Etikettarkiv: litteratur

Litteratur är det bästa jag vet. Det är också det roligaste ämnet att skriva om, tycker jag. När jag var yngre drömde jag om att få bli den stora upptäckaren Sandra Jönsson och resa till alla de fantastiska platser jag läst om. Så jag valde att utbilda mig till klassisk arkeolog och antropolog (men jag har också läst kreativt skrivande på folkhögskole- och universitetsnivå). Om jag hade varit tjugo igen och därmed haft mina bästa universitetsår framför mig, hade jag nog valt att plugga litteraturvetenskap och nöjt mig med att upptäcka böckernas världar. Jag tänker ofta att jag ska läsa en master i litteraturvetenskap, men varje gång jag försöker drar jag mig ur till slut.

Jag är pro de allra flesta litterära genrer och vet inte om det finns någon genre som jag absolut inte kan tänka mig att läsa. Men visst finns det typer av böcker jag allra helst läser. Gärna klassiker av författare såsom Jane Austen, Homeros, Shakespeare och Bellman. Gärna en riktigt ruskig dystopi eller spökhistoria och än en gång gärna litteratur inom fantastik. På senare år har jag insett hur mycket jag älskar science fiction, och då i synnerhet Ray Bradburys mästerverk. Jag är också svag för välskrivna essäer och älskar dikter passionerat. En dag ska jag bli poet på allvar. Jag har faktiskt publicerat dikter i olika sammanhang. När jag var yngre.

Under taggen ”litteratur” har jag samlat allt det jag har skrivit om just litteratur här på bloggen – ta en titt på blogginläggen här nedanför!

Bygg din egen fantasyvärld: Vilka är de viktigaste platserna i världen?

Jag och fantasyförfattaren Nathalie Sjögren fortsätter vår bloggserie Bygg din egen fantasyvärld. Steg 3 handlar om att skapa viktiga platser i världen och utmynnar i en kreativ övning där du ska fantisera om och tänka kring en bild.

Skapa stämning med platser i fantasyvärlden

Vare sig du läser J.R.R. Tolkiens trilogi Ringarnas herre, tittar på HBO:s tv-serie Game of Thrones eller rollspelar i Wizard of the Coasts klassiker Dungeons & Dragons har du säkert många gånger slagits av hur viktiga platserna är i fantasy. Tänk dig Tolkiens Midgård (Middle-Earth) utan Mordor eller George R. R. Martins Västeros (Westeros) utan Kungshamn (King’s Landing)… Visst förlorar fantasyvärldarna en del av sin karaktär?

Platser och miljöer är viktiga inom allt skapande. Icke desto mindre inom film och litteratur. Med hjälp av en plats och miljö kan man gestalta en berättelse, blåsa liv i den med få medel. Det är ju inte en slump att ”Det var en mörk och stormig natt…” används så flitigt för att skapa stämning i spökhistorier eller att regnoväder så ofta får gestalta en karaktärs ledsnad och sorg.

I detta nästa och tredje steg i min och fantasyförfattaren Nathalie Sjögrens bloggserie Bygg din egen fantasyvärld, kommer vi fokusera på att skapa viktiga platser i världen. Se Steg 3: Vilka är de viktigaste platserna i världen? som en kreativ övning, där du kan släppa skaparglädjen lös snarare än en uppgift som ställer krav på att du ska komma på en fix och färdig idé. Som vanligt står jag för den teoretiska biten medan Nathalie Sjögren skriver om världsbyggande utifrån egna erfarenheter på Nathaliesjogren.se.

Gör en viktig plats till din fantasyvärld

När man bygger en fantasyvärld kan man skapa hur många platser som helst. Jag tycker det låter stort och mycket. Överväldigande. Jag tror inte ens att jag kan ta fram en kreativ övning som täcker in alla tänkbara fantasyplatser. Så jag känner att jag för både min egen och för din skull måste begränsa övningen.

Här väljer jag att använda mig av en klassisk kreativ övning och som man har stor nytta av i kreativt skrivande. Övningen går ut på du ska skapa en viktig plats till din värld utifrån en bild. Genom att ha valt ut fem bilder – du ska välja en av dem – hoppas jag att du kan hitta en som matchar din subgenre inom fantasy.

Välj en av de sex bilderna

Det brukar vara bra att skapa utifrån bilder eftersom det visuella lockar fram många intryck och tankar. Jag hoppas att någon av de här sex bilderna med fantasytema ska väcka din inspiration men om du känner Nja, ingen av de här bilderna passar mig och det jag gör, kan du såklart välja en egen bild.

Bild #1

fantasy, världsbyggande, dörr till en annan värld, portal

Bild: © santiago silver / Adobe Stock

Bild #2

fantasy, världsbyggande, science fiction, utomjordisk civilisation, tempel

Bild: © diversepixel / Adobe Stock

Bild #3

fantasy, världsbyggande, science fiction, apokalyps, apokalyptisk värld

Bild: © York / Adobe Stock

Bild #4

fantasy, världsbyggande, skräck, spökhus

Bild: © Dark Illusion / Adobe Stock

Bild #5

fantasy, världsbyggande, sagoslott

Bild: © Denis Aglichev / Adobe Stock

Bild #6

fantasy, världsbyggande, undervattensvärld, under havet

Bild: © diversepixel / Adobe Stock

Så här kan du genomföra den kreativa övningen

Vilka intryck, tankar – och desto viktigare berättelser – får hjärnan att vakna när du ser din bild?

Sammanställ dem genom att till exempel…

  • Skriva små berättelser
  • Skriva stödord
  • Göra en mindmap
  • Rita och måla
  • Rita en karta
  • Fantisera i tankarna
  • Prata in svaren på en röstinspelare.

Välj det tillvägagångssätt du känner dig bekvämast med.

Kända platser i fantasyvärldar

Man kan aldrig få för mycket inspiration. Så här tänker jag dela med mig av några lästips – dessvärre på engelska – till dig som är nyfiken på hur andra fantasyförfattare har gjort när de har byggt sina fantasyvärldar och skapat platser i dem.

Platser i J.R.R. Tolkiens Midgård (Middle-Earth)

Platser i George R. R. Martins Västeros (Westeros)

Svara på Patricia C. Wredes världsbyggarfrågor

En gång i tiden fick Science Fiction and Fantasy Writers of America lov att publicera författaren Patricia C. Wredes världsbyggarfrågor på sin sajt. Jag har använt dem ända sedan dess och tycker fortfarande att de är lika bra nu som då. Om du siktar högt med din fantasyvärld rekommenderar jag att du går igenom Wredes frågor en efter en – de täcker nästan allt! Klicka på länken för att komma till världsbyggarfrågorna.

