa och mörka krafter? Läs vad hon har skrivit om steg 6 i bloggen på Nathaliesjogren.se.

Bild: © ipopba / iStock

fauna och flora, bestiarium, magiska växter, fantasyvärld, bygga fantasyvärld, världsbygge

Bygg din egen fantasyvärld: Vilka varelser och växter finns i världen?

Jag och fantasyförfattaren Nathalie Sjögren fortsätter vår bloggserie Bygg din egen fantasyvärld. Steg 5 handlar om att skapa en fauna och flora till världen och utmynnar i kreativa övningar där du ska hitta på och göra egna varelser och växter.

Jag vet inte hur många fantastiska bestiarier jag har läst genom åren. Säkerligen en hel del. I tonåren kunde jag lägga ner min fritid på att fördjupa mig i olika rollspelsvärldars faunor och floror. När jag var runt de tjugo var jag helt besatt av Brian Frouds vackra böcker om oknytt och älvor. En besatthet som har hållit i sig. Jag har inte vuxit upp från fascinationen av påhittade varelser och växter och kommer nog heller aldrig att göra det.

Det känns lite sorgligt att min och fantasyförfattaren Nathalie Sjögrens bloggserie Bygg din egen fantasyvärld börjar närma sig sitt slut. Idag postar vi den femte av totalt sex delar. Den här femte delen kommer fokusera på skapandet av just en fauna och flora till fantasyvärlden.

Se Steg 5: Vilka varelser och växter finns i världen? som en kreativ övning, där du kan släppa skaparglädjen lös snarare än en uppgift som ställer krav på att du ska komma på en fix och färdig idé. Som vanligt står jag för den teoretiska biten medan Nathalie Sjögren skriver om världsbyggande utifrån egna erfarenheter på Nathaliesjogren.se.

Hämta inspiration till varelser och växter

Jag börjar bli tjatig nu. Men jag står fast vid det jag brukar hävda: inspiration är toppen. Man kan lära sig världsbyggande – nästan vilket skapande som helst – av andra kreatörer. Vissa fantasysubgenrer och fantasyvärldar kan ha väldigt specifika faunor och floror, så det är en ytterligare anledning att leta reda på bra exempel.

Ska du bygga en high fantasy-, dark fantasy- eller science fantasy-värld? Beroende på vilket kan du behöva anpassa kreerandet av varelser och växter. Läs mer om vad som är karaktäristiskt för de olika subgenrerna i ”Bygg din egen fantasyvärld: Vilka världar finns?”

Den här gången behöver man inte söka inspiration så långt, långt borta, tänker jag. Varelser och växter har vi runt omkring oss. Hela tiden. Oavsett klimat. Oavsett land. Fundera till exempel på älgen, koltrasten, biet, vetet och maskrosen. Eller på vithajen, giraffen, svarta änkan, kungsörnen, palmträdet och jättenäckrosen… Vilka karaktäristiska egenskaper har vart och ett av djuren och plantorna?

Kreativa övningar

Jag ska inte krångla till det mer. Vi ska hoppa direkt till de kreativa övningarna. När du har gjort övningarna kommer du till slut ha skapat åtminstone en varelse och en växt till din fantasyvärld. Varje övning har två steg och kan exempelvis genomföras på följande sätt:

  • Skriv en liten berättelse
  • Skriv stödord
  • Gör en mindmap
  • Rita och måla
  • Fantisera i tankarna
  • Prata in svaren på en röstinspelare.

Gör varelser

Den här kreativa övningen består av två delar. I båda övningarna ska du på ett valfritt sätt besvara dessa frågor:

  • Vad heter varelsen?
  • Vilket släkte tillhör varelsen?
  • Hur ser varelsen ut?
  • Hur rör varelsen sig?
  • Var kommer varelsen från och i vilka miljöer trivs den?
  • Vad och hur äter varelsen?
  • Hur intelligent är varelsen?
  • Vilken är varelsens främsta drift?
  • Vilken är varelsens största styrka?
  • Vilken är varelsens största svaghet?
  • Vilka sinnen har varelsen och hur använder den dem?
  • Vad kan och varför skulle man vilja skada varelsen?
  • Hur används varelsens kroppsdelar av folkslagen i fantasyvärlden?
  • På vilka sätt är varelsen starkare eller svagare än ”medelpersonen” i din värld?

Beskriv en varelse

fauna och flora, bestiarium, magiska växter, fantasyvärld, bygga fantasyvärld, världsbygge

Bild: © schenkArt / iStock

Ta en ordentlig titt på bilden precis här ovanför och besvara frågorna.

Hitta på en egen varelse

Besvara frågorna men utan hjälp av en bild. Du har alltså helt fria händer att skapa en varelse från grunden.

Gör växter

Den här kreativa övningen består av två delar. I båda övningarna ska du på ett valfritt sätt besvara dessa frågor:

  • Vad heter växten?
  • Vilket släkte tillhör växten?
  • Hur ser växten ut?
  • Var någonstans i världen växer växten och i vilka miljöer trivs den?
  • Vad ger växten näring?
  • Vilka särskilda egenskaper har växten – är den en helt vanlig växt eller magisk?
  • Vad använder folkslagen i fantasyvärlden växten till?

Beskriv en växt

fauna och flora, bestiarium, magiska växter, fantasyvärld, bygga fantasyvärld, världsbygge

Bild: © Maya23K / iStock

Ta en ordentlig titt på bilden precis här ovanför och besvara frågorna.

Hitta på en egen  växt

Besvara frågorna men utan hjälp av en bild. Du har alltså helt fria händer att skapa en växt från grunden.

Hur gjorde fantasyförfattaren Nathalie Sjögren?

Nathalie SjögrenPå bloggen Nathaliesjogren.se delar fantasyförfattaren Nathalie Sjögren med sig av hur hon gick tillväga när hon skapade en fauna och flora till världen i boken Undergång. Undergång utspelar sig på det faktiska naturreservatet Näsbokrok.

Sjögren ville i sin fantasyvärld återskapa Näsbokrok så långt som möjligt. Därför fick, som exempel, de ljungbeklädda markerna en särskild plats och roll i både hennes värld och berättelse. ”Huvudkaraktären Emy får en trollformel tillsammans med en knippe ljung för att kunna bryta en besvärjelse”, berättar Sjögren på hennes blogg.

De senaste åren har jag tyckt det är häftigt när fantasyförfattare utgår från vår egen värld och folklore i sina världsbyggen, som Sjögren har gjort i Undergång. För att kunna skapa varelser till världen har hon behövt fördjupa sig i våra gamla nordiska väsen. Askefrun finns med och henne berättar Sjögren mer om i steg 5 i Bygg din egen fantasyvärld.

Nyfiken på hur Nathalie Sjögren byggde sina världar och skapade sina varelser och växter? Läs vad hon har skrivit om steg 5 i bloggen på Nathaliesjogren.se.

fantasy, världsbyggande, sjöjungfrur

Bygg din egen fantasyvärld: Vilka folkslag finns i världen?

Jag och fantasyförfattaren Nathalie Sjögren fortsätter vår bloggserie Bygg din egen fantasyvärld. Steg 4 handlar om att skapa folkslag till världen. Häng med här för att såväl få inblick i hur andra kreatörer har gjort som att få en praktisk kreativ övning i världsbyggande…

För ett par månader sedan läste jag den nya svenska översättningen av J.R.R. Tolkiens fantasyklassiker Hobbiten och Ringarnas herre. Det kan vara så att jag är skadad av high fantasy och tänker på hela fantastikgenren utifrån just Tolkiens detaljrika Midgård eller Middle-Earth, som världen heter på engelska. Jag har nämligen svårt att tänka mig en fantasyvärld utan folkslag, som ger den djup och drama.

fantasy, världsbyggande, alver

En vacker alv.

Bild: © grape-vein / iStock

Midgård hade inte varit lika fantastiskt utan sina hemkära, husliga och hungriga hobbitar. Vad skulle vidare Midgård vara utan de gamla folken alver, dvärgar, enter och människor – eller utan de hotfulla orkerna? Tolkien var så noggrann i sitt världsbyggande att han utvecklade folkslag och kulturer man på riktigt skulle kunna tro på och det finaste av allt är att folkslagen och deras seder verkligen är bärande i hans berättelser.

Samma sak skulle man kunna säga om folkslagen i Star Trek och Star Wars. Både Star Trek och Star Wars utgörs av snyggt uppbyggda science fiction- och fantasyvärldar, där varje folkslag har sina egna seder och värderingar. Inom fantasy med skräckinslag spelar folkslag också en stor roll – tänk bara på Charlaine Harris Sookie Stackhouse (True Blood) och Stephanie Meyers Twilight. Världarna i dessa två paranormal romance- och urban fantasy-serier befolkas av vampyrer, varulvar och andra fasligheter.

fantasy, världsbyggande, vampyrer

En vampyr i viktoriansk klänning.

Bild: © grape-vein / iStock

Befolka din fantasyvärld

I detta nästa och fjärde steg i min och fantasyförfattaren Nathalie Sjögrens bloggserie Bygg din egen fantasyvärld, kommer vi fokusera på att befolka fantasyvärlden med olika folkslag. Se Steg 4: Vilka folkslag finns i världen? som en kreativ övning, där du kan släppa skaparglädjen lös snarare än en uppgift som ställer krav på att du ska komma på en fix och färdig idé. Som vanligt står jag för den teoretiska biten medan Nathalie Sjögren skriver om världsbyggande utifrån egna erfarenheter på Nathaliesjogren.se.

Inspireras av folkslag i andra världar

Min inställning till världsbyggande – till skapande överhuvudtaget – är att inspiration är toppen. Det finns många skickliga kreatörer man kan lära sig hantverket av. Nedanför länkar jag till folkslag i några av mina favoritvärldar och som jag tycker ger en bra bild av hur man kan tänka i sitt eget skapande:

Folkslag i Midgård

Folkslag i Star Trek

Folkslag i Star Wars

Folkslag i True Blood

fantasy, världsbyggande, älvor

En älva på en sommaräng.

Bild: © Olesyam / iStock

Svara på Patricia C. Wredes världsbyggarfrågor

En gång i tiden fick Science Fiction and Fantasy Writers of America lov att publicera författaren Patricia C. Wredes världsbyggarfrågor på sin sajt. Jag har använt dem ända sedan dess och tycker fortfarande att de är lika bra nu som då. Om du siktar högt med din fantasyvärld rekommenderar jag att du går igenom Wredes frågor om folkslag. Svara gärna på dem en efter en, då de berör allt från utseende och kroppsspråk till matvanor och språk. Genom att följa frågorna och att tänka till kring dem kan du successivt arbeta fram trovärdiga folkslag till fantasyvärlden. Du får dessutom något konkret att utgå från i skapandeprocessen.

Skapa ett folkslag till fantasyvärlden

Du har både lagt grunderna till och börjat skapa viktiga platser i fantasyvärlden. Nu ska du ta världsbyggandet ännu ett steg längre och skapa ett folkslag.

Det här ska du göra

Så här kan du göra det

Lös uppgifterna genom att till exempel…

  • Skriva små berättelser
  • Skriva stödord
  • Göra en mindmap
  • Rita och måla
  • Fantisera i tankarna
  • Prata in svaren på en röstinspelare.

Hur gjorde fantasyförfattaren Nathalie Sjögren?

Nathalie SjögrenPå bloggen Nathaliesjogren.se berättar fantasyförfattaren Nathalie Sjögren hur hon blev inspirerad av Johan Egerkrans Nordiska väsen när hon befolkade världen i boken Undergång, en plats med både Gruv-Maja, Askefrun, sjöjungfrur och varulvar. 

I sitt världsskapande behöver man inte uppfinna hjulet på nytt och skapa folkslag helt från grunden. Man kan mycket väl hämta inspiration från vår rika kultur- och litteraturskatt och göra något eget av redan befintliga koncept, som ju Sjögren har gjort.

fantasy, världsbyggande, sjöjungfrur

En simmande sjöjungfru.

Bild: © izanbar / iStock

Vissa subgenrer inom fantasy kan dessutom nästan kräva att man använder redan förutbestämda folkslag. Det är exempelvis inte ovanligt att high fantasy-världar innehåller alver, dvärgar och orker medan vampyrer och varulvar tycks vara vanliga inslag i paranormal romance.

Nyfiken på hur Nathalie Sjögren byggde sina världar och skapade sina folkslag? Läs vad hon har skrivit om steg 4 i bloggen på Nathaliesjogren.se.

Bygg din egen fantasyvärld: Vilka är de viktigaste platserna i världen?

Jag och fantasyförfattaren Nathalie Sjögren fortsätter vår bloggserie Bygg din egen fantasyvärld. Steg 3 handlar om att skapa viktiga platser i världen och utmynnar i en kreativ övning där du ska fantisera om och tänka kring en bild.