Hur gjorde fantasyförfattaren Nathalie Sjögren?

Nathalie Sjögren har skapat ett par olika fantasyvärldar från grunden; en till portalfantasyboken Undergång och en till dark fantasy-boken Dödsvinter. Sjögren jobbar i detta nu igenom Dödsvinter en sista gång före publicering på Fantasiförlaget, så jag har ännu inte läst boken. Men jag har fått nöjet att lyssna på hur hon har tänkt sig dark fantasy-världen, som jag själv tycker har hög wow-faktor.

Världen Dödsvinter utspelar sig i är en avskalad och klaustrofobisk dark fantasy-värld med gotiska inslag. Istället för att tänka vad kan jag lägga till har Nathalie Sjögren tänkt tvärtom – vad kan jag ta bort? Medan hon har skalat bort bit för bit från världen har hon till slut fått ett par små, små platser, som en by, ett slott och en mörk skog som förbinder dem. Det finns inget mer utom just dessa platser, som sluter sig likt en snara kring invånarna.

Nyfiken på hur Nathalie Sjögren gjorde när hon byggde sina världar till både Dödsvinter och Undergång? Läs vad hon har skrivit om steg 3 i bloggen på Nathaliesjogren.se.

Bild: © samiramay / Adobe Stock

böcker, boktips, böcker om kärlek, gotiska romaner

Nytt ljus över mörka familjehemligheter i Eve Chases Tillbaka till Black Rabbit Hall

Under våren har jag knappt kunnat tänka mig mysrysligare läsning än historiska romaner med gotiska inslag. Tillbaka till Black Rabbit Hall av Eve Chase är just en sådan härlig mysrysroman – läs vad jag tycker om boken i mitt boktips!  

Eve ChaseTitel: Tillbaka till Black Rabbit Hall
Originaltitel: Black Rabbit Hall
Författare: Eve Chase
Översättare: Helen Ljungmark
Förlag: Printz Publishing
Årtal: 2015
Sidantal: 373

Lorna ska gifta sig men det enda hon kan tänka på är det vindpinade godset Black Rabbit Hall i Cornwall. Utan att själv förstå varför dras hon till den engelska herrgården och bara måste få ha sitt bröllop där, trots att herresätet är fallfärdigt. Fästmannen Jon är inte med på noterna och i ett sista försök att övertala honom om att de ska hålla sin vigsel och bröllopsmottagning på Black Rabbit Hall, bestämmer Lorna sig för att övernatta på godset över en helg. Jon ska minsann få se att platsen visst är rustad för bröllop.

Under besöket på Black Rabbit Hall upptäcker Lorna godsets hemligheter, en efter en. Hon får reda på hur platsen förvandlades från ett älskat och väl omhändertaget familjehem till en skugga av sitt forna jag. Hon lär också känna den unga aristokraten Amber Alton, vars historia utspelar sig på 1960-talet.

Amber brukar tillbringa loven på Black Rabbit Hall. Hela hennes familj reser dit tillsammans. De älskar att vara där. Det vill säga tills mamman omkommer i en tragisk ridolycka. Efter moderns död förändras allt. Pappan, som tidigare var så lycklig, lamslås av sorg och lämnar Amber och hennes tre syskon att ta hand om sig själva. Samtidigt som de också sörjer.

När fadern efter ett års sorgeperiod gifter om sig skulle familjemedlemmarna kunna börja läka, men äktenskapet blir en katastrof för familjedynamiken och -gemenskapen. Amber känner sig mer utsatt än någonsin och hennes berättelse blir inte hörd förrän flera decennier senare och Lornas ankomst till Black Rabbit Hall.

Helgbesöket på Black Rabbit Hall ger Lorna nya insikter. Det är inte bara godset hon har en stark dragningskraft till. Hon känner ett kusligt band till Amber Alton och hennes familj. Inom loppet av ett par dagar kommer hennes liv att vändas upp och ner…

Det här är upptakten till Eve Chases historiska roman Tillbaka till Black Rabbit Hall. Precis som andra moderna böcker med gotiska inslag – tänk dig romaner i stil med Kate Mortons Den glömda trädgården och Lucinda Rileys Midnattsrosen – pendlar handlingen i Tillbaka till Black Rabbit Hall mellan nutid och dåtid. Boken av Eve Chase innehåller en härlig mix av ödsliga gods, sorg, kärlek, mörka hemligheter och nervpirrande mysterier – och den är dessutom väldigt, om inte ovanligt, välskriven. Jag tycker att exempelvis Lucinda Rileys Midnattrosen är snäppet bättre än Tillbaka till Black Rabbit Hall, men kan ändå varmt rekommendera den här boken till dig som vill mysrysa till spännande historiska miljöer och livsöden.

Bild: © Snowshill / Adobe Stock

böcker, boktips, böcker om kärlek, Me Before You, Lou Clark, aktiv dödshjälp

Jag ville inte tycka om Livet efter dig av Jojo Moyes – men gjorde det ändå

När man som läsare blir fullständigt överraskad…

Jojo MoyesTitel: Livet efter dig
Originaltitel: Me Before You
Serie: Lou Clark
Författare: Jojo Moyes
Översättare: Emö Malmberg
Förlag: Printz Publishing
Årtal: 2013
Sidantal: 397

Jag måste vara ärlig. Min utgångspunkt när jag läste Livet efter dig av Jojo Moyes var att jag en gång för alla ville bevisa för mig själv att det här verkligen inte är min typ av litteratur. Att boken är alldeles, alldeles för mainstream för att jag ska tycka om den. Jag har demonstrativt undvikit att läsa Livet efter dig tills tidens gång har gjort att ropet kring den tystnat något.

Kanske är det just därför jag föll pladask för Moyes till skyarna höjda roman och kärleksberättelse. Jag var helt oförberedd på att jag skulle tycka om den. Faktum är att jag grät mig igenom bokens slut, vilket nästan aldrig händer mig. Jag till och med fulgrät. Brölade ut mina hjärtekval.

Livet efter dig är ingen vanlig kärleksbok. Den handlar om en romans som är dömd att dö redan från början. Man vill ju tro på det omöjliga, på att kärleken övervinner allt, men det gör den inte alltid. Framför allt inte när man helt och hållet förhindras leva det liv man vill leva.