Skapa stämning med platser i fantasyvärlden

Vare sig du läser J.R.R. Tolkiens trilogi Ringarnas herre, tittar på HBO:s tv-serie Game of Thrones eller rollspelar i Wizard of the Coasts klassiker Dungeons & Dragons har du säkert många gånger slagits av hur viktiga platserna är i fantasy. Tänk dig Tolkiens Midgård (Middle-Earth) utan Mordor eller George R. R. Martins Västeros (Westeros) utan Kungshamn (King’s Landing)… Visst förlorar fantasyvärldarna en del av sin karaktär?

Platser och miljöer är viktiga inom allt skapande. Icke desto mindre inom film och litteratur. Med hjälp av en plats och miljö kan man gestalta en berättelse, blåsa liv i den med få medel. Det är ju inte en slump att ”Det var en mörk och stormig natt…” används så flitigt för att skapa stämning i spökhistorier eller att regnoväder så ofta får gestalta en karaktärs ledsnad och sorg.

I detta nästa och tredje steg i min och fantasyförfattaren Nathalie Sjögrens bloggserie Bygg din egen fantasyvärld, kommer vi fokusera på att skapa viktiga platser i världen. Se Steg 3: Vilka är de viktigaste platserna i världen? som en kreativ övning, där du kan släppa skaparglädjen lös snarare än en uppgift som ställer krav på att du ska komma på en fix och färdig idé. Som vanligt står jag för den teoretiska biten medan Nathalie Sjögren skriver om världsbyggande utifrån egna erfarenheter på Nathaliesjogren.se.

Gör en viktig plats till din fantasyvärld

När man bygger en fantasyvärld kan man skapa hur många platser som helst. Jag tycker det låter stort och mycket. Överväldigande. Jag tror inte ens att jag kan ta fram en kreativ övning som täcker in alla tänkbara fantasyplatser. Så jag känner att jag för både min egen och för din skull måste begränsa övningen.

Här väljer jag att använda mig av en klassisk kreativ övning och som man har stor nytta av i kreativt skrivande. Övningen går ut på du ska skapa en viktig plats till din värld utifrån en bild. Genom att ha valt ut fem bilder – du ska välja en av dem – hoppas jag att du kan hitta en som matchar din subgenre inom fantasy.

Välj en av de sex bilderna

Det brukar vara bra att skapa utifrån bilder eftersom det visuella lockar fram många intryck och tankar. Jag hoppas att någon av de här sex bilderna med fantasytema ska väcka din inspiration men om du känner Nja, ingen av de här bilderna passar mig och det jag gör, kan du såklart välja en egen bild.

Bild #1

fantasy, världsbyggande, dörr till en annan värld, portal

Bild: © santiago silver / Adobe Stock

Bild #2

fantasy, världsbyggande, science fiction, utomjordisk civilisation, tempel

Bild: © diversepixel / Adobe Stock

Bild #3

fantasy, världsbyggande, science fiction, apokalyps, apokalyptisk värld

Bild: © York / Adobe Stock

Bild #4

fantasy, världsbyggande, skräck, spökhus

Bild: © Dark Illusion / Adobe Stock

Bild #5

fantasy, världsbyggande, sagoslott

Bild: © Denis Aglichev / Adobe Stock

Bild #6

fantasy, världsbyggande, undervattensvärld, under havet

Bild: © diversepixel / Adobe Stock

Så här kan du genomföra den kreativa övningen

Vilka intryck, tankar – och desto viktigare berättelser – får hjärnan att vakna när du ser din bild?

Sammanställ dem genom att till exempel…

  • Skriva små berättelser
  • Skriva stödord
  • Göra en mindmap
  • Rita och måla
  • Rita en karta
  • Fantisera i tankarna
  • Prata in svaren på en röstinspelare.

Välj det tillvägagångssätt du känner dig bekvämast med.

Kända platser i fantasyvärldar

Man kan aldrig få för mycket inspiration. Så här tänker jag dela med mig av några lästips – dessvärre på engelska – till dig som är nyfiken på hur andra fantasyförfattare har gjort när de har byggt sina fantasyvärldar och skapat platser i dem.

Platser i J.R.R. Tolkiens Midgård (Middle-Earth)

Platser i George R. R. Martins Västeros (Westeros)

Svara på Patricia C. Wredes världsbyggarfrågor

En gång i tiden fick Science Fiction and Fantasy Writers of America lov att publicera författaren Patricia C. Wredes världsbyggarfrågor på sin sajt. Jag har använt dem ända sedan dess och tycker fortfarande att de är lika bra nu som då. Om du siktar högt med din fantasyvärld rekommenderar jag att du går igenom Wredes frågor en efter en – de täcker nästan allt! Klicka på länken för att komma till världsbyggarfrågorna.

Hur gjorde fantasyförfattaren Nathalie Sjögren?

Nathalie Sjögren har skapat ett par olika fantasyvärldar från grunden; en till portalfantasyboken Undergång och en till dark fantasy-boken Dödsvinter. Sjögren jobbar i detta nu igenom Dödsvinter en sista gång före publicering på Fantasiförlaget, så jag har ännu inte läst boken. Men jag har fått nöjet att lyssna på hur hon har tänkt sig dark fantasy-världen, som jag själv tycker har hög wow-faktor.

Världen Dödsvinter utspelar sig i är en avskalad och klaustrofobisk dark fantasy-värld med gotiska inslag. Istället för att tänka vad kan jag lägga till har Nathalie Sjögren tänkt tvärtom – vad kan jag ta bort? Medan hon har skalat bort bit för bit från världen har hon till slut fått ett par små, små platser, som en by, ett slott och en mörk skog som förbinder dem. Det finns inget mer utom just dessa platser, som sluter sig likt en snara kring invånarna.

Nyfiken på hur Nathalie Sjögren gjorde när hon byggde sina världar till både Dödsvinter och Undergång? Läs vad hon har skrivit om steg 3 i bloggen på Nathaliesjogren.se.

Bild: © samiramay / Adobe Stock

världsbyggande, fantasy världar

Bygg din egen fantasyvärld: Hur blev världen till?

Jag och fantasyförfattaren Nathalie Sjögren fortsätter vår bloggserie Bygg din egen fantasyvärld. Steg 2 handlar om världens tillblivelse och leder fram till en kreativ övning där du kan göra din egen skapelseberättelse.