Louisa – Lou – Clark är en 26-årig arbetarklasstjej i dagens England. När hon blir av med jobbet på det café hon älskat att arbeta på, måste hon ta anställning som personlig assistent. Det är då hon möter Will Traynor. Will är 35 år, framgångsrik, förmögen, intelligent och i synnerhet väldigt, väldigt arg. Arg på livet. Arg på att han efter en tragisk olycka måste sitta i rullstol och aldrig mer kommer kunna gå.

Före Lou träffar Will har hon inte levt på riktigt. Will har verkligen levt men känner att han inte längre gör det på grund av sin (o)hälsa. Den engelska titeln Me Before You belyser denna bokens kärnpunkt mycket bättre än vad den svenska gör och ringar perfekt in bokens handling.

När Lou och Will lär känna varandra, lär de också känna sig själva bättre. De stöttar varandra till att gå vidare i livet – och det är i detta möte som kärlekens gnista tänds. Men ett förhållande omöjliggörs av att Will har bestämt sig för att ända sitt liv med aktiv dödshjälp, så kallad eutanasi.

Om det inte hade varit för att Livet efter dig av Jojo Moyes hade belyst problematiken kring just eutanasi, hade den varit en ordinär kärlekssaga: rik man träffar fattig flicka och tar sig an henne, som i en klassisk Askungesaga. Med andra ord hade boken varit banal och inte varit särskilt minnesvärd. Eftersom Moyes inte väjer för svåra frågor får kärleksberättelsen ett nästan magiskt lyft, som om varje sida med Lou och Will är dyrbar tid. Denna komplicerade kärleksbok har helt klart skrivit in sig i mitt minne. För alltid.

Bild: © phpetrunina14 / Adobe Stock

världsbyggande, fantasy världar

Bygg din egen fantasyvärld: Hur blev världen till?

Jag och fantasyförfattaren Nathalie Sjögren fortsätter vår bloggserie Bygg din egen fantasyvärld. Steg 2 handlar om världens tillblivelse och leder fram till en kreativ övning där du kan göra din egen skapelseberättelse.

Bloggserien Bygg din egen fantasyvärld fortsätter…

Genom historien har människor haft idéer om världens tillblivelse. Idéerna kan ha tagit sig uttryck i mytologiska skapelseberättelser eller vetenskapliga teorier om alltings början – och ibland har de varit en blandning av bådadera. Om du följer min och fantasyförfattaren Nathalie Sjögrens nya bloggserie Bygg din egen fantasyvärld steg för steg, har du redan fått redskap till att försöka ringa in vilken typ av värld du vill bygga. I detta nästa och andra steg i världsbyggandet vill vi uppmuntra dig att börja fundera på hur din värld blev till. Se Steg 2: Hur blev världen till? som en kreativ övning, där du kan släppa skaparglädjen lös snarare än en uppgift som ställer krav på att du ska komma på en fix och färdig idé. Som vanligt står jag för den teoretiska biten medan Nathalie Sjögren skriver om världsbyggande utifrån egna erfarenheter på Nathaliesjogren.se.

Steg 2: Hur blev fantasyvärlden till?

Styrs världen av gudomliga krafter eller naturlagar?

Sett från antingen hela världens eller ett folkslags perspektiv – hur skapades världen i just din fantasyvärld? Beroende på om du har valt att världen ska styras av till exempel gudomliga krafter eller naturlagar varierar svaret. Om fantasyvärlden är högteknologisk finns det kanske inte utrymme för gudomligheter och om den har medeltida inslag är det kanske viktigt att du lämnar plats åt tro och religiositet…?

Researcha skapelseberättelser för att få inspiration

Jag tycker själv att man aldrig kan researcha och inspireras för mycket. Därför vill jag ge ett par lästips på Wikipedia-artiklar med och om skapelseberättelser från vår världs alla hörn – läs gärna skapelsemyterna från andra kulturer än välbekanta för att vidga vyerna ännu mer!

Researcha naturlagar för att få inspiration

”Naturlagar” är kanske ett för svepande ord, så låt oss göra det ännu mera specifikt. I vårt samhälle anser de flesta att Big Bang var startskottet på universums och senare jordens tillblivelse. Är din fantasyvärld en teknologisk samtids- eller framtidsvision av planeten jorden? Skriver du utifrån vetenskapsmäns och rymdresenärers perspektiv? På Illustrerad Vetenskaps sajt finns en artikelsamling om till exempel Big Bang du kan hämta idéer från:

världsbyggande, fantasy världar

Gudomliga krafter eller naturlagar – det behöver inte vara antingen eller

Ju mer du bygger på fantasyvärlden desto mer komplex blir den. Med tidens gång är det inte säkert att du kommer kunna placera den i en självklar fantasygenre eller typ av värld. Oroa dig inte! Det är som det ska vara. Världen är trots allt helt och hållet din och skapandet är i sig en upptäcktsresa. Vare sig du är inspirerad av världsreligioner eller naturvetenskapsteorier – eller båda och – har du fria händer att fantisera ihop vilken skapelseberättelse du vill.

Finns magi i fantasyvärlden?

Finns magiska krafter i din fantasyvärld? Om ja, vilka krafter styrs de i sin tur av? Gudomliga eller naturliga? Eller är magi en helt egen kraft?

Finns övernaturlighet?

Jag tänker att för att övernaturlighet överhuvudtaget ska kunna finnas måste det finnas en föreställning om bestämda naturlagar. Så kanske att det övernaturliga egentligen ska hänga samman med frågan om huruvida fantasyvärlden styrs av naturlagar eller inte…? Men i vilket fall – finns det övernaturliga inslag i din värld och i så fall hur?

Patricia C. Wredes numera klassiska världsbyggarfrågor är till stor hjälp

Patricia C. Wredes användbara världsbyggarfrågor har hängt med mig ända sedan tonåren. Jag använde mig av dem när jag skulle skapa  världar till både mitt skrivande och mitt rollspelande. Hon tillägnar ett helt avsnitt åt världens tillblivelse och grunder. Jag rekommenderar varmt att du slänger ett öga på frågorna för att få en ännu stabilare grund att bygga på:

Kreativ övning: Gör din egen skapelseberättelse

Oavsett om du vill göra en lista, mindmap, teckna, dagdrömma i tanken eller skriva en text, kan du utmana kreativiteten genom att göra en skapelseberättelse till din värld. Hämta inspiration från länkarna i artikeln och skriv skapelsemyten så att den passar in i den typ av värld du vill skapa. Ta hjälp av följande frågor och tänk på att du kan skriva utifrån ett folkslags perspektiv, om du nu vill göra det:

  • Vem, vilka eller vad skapade världen?
  • Hur skapades världen?
  • Varför skapades världen?
  • Har världen utvecklats sedan skapelsen eller blev den ”färdig” med en gång?
  • Vilka krafter styr världen efter dess tillblivelse?

Tips: Svara på var och en av frågorna här ovanför…

… för att lättare kunna göra din skapelseberättelse.

Hur gjorde fantasyförfattaren Nathalie Sjögren?

Nathalie SjögrenNathalie Sjögren har byggt två olika typer av fantastvärldar: den ena till portalfantasy- och spegelvärldsboken Undergång och den andra till dark fantasy-boken Dödsvinter. Eftersom böckerna är skrivna inom olika fantasysubgenrer har hon behövt bygga världarna på olika sätt.

Nyfiken på hur Nathalie Sjögren gjorde när hon byggde sina omtyckta fantasyvärldar? Läs vad hon har skrivit om steg 2 i bloggen på Nathaliesjogren.se.

Få ytterligare inspiration till ditt världsbyggande i Jeff VanderMeers Wonderbook: The Illustrated Guide to Creating Imaginative Worlds

Jeff VandermeerPrecis som i det förra inlägget i bloggserien Bygg din egen fantasyvärld vill jag tipsa om Jeff VanderMeers bok Wonderbook: The Illustrated Guide to Creating Imaginative Worlds, som handlar om just världsbyggande och som  har vunnit priser.

VanderMeer är själv en intressant fantasyförfattare. Han rör sig i ett gränsland mellan olika subgenrer och sägs vara den kreatör som har fört den klassiska genren weird fiction in i 2000-talet. Just nu är han – och i och med den nya Netflix-produktionen – mest känd för att skrivit Annihilation. Den första boken jag läste av honom var dock The Steampunk Bible: An Illustrated Guide to the World of Imaginary Airships, Corsets and Goggles, Mad Scientists, and Strange Literature. 

Det som gör Wonderbok så lysande för sammanhanget är att den riktar sig till fantasyförfattare, som håller på att skapa sin egen värld och skriva sin fantasybok. Boken passar dessutom både unga och gamla författare och innehåller massor av vackra illustrationer.

Bilder: © Sergey Nivens / Adobe Stock

6 coola saker med Netflix-filmen Annihilation

Nytt originalinnehåll på Netflix. Den här gången den omtalade science fiction- och skräckfilmen Annihilation. Jag har såklart sett Netflix-filmen och sammanfattar min upplevelse av den i en liten lista – här kommer sex coola saker med Annihilation!

#1 Dramat

Vad är det med skräck och science fiction som gör att många regissörer skyndar förbi karaktärsskildringarna? Jag vill veta – eller få en känsla för – hur de tumultartade händelserna påverkar karaktärerna i det innersta. Regissören bakom Annihilation, Alex Garland, räds inte att rikta kameran mot karaktärernas inre. Huvudkaraktären Lena, som spelas av en formidabel Natalie Portman, drivs av hennes och maken Kanes kraschade äktenskap. Kane gav sig iväg på en hemlig militärexpedition, försvann under mystiska omständigheter och lämnade Lena att sörja honom i ett år – utan att veta om han var vid liv eller död. Så dyker han upp på tröskeln en dag, men hamnar lika mystiskt som han försvann på sjukhus, då han har inre blödningar.

#2 Kvinnoteamet

Lena är både biologiforskare och militär, och hon måste få svar. Vad var det som hände med Kane när han var ”försvunnen”? Hon får reda på att han har gått genom ett slags portal eller kraftfält och hamnat i en annan, utomjordisk värld – vid USA:s kust. Hon kräver att få följa med på nästa expedition dit. Vilket gott sällskap hon hamnar i! Expeditionsteamet utgörs av en grupp smarta och starka kvinnor, iklädda en Ghostbusters-liknande utstyrsel. Så cool, om du frågar mig! Annihilation innehåller massor av dialoger teammedlemmarna emellan, men inget överdrivet snack om killar. Filmen klarar bechdeltestet med råge.

#3 Portalvärlden

Jag använder sällan uttrycket OMG! då jag tycker det passar millenierna bättre (och det kan vara en av mina förutfattade meningar). För Annihilation gör jag dock ett undantag: OMG! Har du sett portalvärlden? Världen i Annihilation kan vara en av de snyggast gjorda fantastikvärldar jag någonsin sett. På riktigt. Expeditionen leder rakt genom ett regnbågsskimrande kraftfält och in i en lika färgtindrande värld. Denna värld är inte så olik vår men ändå helt annorlunda. Gamla lundar, blomsterfält och bostadsområden följer andra biologiska och evolutionära principer än resten av planeten jorden. Växterna är de vackraste paradisblommor som kan tänkas, hjortarnas horn är blommor och grenar, människokroppar är förvandlade till grönskande kreationer och skräckbjörnar kan härma människoröster *ryser*.

#4 Namnet Annihilation

Som jag har förstått det hela betyder ”annihilation” total förstörelse eller utplåning, om man nu väljer att krusidullöst översätta ordet. Men faktiskt har det en annan betydelse. Man skulle kunna hävda en motsatt sådan. Inom fysiken avser begreppet ”annihilation” att beskriva hur materia omvandlas till energi. När saker förstörs försvinner de inte bara. De får en ny skepnad, som i Netflix-filmen Annihilation. Jag tänker att titeln flörtar med detta begrepp för att illustrera evolutionens gång i filmens fantastikvärld.

#5 Äventyret

Science fiction och skräck ska också vara ett äventyr. Det räcker inte med drama när okända världar ska utforskas. Och nog bjuder Annihilation på ett äventyr, alltid. Äventyret är outsägligt vackert, viktigt samt skrämmande och för tankarna till litterära expeditioner i stil med Jules Vernes En resa till jordens medelpunkt – men givetvis i en mycket fasligare anda. Lena och de övriga expeditionsmedlemmarna ska egentligen inte bege sig så långt bort, men i portalvärlden verkar tid och avstånd smälta samman till en helt ny form av tid och avstånd. Medan de traskar genom det regnbågsskimrande landskapet möter de bokstavligen djur som inte är av denna värld – farliga djur. Snart jagas de som lovliga byten och allteftersom dagarna går blir var och en av dem mer och mer frustrerad på de andra i teamet. Slitningar uppstår – återigen drama, drama – och de blir plötsligt lika farliga för varandra som världen är för dem.