Bloggserien Bygg din egen fantasyvärld fortsätter…

Genom historien har människor haft idéer om världens tillblivelse. Idéerna kan ha tagit sig uttryck i mytologiska skapelseberättelser eller vetenskapliga teorier om alltings början – och ibland har de varit en blandning av bådadera. Om du följer min och fantasyförfattaren Nathalie Sjögrens nya bloggserie Bygg din egen fantasyvärld steg för steg, har du redan fått redskap till att försöka ringa in vilken typ av värld du vill bygga. I detta nästa och andra steg i världsbyggandet vill vi uppmuntra dig att börja fundera på hur din värld blev till. Se Steg 2: Hur blev världen till? som en kreativ övning, där du kan släppa skaparglädjen lös snarare än en uppgift som ställer krav på att du ska komma på en fix och färdig idé. Som vanligt står jag för den teoretiska biten medan Nathalie Sjögren skriver om världsbyggande utifrån egna erfarenheter på Nathaliesjogren.se.

Steg 2: Hur blev fantasyvärlden till?

Styrs världen av gudomliga krafter eller naturlagar?

Sett från antingen hela världens eller ett folkslags perspektiv – hur skapades världen i just din fantasyvärld? Beroende på om du har valt att världen ska styras av till exempel gudomliga krafter eller naturlagar varierar svaret. Om fantasyvärlden är högteknologisk finns det kanske inte utrymme för gudomligheter och om den har medeltida inslag är det kanske viktigt att du lämnar plats åt tro och religiositet…?

Researcha skapelseberättelser för att få inspiration

Jag tycker själv att man aldrig kan researcha och inspireras för mycket. Därför vill jag ge ett par lästips på Wikipedia-artiklar med och om skapelseberättelser från vår världs alla hörn – läs gärna skapelsemyterna från andra kulturer än välbekanta för att vidga vyerna ännu mer!

Researcha naturlagar för att få inspiration

”Naturlagar” är kanske ett för svepande ord, så låt oss göra det ännu mera specifikt. I vårt samhälle anser de flesta att Big Bang var startskottet på universums och senare jordens tillblivelse. Är din fantasyvärld en teknologisk samtids- eller framtidsvision av planeten jorden? Skriver du utifrån vetenskapsmäns och rymdresenärers perspektiv? På Illustrerad Vetenskaps sajt finns en artikelsamling om till exempel Big Bang du kan hämta idéer från:

världsbyggande, fantasy världar

Gudomliga krafter eller naturlagar – det behöver inte vara antingen eller

Ju mer du bygger på fantasyvärlden desto mer komplex blir den. Med tidens gång är det inte säkert att du kommer kunna placera den i en självklar fantasygenre eller typ av värld. Oroa dig inte! Det är som det ska vara. Världen är trots allt helt och hållet din och skapandet är i sig en upptäcktsresa. Vare sig du är inspirerad av världsreligioner eller naturvetenskapsteorier – eller båda och – har du fria händer att fantisera ihop vilken skapelseberättelse du vill.

Finns magi i fantasyvärlden?

Finns magiska krafter i din fantasyvärld? Om ja, vilka krafter styrs de i sin tur av? Gudomliga eller naturliga? Eller är magi en helt egen kraft?

Finns övernaturlighet?

Jag tänker att för att övernaturlighet överhuvudtaget ska kunna finnas måste det finnas en föreställning om bestämda naturlagar. Så kanske att det övernaturliga egentligen ska hänga samman med frågan om huruvida fantasyvärlden styrs av naturlagar eller inte…? Men i vilket fall – finns det övernaturliga inslag i din värld och i så fall hur?

Patricia C. Wredes numera klassiska världsbyggarfrågor är till stor hjälp

Patricia C. Wredes användbara världsbyggarfrågor har hängt med mig ända sedan tonåren. Jag använde mig av dem när jag skulle skapa  världar till både mitt skrivande och mitt rollspelande. Hon tillägnar ett helt avsnitt åt världens tillblivelse och grunder. Jag rekommenderar varmt att du slänger ett öga på frågorna för att få en ännu stabilare grund att bygga på:

Kreativ övning: Gör din egen skapelseberättelse

Oavsett om du vill göra en lista, mindmap, teckna, dagdrömma i tanken eller skriva en text, kan du utmana kreativiteten genom att göra en skapelseberättelse till din värld. Hämta inspiration från länkarna i artikeln och skriv skapelsemyten så att den passar in i den typ av värld du vill skapa. Ta hjälp av följande frågor och tänk på att du kan skriva utifrån ett folkslags perspektiv, om du nu vill göra det:

  • Vem, vilka eller vad skapade världen?
  • Hur skapades världen?
  • Varför skapades världen?
  • Har världen utvecklats sedan skapelsen eller blev den ”färdig” med en gång?
  • Vilka krafter styr världen efter dess tillblivelse?

Tips: Svara på var och en av frågorna här ovanför…

… för att lättare kunna göra din skapelseberättelse.

Hur gjorde fantasyförfattaren Nathalie Sjögren?

Nathalie SjögrenNathalie Sjögren har byggt två olika typer av fantastvärldar: den ena till portalfantasy- och spegelvärldsboken Undergång och den andra till dark fantasy-boken Dödsvinter. Eftersom böckerna är skrivna inom olika fantasysubgenrer har hon behövt bygga världarna på olika sätt.

Nyfiken på hur Nathalie Sjögren gjorde när hon byggde sina omtyckta fantasyvärldar? Läs vad hon har skrivit om steg 2 i bloggen på Nathaliesjogren.se.

Få ytterligare inspiration till ditt världsbyggande i Jeff VanderMeers Wonderbook: The Illustrated Guide to Creating Imaginative Worlds

Jeff VandermeerPrecis som i det förra inlägget i bloggserien Bygg din egen fantasyvärld vill jag tipsa om Jeff VanderMeers bok Wonderbook: The Illustrated Guide to Creating Imaginative Worlds, som handlar om just världsbyggande och som  har vunnit priser.

VanderMeer är själv en intressant fantasyförfattare. Han rör sig i ett gränsland mellan olika subgenrer och sägs vara den kreatör som har fört den klassiska genren weird fiction in i 2000-talet. Just nu är han – och i och med den nya Netflix-produktionen – mest känd för att skrivit Annihilation. Den första boken jag läste av honom var dock The Steampunk Bible: An Illustrated Guide to the World of Imaginary Airships, Corsets and Goggles, Mad Scientists, and Strange Literature. 

Det som gör Wonderbok så lysande för sammanhanget är att den riktar sig till fantasyförfattare, som håller på att skapa sin egen värld och skriva sin fantasybok. Boken passar dessutom både unga och gamla författare och innehåller massor av vackra illustrationer.

Bilder: © Sergey Nivens / Adobe Stock

Bygg din egen fantasyvärld: Vilka världar finns?

Lär dig känna igen fantasygenrer och världar för att få verktyg till att bygga din egen fantasyvärld!