#6 Genren new weird

Netflix-filmen Annihilation bygger på fantasyförfattaren Jeff VanderMeers prisbelönta bok med samma namn. VanderMeer sägs vara den författare som har fört den klassiska genren weird fiction in i 2000-talet, och i hans moderna tolkning kallas den ”The New Weird”. Precis som genrens anfäder – till exempel Edgar Allan Poe och H. P. Lovecraft – väver VanderMeer fantasy, science fiction och skräck samman till jävligt udda berättelser. Vill du vara med om ett konstigt, utomjordiskt och skräckfyllt filmäventyr ska du definitivt se Annihilation av regissören Alex Garland och med Natalie Portman i huvudrollen.

Bygg din egen fantasyvärld: Vilka världar finns?

Lär dig känna igen fantasygenrer och världar för att få verktyg till att bygga din egen fantasyvärld!

Nytt bloggsamarbete med författaren Nathalie Sjögren

Idag inleder jag ett bloggsamarbete med min vän och författaren Nathalie Sjögren. Vi gör tillsammans bloggserien Bygg din egen fantasyvärld, där var och en i sex delar ger sina perspektiv på världsbyggande. Jag kommer skriva om världsbyggandet utifrån litterära och teoretiska perspektiv, medan Nathalie kommer vara mera handfast och dela med sig av hur hon gick tillväga när hon skapade sina fantasyvärldar, som hon också använder i sina böcker Undergång och Dödsvinter. Vi hoppas att vi med gemensamma krafter ska introducera världsbyggandet som ett roligt fält inom kreativt skrivande och att du efter att ha tagit del av bloggserien själv ska sätta igång och skapa fantastiska världar.

Vanliga fantasygenrer och världar

När du ska bygga din egen fantasyvärld kan det vara bra att veta vilken typ av värld du ska skapa – ska det vara en high fantasy-värld i stil med J.R.R. Tolkiens Midgård i Ringarnas herre eller en dystopisk värld som Gilead i Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse? Här nedanför listar jag NÅGRA fantasyvärldar och subgenrer inom fantastiken, som du kan inspireras av när du ska bestämma vilken värld du ska bygga och sedan kanske låta dina berättelser ta plats i.

High fantasy

High fantasy kallas även epic fantasy och är kanske den subgenre man förknippar allra mest med fantasy och fantastik. Världen befolkas vanligen av människor, alver och dvärgar, det pågår en kamp mellan det goda och det onda samt förekommer drakar, orker (orcher) och magiker. J.R.R. Tolkiens böcker i Ringarnas herre-trilogin och Hobbiten är klassiska exempel på high fantasy, och inte bara för att Tolkiens Midgård är ett typexempel på en high fantasy-värld. Hans berättelser är uppbyggda kring långa, episka resor, där hjältar ställs inför övermänskliga uppgifter. Ska det goda till slut segra över det onda?

Low fantasy

Namnet till trots betyder low fantasy inte att böckerna och världarna inom denna fantastiska subgenre är en sämre form av fantasy. ”Low” är med andra ord inte synonymt med ”dåligt”. En low fantasy-värld har oftast koppling till vår egen värld och vardag – den består inte bara av hittepå – samtidigt som den har mjuka inslag av magi och övernaturliga fenomen. Precis som i J.K. Rowlings Harry Potter-böcker eller i en roman av Neil Gaiman upptäcker karaktärerna inte så sällan att ”den verkliga” världen de bor i är full av förunderliga krafter och varelser.

Portalfantasy

I en portalfantasy-inspirerad berättelse leder till exempel en portal eller ett magiskt föremål till en annan fantastisk värld. Världen berättelsen tar avstamp i är en helt vanlig värld, men när karaktärerna går genom en garderob, flyger förbi en stjärna eller trillar ner i ett kaninhål hamnar de i en förtrollad värld. Portalvärlden kan vara byggd på många olika sätt. Den kan vara uppochnedvänd, som i Alice i Underlandet av Lewis Carroll, tangera episk high fantasy, som i C.S. Lewis Narnia-serie, eller vara ett fantasifullt piratäventyr, som i Peter Pan och Wendy av J.M. Barrie.

fantastik, kreativt skrivande, fantasy, världsbyggande, bygga världar, fantasivärldar, fantasygenrer

Urban fantasy

Det kan vara svårt att särskilja urban fantasy från andra subgenrer. Detta för att urban fantasy oftast mixas med just andra fantastiska genrer såsom low fantasy och paranormal romance. Som en low fantasy-värld bygger en urban fantasy-värld inte så sällan på ”den verkliga” världen. Men fokus ligger på stadsmiljöer, gärna moderna eller framtida sådana. Charlaine Harris böcker om Sookie Stackhouse är ett exempel på en blandning mellan urban fantasy och paranormal romance. Cassandra Claires serie The Mortal Instruments, som också har övernaturliga inslag, utspelar sig i såväl en low fantasy- som en urban fantasy-värld.

Paranormal romance

Kärlek, sexuella spänningar och triangeldramer mellan människa och övernaturliga varelser är hett. Så hett OCH fascinerande att det har skrivits en hel del paranormal romance-böcker. Om du tänker dig Stephanie Meyers Twilight-serie eller Charlaine Harris Sookie Stackhouse-serie får du en ganska bra bild av hur både berättelserna och världarna är uppbyggda. Paranormal romance-världen är på många sätt som den håla eller stad vi är uppvuxna i, men med en väsentlig skillnad. Världen befolkas inte bara av människor, utan även av vampyrer, varulvar, spöken, änglar, demoner, älvor och så vidare.

Historical fantasy

De författare som skriver historical fantasy-böcker gör ett pedantiskt jobb med att bygga upp korrekta historiska världar och miljöer. Den noggranna historiska researchen är nödvändig för att man sedan ska kunna skapa sin alternativhistoriska värld, som är så vanligt inom historical fantasy-subgenren. Just nu är troligen Outlander-serien av Diana Gabaldon våra populäraste böcker inom fältet. Det finns många andra fina exempel på lysande böcker; Avalons dimmor av Marion Zimmer Bradley, Jonathan Strange and Mr. Norrell av Susanna Clarke samt The Golem and the Djinni av Helene Wecker, för att nämna några av dem.

Science fantasy

Jag tycker själv att skiljelinjerna mellan fantasy och science fiction inte är så självklara som man kanske förutsätter, och med subgenrer som till exempel steampunk tycker jag att gränserna är ännu luddigare. Det är väl därför som samlingsbegreppet ”fantastik” kommer så väl till pass. I en science fantasy-värld sammanvävs science fiction och fantasy till en snygg helhet med magi, avancerad teknik, övernaturliga väsen och fantastiska vidunder. Shelley Adinas underhållande bokserie Magnificent Devices är min nya favoritsteampunkserie. Jag tycker den är till och med bättre än Gail Carrigers serie The Parasol Protectorate. Oavsett vilka böcker som är bäst illustrerar båda serierna hur man kan bygga en science fantasy-värld.

fantastik, kreativt skrivande, fantasy, världsbyggande, bygga världar, fantasivärldar, fantasygenrer, steampunk

Dark fantasy

Dark fantasy är en subgenre med stor spännvidd. Från världar med amoraliska karaktärer – läs Game of Thrones/Sagan om is och eld av George R.R. Martin – till gotiska skräckmiljöer. På ett eller annat sätt syftar dark fantasy-världen, och berättelserna som utspelar sig däri, att vara kuslig och skrämma slag på läsaren. Kyrkogårdar, spöken, zombier, smutsiga städer, tortyr, brott samt korrupta kungar och drottningar är bara några exempel på vilka elementa en dark fantasy-berättelse och -värld kan bestå av.

Dystopier

Man brukar förknippa dystopier med science fiction. Varför då? Jo, för att dystopiska verk oftast skildrar framtida samhällen som har kraschat på grund av att teknologin och människans hybris har gått för långt. En dystopisk värld är en mardrömsvärld. Vilken är den VÄRSTA framtiden du kan föreställa dig? Får du upp en bild? Där har du din dystopi. I George Orwells 1984 lever människor i ett ahistoriskt storebrorssamhälle. I Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse tvingas de få kvinnor som fortfarande är fertila att leva som fångar i rikas hem och där genomgå ritualiserade våldtäkter varje månad. I Susan Collins Hungerspelen slaktas barn och tonåringar i brutala tävlingar – allt för att hålla pöbeln i schack med bröd och skådespel. Det finns många dystopiska världar att inspireras av. Däribland postapokalyptiska världar med zombier, såsom Justin Cronins Passagetrilogin, eller med androider, såsom Philip K. Dicks Blade runner.

Sagovärldar

Sagovärldar ska icke förglömmas. Vad är väl mer fantastiskt än just en värld som bygger på H.C. Andersens eller Bröderna Grimms sagor? Eller på gamla grekiska eller keltiska sagor, för den delen! Så kallade ”fairytale retellings” tycks alltid vara i ropet. Varför inte hylla älskade sagor genom att till exempel spinna vidare på Törnrosas, Skönhetens eller Askungens värld?

Steg 1: Bygg din egen fantasyvärld – vilken typ av värld vill du skapa?

Börja världsbyggandet genom att fundera och skissa (använd följande punkter som stöd snarare än som måsten):

  • Inspireras av böcker du tidigare läst – vilken fantasyvärld är den bästa du har upplevt och vad kan du lära dig av den världen?
  • Läs igenom exemplen på vanliga fantasygenrer och världar här ovanför – vilken eller vilka av världarna fastnar du för?
  • Researcha världstypen och subgenren för att få ytterligare inspiration. Google är fantastiskt.
  • Lista minst fem elementa du vill ha med i din fantasyvärld.
  • Försök att definiera din fantasyvärld utifrån din lista (om det gör det enklare för dig i skapelseprocessen).
  • Fortsätt lista viktiga elementa i världen (om du nu känner dig osäker på åt vilket håll den ska växa).
  • Glöm inte att fantasyvärlden kommer ta form allteftersom och att du därför inte behöver ha byggt upp hela världen i ditt huvud. Du kommer upptäcka nya saker i den hela tiden.

Hur gjorde fantasyförfattaren Nathalie Sjögren?

Nathalie SjögrenMin vän och fantasyförfattaren Nathalie Sjögren är aktuell med flera fantasyböcker, som utspelar sig i två olika fantasyvärldar. Boken Undergång är ett portalfantasyverk och är influerat av nordisk folktro.

När Nathalie byggde världen hämtade hon inspiration från närmiljön, närmare bestämt från naturreservatet Näsbokrok i Kungsbacka. Hon var ute på vandringar i naturreservatet och skrev ner det som kom till henne under dessa. På så sätt blev en ”verklig” grodliknande stenbumling själva portalen som för huvudkaraktärerna i boken till underjorden.

Boken Dödsvinter kommer snart ut i en ny reviderad utgåva. Nathalie tänkte helt annorlunda när hon lade grunden till den mörka världen i denna bok. Här skalade hon bort så mycket av världen hon bara kunde för att skapa en fantasyvärld som bara utgörs av en liten, liten håla, styrd av mörka krafter. Visst är det häftigt och sjukt klaustrofobiskt!?

Nyfiken på hur Nathalie Sjögren gjorde när hon byggde sina omtyckta fantasyvärldar? Läs vad hon har skrivit om steg 1 i bloggen på Nathaliesjogren.se.

Få ytterligare inspiration till ditt världsbyggande i Jeff VanderMeers Wonderbook: The Illustrated Guide to Creating Imaginative Worlds

Jeff VandermeerI och med den nya Netflix-produktionen Annihiilation är Jeff VanderMeer på tapeten och han har dessutom nått ut till en svensk läsarskara och tv-publik. I USA har VanderMeer länge varit känd för sin kärlek till science fantasy och steampunk.

Wonderbook: The Illustrated Guide to Creating Imaginative Worlds är en prisbelönt bok inom kreativt skrivande och världsbyggande. Handfasta skrivtips och världsbyggarguider varvas med vackra illustrationer.

Boken riktar sig till fantasyförfattare som håller på att skapa sin egen värld och skriva sin fantasybok och passar både unga och gamla författare.

Bilder: © liuzishan / Adobe Stock; Vitaly Krivosheev / Adobe Stock; Atelier Sommerland / Adobe Stock

böcker, boktips, böcker om kärlek

Lucinda Rileys episka roman Midnattsrosen mixar historia, romantik och gåtfullhet

”Den episka, historiska och romantiska berättelsen, miljöerna samt nypan av gotik, spökhistoria och gåtfullhet är precis i min smak.”