Nytt bloggsamarbete med författaren Nathalie Sjögren

Idag inleder jag ett bloggsamarbete med min vän och författaren Nathalie Sjögren. Vi gör tillsammans bloggserien Bygg din egen fantasyvärld, där var och en i sex delar ger sina perspektiv på världsbyggande. Jag kommer skriva om världsbyggandet utifrån litterära och teoretiska perspektiv, medan Nathalie kommer vara mera handfast och dela med sig av hur hon gick tillväga när hon skapade sina fantasyvärldar, som hon också använder i sina böcker Undergång och Dödsvinter. Vi hoppas att vi med gemensamma krafter ska introducera världsbyggandet som ett roligt fält inom kreativt skrivande och att du efter att ha tagit del av bloggserien själv ska sätta igång och skapa fantastiska världar.

Vanliga fantasygenrer och världar

När du ska bygga din egen fantasyvärld kan det vara bra att veta vilken typ av värld du ska skapa – ska det vara en high fantasy-värld i stil med J.R.R. Tolkiens Midgård i Ringarnas herre eller en dystopisk värld som Gilead i Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse? Här nedanför listar jag NÅGRA fantasyvärldar och subgenrer inom fantastiken, som du kan inspireras av när du ska bestämma vilken värld du ska bygga och sedan kanske låta dina berättelser ta plats i.

High fantasy

High fantasy kallas även epic fantasy och är kanske den subgenre man förknippar allra mest med fantasy och fantastik. Världen befolkas vanligen av människor, alver och dvärgar, det pågår en kamp mellan det goda och det onda samt förekommer drakar, orker (orcher) och magiker. J.R.R. Tolkiens böcker i Ringarnas herre-trilogin och Hobbiten är klassiska exempel på high fantasy, och inte bara för att Tolkiens Midgård är ett typexempel på en high fantasy-värld. Hans berättelser är uppbyggda kring långa, episka resor, där hjältar ställs inför övermänskliga uppgifter. Ska det goda till slut segra över det onda?

Low fantasy

Namnet till trots betyder low fantasy inte att böckerna och världarna inom denna fantastiska subgenre är en sämre form av fantasy. ”Low” är med andra ord inte synonymt med ”dåligt”. En low fantasy-värld har oftast koppling till vår egen värld och vardag – den består inte bara av hittepå – samtidigt som den har mjuka inslag av magi och övernaturliga fenomen. Precis som i J.K. Rowlings Harry Potter-böcker eller i en roman av Neil Gaiman upptäcker karaktärerna inte så sällan att ”den verkliga” världen de bor i är full av förunderliga krafter och varelser.

Portalfantasy

I en portalfantasy-inspirerad berättelse leder till exempel en portal eller ett magiskt föremål till en annan fantastisk värld. Världen berättelsen tar avstamp i är en helt vanlig värld, men när karaktärerna går genom en garderob, flyger förbi en stjärna eller trillar ner i ett kaninhål hamnar de i en förtrollad värld. Portalvärlden kan vara byggd på många olika sätt. Den kan vara uppochnedvänd, som i Alice i Underlandet av Lewis Carroll, tangera episk high fantasy, som i C.S. Lewis Narnia-serie, eller vara ett fantasifullt piratäventyr, som i Peter Pan och Wendy av J.M. Barrie.

fantastik, kreativt skrivande, fantasy, världsbyggande, bygga världar, fantasivärldar, fantasygenrer

Urban fantasy

Det kan vara svårt att särskilja urban fantasy från andra subgenrer. Detta för att urban fantasy oftast mixas med just andra fantastiska genrer såsom low fantasy och paranormal romance. Som en low fantasy-värld bygger en urban fantasy-värld inte så sällan på ”den verkliga” världen. Men fokus ligger på stadsmiljöer, gärna moderna eller framtida sådana. Charlaine Harris böcker om Sookie Stackhouse är ett exempel på en blandning mellan urban fantasy och paranormal romance. Cassandra Claires serie The Mortal Instruments, som också har övernaturliga inslag, utspelar sig i såväl en low fantasy- som en urban fantasy-värld.

Paranormal romance

Kärlek, sexuella spänningar och triangeldramer mellan människa och övernaturliga varelser är hett. Så hett OCH fascinerande att det har skrivits en hel del paranormal romance-böcker. Om du tänker dig Stephanie Meyers Twilight-serie eller Charlaine Harris Sookie Stackhouse-serie får du en ganska bra bild av hur både berättelserna och världarna är uppbyggda. Paranormal romance-världen är på många sätt som den håla eller stad vi är uppvuxna i, men med en väsentlig skillnad. Världen befolkas inte bara av människor, utan även av vampyrer, varulvar, spöken, änglar, demoner, älvor och så vidare.

Historical fantasy

De författare som skriver historical fantasy-böcker gör ett pedantiskt jobb med att bygga upp korrekta historiska världar och miljöer. Den noggranna historiska researchen är nödvändig för att man sedan ska kunna skapa sin alternativhistoriska värld, som är så vanligt inom historical fantasy-subgenren. Just nu är troligen Outlander-serien av Diana Gabaldon våra populäraste böcker inom fältet. Det finns många andra fina exempel på lysande böcker; Avalons dimmor av Marion Zimmer Bradley, Jonathan Strange and Mr. Norrell av Susanna Clarke samt The Golem and the Djinni av Helene Wecker, för att nämna några av dem.

Science fantasy

Jag tycker själv att skiljelinjerna mellan fantasy och science fiction inte är så självklara som man kanske förutsätter, och med subgenrer som till exempel steampunk tycker jag att gränserna är ännu luddigare. Det är väl därför som samlingsbegreppet ”fantastik” kommer så väl till pass. I en science fantasy-värld sammanvävs science fiction och fantasy till en snygg helhet med magi, avancerad teknik, övernaturliga väsen och fantastiska vidunder. Shelley Adinas underhållande bokserie Magnificent Devices är min nya favoritsteampunkserie. Jag tycker den är till och med bättre än Gail Carrigers serie The Parasol Protectorate. Oavsett vilka böcker som är bäst illustrerar båda serierna hur man kan bygga en science fantasy-värld.

fantastik, kreativt skrivande, fantasy, världsbyggande, bygga världar, fantasivärldar, fantasygenrer, steampunk

Dark fantasy

Dark fantasy är en subgenre med stor spännvidd. Från världar med amoraliska karaktärer – läs Game of Thrones/Sagan om is och eld av George R.R. Martin – till gotiska skräckmiljöer. På ett eller annat sätt syftar dark fantasy-världen, och berättelserna som utspelar sig däri, att vara kuslig och skrämma slag på läsaren. Kyrkogårdar, spöken, zombier, smutsiga städer, tortyr, brott samt korrupta kungar och drottningar är bara några exempel på vilka elementa en dark fantasy-berättelse och -värld kan bestå av.