Lucinda RileyTitel: Midnattsrosen
Originaltitel: The Midnight Rose
Författare: Lucinda Riley
Översättare: Johanna Svartström
Förlag: Bazar Förlag
Årtal: 2017
Sidantal: 586

Romaner där historia, romantik och mysterier vävs samman tycks vara i ropet. Framför allt den typ av skönlitterära verk som pendlar mellan dåtid och nutid och som har gotiska inslag. Jag tänker på böcker i stil med Kate Mortons Den glömda trädgården och I det förflutna. Lucinda Riley har skrivit en roman med alla dessa ingredienser och även om den kanske inte är det bästa jag läst, tycker jag väldigt mycket om den. Boken heter Midnattsrosen och är uppkallad efter en ros på det fiktiva godset Astbury Hall.

Det är på Astbury Hall som dåtiden, nutiden och karaktärerna möts. Här förälskar sig den unga indiska kvinnan Anahita i godsets herre Donald Astbury före första världskrigets utbrott. Hit kommer hennes släkting Ari Malik 90 år senare. Han hoppas på att hitta svar. Hur såg Anahitas liv ut på Astbury Hall och vad var det som verkligen hände med hennes treårige son? Till sin hjälp har Ari Anahitas nedskrivna berättelse, som för mig som läsare fram och tillbaka mellan Indiens gamla palats och Englands aristokratiska herresäten.

Ari hamnar mitt i en filminspelning på Astbury Hall. Där träffar han den världsberömda skådespelerskan Rebecca Bradley. ”Hon har världen för sina fötter, men när hennes turbulenta förhållande med den lika välkände pojkvännen tar en oväntad vändning blir hon lättad när hon inser att hennes kommande filmroll där hon spelar debutant på 1920-talet för henne långt från offentlighetens ljus till ett avlägset hörn av den engelska landsbygden.”*

Mellan tagningarna är Ari och Rebecca bundsförvanter i sökandet efter Anahitas och Astbury Halls förflutna. Men skådespelerskan blir plötsligt sjuk. Kan insjuknandet ha något att göra med det gamla godsets historia?

Midnattrosen av Lucinda Riley… Var börjar jag? Med att säga att den episka, historiska och romantiska berättelsen, miljöerna samt nypan av gotik, spökhistoria och gåtfullhet är precis i min smak. Nu pågår ju en filminspelning i boken, men faktiskt hade Midnattsrosen gjort sig bra som film på riktigt. Den är sannerligen filmisk. Flera dagar efter att jag hade läst ut boken kunde jag inte släppa tankarna på den. Jag levde kvar i berättelsen. Det om något är väl ett mycket gott betyg?


Citatet är hämtat från förlagstexten om Midnattsrosen av Lucinda Riley.


Bild: © Kevin Eaves / Adobe Stock

jämställdhet, sexism, härskartekniker, strategier för ökad jämställdhet, lika villkor, metoo

Feminist Fight Club av Jessica Bennett är en slagkraftig bok om jämställdhetsklyftorna på arbetsmarknaden

I Feminist Fight Club slår Jessica Bennett ett slag för jämställda arbetsplatser. Läs mitt boktips!

Jessica BennettTitel: Feminist Fight Club: A Survival Manual for a Sexist Workplace
Författare: Jessica Bennett
Förlag: Penguin Books Ltd
Årtal: 2017
Sidantal: 336

Det var i samband med #metoo-uppropen som jag tipsades om Jessica Bennetts snygga och slagkraftiga bok Feminist Fight Club: A Survival Manual for a Sexist Workplace. Namnet till trots uppmanar boken ingen till att kavla upp ärmarna och slåss. Åtminstone inte i en fysisk mening. Med hjälp av forskning vill författaren påtala jämställdhetsklyftorna på arbetsmarknaden och ge oss handfasta tips för hur vi kan överbrygga ojämställdheten.

Feminist Fight Club ger humoristiska exempel på kollegor man kan råka ut för och fällor man kan hamna i på arbetsplatsen. Men det bästa med boken är att den inte stannar vid exemplen. Om du känner igen dig i bokens beskrivning av hur det är att bli nedtryckt av ”The Mansplainer”, ”The Menstruhater” eller ”The Hoverer” kan du använda Bennetts strategier för att återta kontrollen över situationen och tydligt markera att du inte tycker att deras härskartekniker och sexistiska beteende är okej.

Varje exempel är läckert presenterat och illustrerat – jag älskar verkligen utseendet på Feminist Fight Club och bokens överskådlighet. Det här är i mångt och mycket en bok om kamp. Men det är inte en arg bok. Feministboken är smart. Den är fullpackad med värdefull forskning, som sammanvävs med Bennetts personliga berättelser och perspektiv på ojämställdhet, härskartekniker och sexism.

Om du upplever att du inte blir bra bemött av din arbetsplats och känner att du måste göra något åt situationen själv, kan du säkert hämta styrka i Feminist Fight Club av Jessica Bennett. Om du är mer intresserad av att få koll på det allmänna jämställdhetsläget, råder jag dig att läsa feministisk litteratur av Rebecca Solnit och/eller Roxane Gay.

Bild: © matiasdelcarmine / Adobe Stock

resor, resa, resor till Alaska, resa till Alaska, äventyr i Alaska, upplevelser i Alaska, Eowyn Ivey, Mot den glittrande snön vid världens ände

Platser jag drömmer mig bort till: Alaska

Alaska ter sig oändligt vackert i mina drömmar och fantasier…

För några år sedan värvades jag till turistprojektet Visit the USA SE. Sedan dess har jag arbetat som social media expert – det är en jäkligt fin titel, jag vet – för den svenska marknaden. Efter flera års research om USA har jag nog hittat min favorit bland de amerikanska delstaterna: Alaska. Jag kommer ofta på mig själv med att drömma mig bort dit.