Dystopier

Man brukar förknippa dystopier med science fiction. Varför då? Jo, för att dystopiska verk oftast skildrar framtida samhällen som har kraschat på grund av att teknologin och människans hybris har gått för långt. En dystopisk värld är en mardrömsvärld. Vilken är den VÄRSTA framtiden du kan föreställa dig? Får du upp en bild? Där har du din dystopi. I George Orwells 1984 lever människor i ett ahistoriskt storebrorssamhälle. I Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse tvingas de få kvinnor som fortfarande är fertila att leva som fångar i rikas hem och där genomgå ritualiserade våldtäkter varje månad. I Susan Collins Hungerspelen slaktas barn och tonåringar i brutala tävlingar – allt för att hålla pöbeln i schack med bröd och skådespel. Det finns många dystopiska världar att inspireras av. Däribland postapokalyptiska världar med zombier, såsom Justin Cronins Passagetrilogin, eller med androider, såsom Philip K. Dicks Blade runner.

Sagovärldar

Sagovärldar ska icke förglömmas. Vad är väl mer fantastiskt än just en värld som bygger på H.C. Andersens eller Bröderna Grimms sagor? Eller på gamla grekiska eller keltiska sagor, för den delen! Så kallade ”fairytale retellings” tycks alltid vara i ropet. Varför inte hylla älskade sagor genom att till exempel spinna vidare på Törnrosas, Skönhetens eller Askungens värld?

Steg 1: Bygg din egen fantasyvärld – vilken typ av värld vill du skapa?

Börja världsbyggandet genom att fundera och skissa (använd följande punkter som stöd snarare än som måsten):

  • Inspireras av böcker du tidigare läst – vilken fantasyvärld är den bästa du har upplevt och vad kan du lära dig av den världen?
  • Läs igenom exemplen på vanliga fantasygenrer och världar här ovanför – vilken eller vilka av världarna fastnar du för?
  • Researcha världstypen och subgenren för att få ytterligare inspiration. Google är fantastiskt.
  • Lista minst fem elementa du vill ha med i din fantasyvärld.
  • Försök att definiera din fantasyvärld utifrån din lista (om det gör det enklare för dig i skapelseprocessen).
  • Fortsätt lista viktiga elementa i världen (om du nu känner dig osäker på åt vilket håll den ska växa).
  • Glöm inte att fantasyvärlden kommer ta form allteftersom och att du därför inte behöver ha byggt upp hela världen i ditt huvud. Du kommer upptäcka nya saker i den hela tiden.

Hur gjorde fantasyförfattaren Nathalie Sjögren?

Nathalie SjögrenMin vän och fantasyförfattaren Nathalie Sjögren är aktuell med flera fantasyböcker, som utspelar sig i två olika fantasyvärldar. Boken Undergång är ett portalfantasyverk och är influerat av nordisk folktro.

När Nathalie byggde världen hämtade hon inspiration från närmiljön, närmare bestämt från naturreservatet Näsbokrok i Kungsbacka. Hon var ute på vandringar i naturreservatet och skrev ner det som kom till henne under dessa. På så sätt blev en ”verklig” grodliknande stenbumling själva portalen som för huvudkaraktärerna i boken till underjorden.

Boken Dödsvinter kommer snart ut i en ny reviderad utgåva. Nathalie tänkte helt annorlunda när hon lade grunden till den mörka världen i denna bok. Här skalade hon bort så mycket av världen hon bara kunde för att skapa en fantasyvärld som bara utgörs av en liten, liten håla, styrd av mörka krafter. Visst är det häftigt och sjukt klaustrofobiskt!?

Nyfiken på hur Nathalie Sjögren gjorde när hon byggde sina omtyckta fantasyvärldar? Läs vad hon har skrivit om steg 1 i bloggen på Nathaliesjogren.se.

Få ytterligare inspiration till ditt världsbyggande i Jeff VanderMeers Wonderbook: The Illustrated Guide to Creating Imaginative Worlds

Jeff VandermeerI och med den nya Netflix-produktionen Annihiilation är Jeff VanderMeer på tapeten och han har dessutom nått ut till en svensk läsarskara och tv-publik. I USA har VanderMeer länge varit känd för sin kärlek till science fantasy och steampunk.

Wonderbook: The Illustrated Guide to Creating Imaginative Worlds är en prisbelönt bok inom kreativt skrivande och världsbyggande. Handfasta skrivtips och världsbyggarguider varvas med vackra illustrationer.

Boken riktar sig till fantasyförfattare som håller på att skapa sin egen värld och skriva sin fantasybok och passar både unga och gamla författare.

Bilder: © liuzishan / Adobe Stock; Vitaly Krivosheev / Adobe Stock; Atelier Sommerland / Adobe Stock

The Shape of Water, Guillermo del Toro, filmrecension, filmtips

Guillermo del Toros The Shape of Water är en vacker och udda kärleksberättelse

”Det här är ren och skär filmmagi och kärlekspoesi.”  

Guillermo del ToroRegissör: Guillermo del Toro
Manusförfattare: Guillermo del Toro; Vanessa Taylor
Skådespelare: Sally Hawkins; Doug Jones; Octavia Spencer; Richard Jenkins; Michael Shannon
Längd: 123 minuter
Årtal: 2017

När jag såg trailern till Guillermo del Toros nya succéfilm The Shape of Water visste jag att jag skulle älska filmen. Nu har jag sett den på bio. Jag blev inte besviken. Tvärtom älskar jag hur del Toro har sammanvävt saga och monsterfilm till en vacker och udda kärleksberättelse.

Jag beundrar del Toros nörderier. Regissören och manusförfattaren har en förkärlek för klassisk film, litteratur och konst, kulturyttringar han även har en stor kunskap om. Vare sig del Toro bygger upp en magisk och mörk sagovärld, som i Pans labyrint, eller romantiserar viktorianska spökhistorier, som i Crimson Peak, gör han det med stor passion och noggrannhet. Hittills har jag inte sett en del Toro-film där han inte har lyckats fånga det som är så specifikt för en viss genre eller kulturuttryck.

The Shape of Water är en intensiv flört med Warner Bros skräckklassiker Creature From the Black Lagoon (1954) – jämför filmernas vattenmonster med varandra så förstår du vad jag menar. Likheterna är slående. I 1960-talets och kalla krigets Baltimore och USA, studerar ett forskarteam en vattenvarelse, spelad av Doug Jones, som har fångats in från Amazonas och förts till ett välbevakat laboratorium.