Inte för att jag egentligen vet vad jag kan vänta mig av Alaska. Jag har aldrig varit där. Än så länge håller jag platsen levande i fantasin. Undrar om jag skulle bli besviken om jag begav mig till denna delstat som förefaller vara världens ände? Du förstår, min bild av Alaska bygger på andra bilder. Vykortsperfekta sådana. Och nu även litterära.

resor, resa, resor till Alaska, resa till Alaska, äventyr i Alaska, upplevelser i Alaska, Eowyn Ivey, Mot den glittrande snön vid världens ände, glaciär, glaciärer i Alaska

Du har kanske själv erfarit att du tycker så mycket om en bok att du lever kvar i den flera dagar eller veckor efter att du läst ut den? Så är det för mig just nu. Boken som har gjort ett så stort intryck på mig är Mot den glittrande snön vid världens ände av Eowyn Ivey. Den är en historisk äventyrsroman med fantastiska inslag, och den utspelar sig på 1800-talet, i Alaskas besjälade vildmark. Ja, vildmarken är verkligen besjälad. Som jag har skrivit i min recension av Mot den glittrande snön vid världens ände:

”Badande indiankvinnor flaxar iväg som en flock vilda gäss. En annan indiankvinna – Nat’aaggi – visar vägen genom vildmarken och säger sig bära utterskinnet från den make hon själv har dräpt. Ett sjöodjur bor i en flod och biter tag i en av mannarnas ben, ur jorden föds ett barn med en viktig framtid och uppe på en bergstopp suddas gränsen mellan de levandes och de dödas rike ut. Alaska är ett besjälat land.”

resor, resa, resor till Alaska, resa till Alaska, äventyr i Alaska, upplevelser i Alaska, Eowyn Ivey, Mot den glittrande snön vid världens ände, djur i Alaska, uttrar i Alaska, havsutter, havsuttrar

Nu förstår jag ju att jag troligen inte kommer få uppleva Alaska så som platsen porträtteras i skönlitteraturen, eller som den framställs av min överaktiva fantasi. Men jag tror ändå att de långa floderna, glittrande sjöarna, höga bergen, djupa dalarna, praktfulla glaciärerna, färgsprakande norrskenen och tystnaden skulle slå mig med häpnad. Hur gärna jag än vill besöka Alaska skulle det inte göra så mycket om jag aldrig kommer dit. Jag kommer på något sätt likväl alltid bära platsen med mig och verklighetsfly dit då och då.

resor, resa, resor till Alaska, resa till Alaska, äventyr i Alaska, upplevelser i Alaska, Eowyn Ivey, Mot den glittrande snön vid världens ände

Bilder: © flownaskala / Adobe Stock; grinder82 / Adobe Stock; schaef / Adobe Stock;  Elizabeth / Adobe Stock

Mot den glittrande snön vid världens ände av Eowyn Ivey är precis lika fantastisk som den vackert poetiska titeln lovar

Mot den glittrande snön vid världens ände av Eowyn Ivey har ett alldeles eget skimmer av äventyr, historia, romantik, längtan och sagor.

Eowyn IveyTitel: Mot den glittrande snön vid världens ände
Originaltitel: To the Bright Edge of the World
Författare: Eowyn Ivey
Översättare: Johanna Svartström
Förlag: Bazar Förlag
Årtal: 2017
Sidantal: 446

Vintern 1885 skiljer Alaskas vildmark det nygifta paret Forrester åt. Medan maken och krigshjälten Allen tillsammans med en liten grupp män kartlägger Wolverinefloden, måste gravida Sophie stanna hemma vid Vancouverkasernerna. Om hon inte vilar mister hon kanske barnet, och en expedition till det vilda Alaska är därför inget att rekommendera.

När Allen beger sig av till Alaska lägger ett ödesmättat år sig över hans och Sophies kärleksfulla vardag och världen så som de tidigare har känt den förblir inte längre densamma. Medan Allen och hans sällskap under extrema svältförhållanden traskar genom ett bitande kallt snölandskap, korsar livsfarliga forsar och besöker indianbyar förföljs dem av både en gammal man i svart skrud och en korp.

Runtom i byarna viskas det om mannen; han är en schaman, en häxdoktor. Han är ganska otäck, väcker ett obehag med alla sina spratt. Att både den gamle mannen och korpen dessutom är halta på det ena benet och tycks avlösa varandra gör inte honom mindre skrämmande och förbryllande. Men mannen är inte det enda besynnerliga Allen stöter på under färden längs Wolverinefloden.

Badande indiankvinnor flaxar iväg som en flock vilda gäss. En annan indiankvinna – Nat’aaggi – visar vägen genom vildmarken och säger sig bära utterskinnet från den make hon själv har dräpt. Ett sjöodjur bor i en flod och biter tag i en av mannarnas ben, ur jorden föds ett barn med en viktig framtid och uppe på en bergstopp suddas gränsen mellan de levandes och de dödas rike ut. Alaska är ett besjälat land.

Samtidigt vid Vancouverkasernerna: Sophie har också en tuff resa framför sig, om än en personlig sådan. Även där vägrar den halta korpen lämna henne ifred, och den för sällan något gott med sig. Efter en lång tids konvalescens drabbas hon av en svår förlust. Vägen tillbaka till livsglädjen är lång, men är hennes egen väg.

Sophie trotsar konventionerna för hur en god militärhustru bör vara och börjar ge sig hän åt sin stora passion. Hon älskar fåglar. På egen hand lär hon sig fotografera. Hennes högsta önskan är att få fånga en kolibri med sin kamera, och när väl Allen kommer tillbaka kan hon äntligen börja sitt nya liv som naturfotograf. Vad mycket fint de ska dela tillsammans!

Mot den glittrande snön vid världens ände av den hyllade författaren Eowyn Ivey är inte en historisk roman som alla andra. Mycket på grund av dess magiska realism. Den har sitt alldeles eget skimmer av äventyr, historia, romantik, längtan och sagor. Flera människoöden vävs samman av makarna Forresters brev, dagboksanteckningar, artefakter och av kommande generationers intresse för Allens och Sophies äventyr.

Eowyn Ivey har skrivit Mot den glittrande snön vid världens ände som ett slags kollage. Berättelsen kommer till liv genom brev, fyllda dagbokssidor, tidningsurklipp, bokcitat och så vidare. De många fragmenten till trots har jag sällan läst en bok med en lika drivande röd tråd och som är så tätt sammanhållen som just Mot den glittrande snön vid världens ände är. Den är ytterst välkomponerad.

Fastän Mot den glittrande snön vid världens ände innehåller många fantastiska inslag, bygger den på en faktisk Alaskaexpedition och dokumentationer från slutet på 1800-talet och början på 1900-talet. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag tycker om boken. Det är sällan jag är så här lyrisk över böcker. Jag nöjer mig med att säga: Läs Mot den glittrande snön vid världens ände av Eowyn Ivey. Och om du är i valet och kvalet – låt den vackert poetiska titeln övertyga dig om att en unik läsupplevelse väntar.

Bild: © adamfichna / Adobe Stock