Vattenvarelsen är både fisk- och människolik och skulle kunna liknas vid en monsterlik version av en sjöjungfru. Men vem är det verkliga monstret? I vetenskapens och den nationella säkerhetens namn utsätts vattenvarelsen för brutal tortyr. Detta trots att han inte utgör ett hot mot någon.

Städerskan Elisa, spelad av Sally Hawkins, får en skymt av vattenvarelsen och känner genast ett band till honom. Hon är stum och upplever sig vara en ofullbordad människa. På grund av samhällets normer lever hon som en utstött, vilket späder på hennes känsla av utanförskap. Med vattenvarelsen känner hon dock samhörighet.

Elisa närmar sig vattenvarelsen. Gör försök till att bli vän med honom. Snart uppstår en ömsesidig fascination dem emellan och fascinationen blommar ut i musik och dans, kärlek och passion. När forskarteamet och säkerhetsstyrkan på laboratoriet blir allt mer brutala mot vattenvarelsen måste Elisa hitta ett sätt att rädda sin kärlek undan döden.

The Shape of Water av Guillermo del Toro är, som skrivet, en vacker och udda kärleksberättelse, inramad av en snyggt återskapad kalla kriget-miljö. Jag lämnade biosalongen med glittrande ögon och pirrande mage. Det här är ren och skär filmmagi och kärlekspoesi.

Mot den glittrande snön vid världens ände av Eowyn Ivey är precis lika fantastisk som den vackert poetiska titeln lovar

Mot den glittrande snön vid världens ände av Eowyn Ivey har ett alldeles eget skimmer av äventyr, historia, romantik, längtan och sagor.

Eowyn IveyTitel: Mot den glittrande snön vid världens ände
Originaltitel: To the Bright Edge of the World
Författare: Eowyn Ivey
Översättare: Johanna Svartström
Förlag: Bazar Förlag
Årtal: 2017
Sidantal: 446

Vintern 1885 skiljer Alaskas vildmark det nygifta paret Forrester åt. Medan maken och krigshjälten Allen tillsammans med en liten grupp män kartlägger Wolverinefloden, måste gravida Sophie stanna hemma vid Vancouverkasernerna. Om hon inte vilar mister hon kanske barnet, och en expedition till det vilda Alaska är därför inget att rekommendera.

När Allen beger sig av till Alaska lägger ett ödesmättat år sig över hans och Sophies kärleksfulla vardag och världen så som de tidigare har känt den förblir inte längre densamma. Medan Allen och hans sällskap under extrema svältförhållanden traskar genom ett bitande kallt snölandskap, korsar livsfarliga forsar och besöker indianbyar förföljs dem av både en gammal man i svart skrud och en korp.

Runtom i byarna viskas det om mannen; han är en schaman, en häxdoktor. Han är ganska otäck, väcker ett obehag med alla sina spratt. Att både den gamle mannen och korpen dessutom är halta på det ena benet och tycks avlösa varandra gör inte honom mindre skrämmande och förbryllande. Men mannen är inte det enda besynnerliga Allen stöter på under färden längs Wolverinefloden.

Badande indiankvinnor flaxar iväg som en flock vilda gäss. En annan indiankvinna – Nat’aaggi – visar vägen genom vildmarken och säger sig bära utterskinnet från den make hon själv har dräpt. Ett sjöodjur bor i en flod och biter tag i en av mannarnas ben, ur jorden föds ett barn med en viktig framtid och uppe på en bergstopp suddas gränsen mellan de levandes och de dödas rike ut. Alaska är ett besjälat land.

Samtidigt vid Vancouverkasernerna: Sophie har också en tuff resa framför sig, om än en personlig sådan. Även där vägrar den halta korpen lämna henne ifred, och den för sällan något gott med sig. Efter en lång tids konvalescens drabbas hon av en svår förlust. Vägen tillbaka till livsglädjen är lång, men är hennes egen väg.

Sophie trotsar konventionerna för hur en god militärhustru bör vara och börjar ge sig hän åt sin stora passion. Hon älskar fåglar. På egen hand lär hon sig fotografera. Hennes högsta önskan är att få fånga en kolibri med sin kamera, och när väl Allen kommer tillbaka kan hon äntligen börja sitt nya liv som naturfotograf. Vad mycket fint de ska dela tillsammans!

Mot den glittrande snön vid världens ände av den hyllade författaren Eowyn Ivey är inte en historisk roman som alla andra. Mycket på grund av dess magiska realism. Den har sitt alldeles eget skimmer av äventyr, historia, romantik, längtan och sagor. Flera människoöden vävs samman av makarna Forresters brev, dagboksanteckningar, artefakter och av kommande generationers intresse för Allens och Sophies äventyr.

Eowyn Ivey har skrivit Mot den glittrande snön vid världens ände som ett slags kollage. Berättelsen kommer till liv genom brev, fyllda dagbokssidor, tidningsurklipp, bokcitat och så vidare. De många fragmenten till trots har jag sällan läst en bok med en lika drivande röd tråd och som är så tätt sammanhållen som just Mot den glittrande snön vid världens ände är. Den är ytterst välkomponerad.

Fastän Mot den glittrande snön vid världens ände innehåller många fantastiska inslag, bygger den på en faktisk Alaskaexpedition och dokumentationer från slutet på 1800-talet och början på 1900-talet. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag tycker om boken. Det är sällan jag är så här lyrisk över böcker. Jag nöjer mig med att säga: Läs Mot den glittrande snön vid världens ände av Eowyn Ivey. Och om du är i valet och kvalet – låt den vackert poetiska titeln övertyga dig om att en unik läsupplevelse väntar.

Bild: © adamfichna / Adobe Stock

livet som skribent, ha egna sajter, ha egna webbplatser, Smattingar.se, Småttingar, aktivitetsblad för barn, kreativt berättande för barn

Söndagsarbete: Nya aktivitetsblad och reklamkoncept

Jag borde inte ha arbetat idag. Nu blev det söndagsarbete i alla fall. Jag var ju bara tvungen att prova…

Det fina med att vara min egen är att jag bestämmer vad jag ska fylla mina dagar med. Idag ville jag testa ett nytt reklamkoncept på mina sajter och valde därför att utveckla aktivitetsblad för unga berättare via verktyget Canva. Genom att göra uppgifterna på aktivitetsbladen kan man ta ett kliv rakt in i sagornas värld med en magisk lampa och hela härligheten. Man tränar sig på att fantisera, berätta och skriva – och detta medan man lär känna ”Aladdin och den magiska lampan” i Tusen och en natt.

Jag har publicerat aktivitetsbladen på sajten Småttingar eller Smattingar.se, som jag också kallar den. Det är en av mina nyaste sajter. Den är cirka en månad gammal, alltså inte mer än ett litet, litet skötebarn. Så hur hänger att tillverka aktivitetsblad för unga berättare samman med att prova ett nytt reklamkoncept? Mellan bladen har jag valt att infoga annonslänkar med hjälp av ett av mina favoritbloggredskap ever: Embedly. Jag söker hela tiden efter sätt att få reklam på mina bloggar och sajter att se snyggt och naturligt ut.

Om du är nyfiken på hur det blev kan du klicka dig vidare härifrån och till mitt inlägg med aktivitetsbladen – det är så här Embedly-länkar ser ut:

Ge sagan om Aladdin och den magiska lampan en personlig vinkel med dessa aktivitetsblad för barn

Har du läst sagan om Aladdin? Den finns med i Tusen och en natt. Ladda ner och skriv ut aktivitetsbladen med temat anden i den magiska lampan! Sedan kan du ge berättelsen en personlig vinkel – hur ser din ande ut och vilka tre önskningar önskar du dig?

Leda och Svanen av Michelangelo, Zeus och Leda, Jupiter och Leda, grekisk mytologi, romersk mytologi, antiken, sagor från antiken

Genom den västerländska historien har våldtäkter och sexuella övergrepp förskönats i konsten, litteraturen och kulturen

”Jag älskar antikens berättelser, grekisk och romersk mytologi. Men dessa brutalt sorgliga livsöden har jag aldrig och kommer aldrig heller kunna förlika mig med.”

Ända sedan i alla fall antikens dagar har man – eller är det män (?) – romantiserat våldtäkter. Den romantiska synen på sexuella övergrepp har varit särskilt framträdande i både grekisk och romersk mytologi, där de manliga gudarnas amorösa äventyr senare har inspirerat en mängd författare och konstnärer.

I ett debattinlägg på SvD Kultur lyfter kulturvetaren Carl-Henric Malmgren hur ”den västerländska konsten är full av våldtäkter, tafsande män och spionerande gubbar som lystet stirrar på utsatt nakenhet.” Det vore konstigt om inte detta kulturarv har påverkat kvinnosynen på ett dåligt sätt, menar han i debattinlägget som den 15 januari 2018 publicerades under rubriken ”Varför pratas det inte mer om våldtäkt i konsten?”.

Varför pratas det inte mer om våldtäkt i konsten?

Den västerländska klassiska konsten är full av våldtäkter, tafsande män och spionerande gubbar som lystet stirrar på utsatt nakenhet. Att det inte skulle ha satt spår i vår kultur och i det manliga beteendet är naivt att tro, menar Carl-Henric Malmgren.

Jag väljer att lyfta Malmgrens debattinlägg just för att jag själv är klassisk arkeolog och är alltför bekant med de våldsamma berättelserna ur de gamla sagorna från antikens Grekland och Rom, och hur dessa sagor sedan har levt vidare bland oss. Jag tycker att det Malmgren skriver är viktigt och vill uppmuntra alla att ta del av hans tankar och historiska exempel.

Jag ska också ge några exempel på våldsamma berättelser ur den grekiska och romerska mytologin, där manliga gudar rövar bort intet ont anande kvinnor. Fastän gudarnas illgärningar aldrig benämns som våldtäkter kvarstår ändå det faktum att de bortförda kvinnorna inte så sällan föder deras barn och att de aldrig från början valde att vara tillsammans med gudarna. Jag älskar antikens berättelser, grekisk och romersk mytologi. Men dessa brutalt sorgliga livsöden har jag aldrig och kommer aldrig heller kunna förlika mig med.

I en grekisk och romersk saga får vi till exempel höra om hur guden Zeus eller Jupiter förvandlade sig till en vacker svan för att, som man ofta beskriver det, ”kunna förföra” den undersköna drottningen Leda. Hon visste inte vem det var hon låg med – och märk väl att guden ständigt smidde ränker för att få ligga med [våldföra sig på] så många vackra kvinnor som möjligt. Malmberg använder berättelsen om Leda och svanen som ett av exemplen på hur övergrepp romantiseras. Här kommer ett annat exempel!

Zeus eller Jupiter fick syn på prinsessan Europa och tänkte att henne måste jag ha. Denna gång förvandlade han sig till en tjur, och på sitt huvud bar han en ljuvlig blomsterkrans. Europa ville så gärna ha blomsterkransen att hon klättrade upp på tjurens rygg. Då satte Zeus eller Jupiter av med Europa till ön Kreta, där han låg med [tvingade sig på] henne och hon senare födde hans barn.

Det gick riktigt illa för den unga gudinnan Persefone eller Prosperina, som rövades bort av och tvingades gifta sig med underjordens härskare Hades eller Pluto. För att binda henne vid sin sida för evigt lurade den mäktige guden henne att äta av de dödas mat, ett tillsynes oskyldigt granatäpple.

När man väl hade ätit av de dödas mat kunde man aldrig återvända till livet. För att lindra hennes öde bestämde gudakungen Zeus eller Jupiter att Persefone eller Prosperina ”bara” skulle behöva stanna i underjorden vid sin makes sida under så många månader åt gången som det antal kärnor granatäpplet rymde. Det blev tre månader om året. Tre månader långt borta från sin längtande mamma och under sin makes hårda kontroll.

Det här låter väl inte som några direkt romantiska berättelser? Likväl är det just dessa sagor ur den grekiska och romerska mytologin som författare och konstnärer har använt i sina romantiserande verk. Århundrade efter århundrade. Och dessa verk skattar vi högt. De ingår i vår käraste kulturskatt. För att åter koppla till Malmbergs debattinlägg – kan man matas med sådana berättelser och budskap utan att påverkas av dem?

– Att inte tala om den våldskultur gentemot kvinnor som målats upp århundrade efter århundrade har skapat en acceptans i samhället. Om än en undermedveten, eller kanske omedveten, acceptans, hävdar Malmberg i debattinlägget på SvD Kultur.

Han fortsätter:

– Våldshandlingar i klassisk konst har accepterats och förlåtits då de ansetts tjäna ett högre syfte. Att det inte skulle ha satt spår i vår kultur och i det manliga beteendet genom århundradena vägrar jag tro på. Att det inte skulle ha påverkat oss män är en naiv föreställning.

In och läs artikeln på SvD Kultur för att få ännu fler belysande exempel och träffande poänger från Malmberg!

Bild: © Sailko / Wikimedia Commons (bilden föreställer Michelangelos tavla ”Leda och svanen”.)