Etikettarkiv: fantasy

fauna och flora, bestiarium, magiska växter, fantasyvärld, bygga fantasyvärld, världsbygge

Bygg din egen fantasyvärld: Vilka varelser och växter finns i världen?

Jag och fantasyförfattaren Nathalie Sjögren fortsätter vår bloggserie Bygg din egen fantasyvärld. Steg 5 handlar om att skapa en fauna och flora till världen och utmynnar i kreativa övningar där du ska hitta på och göra egna varelser och växter.

Jag vet inte hur många fantastiska bestiarier jag har läst genom åren. Säkerligen en hel del. I tonåren kunde jag lägga ner min fritid på att fördjupa mig i olika rollspelsvärldars faunor och floror. När jag var runt de tjugo var jag helt besatt av Brian Frouds vackra böcker om oknytt och älvor. En besatthet som har hållit i sig. Jag har inte vuxit upp från fascinationen av påhittade varelser och växter och kommer nog heller aldrig att göra det.

Det känns lite sorgligt att min och fantasyförfattaren Nathalie Sjögrens bloggserie Bygg din egen fantasyvärld börjar närma sig sitt slut. Idag postar vi den femte av totalt sex delar. Den här femte delen kommer fokusera på skapandet av just en fauna och flora till fantasyvärlden.

Se Steg 5: Vilka varelser och växter finns i världen? som en kreativ övning, där du kan släppa skaparglädjen lös snarare än en uppgift som ställer krav på att du ska komma på en fix och färdig idé. Som vanligt står jag för den teoretiska biten medan Nathalie Sjögren skriver om världsbyggande utifrån egna erfarenheter på Nathaliesjogren.se.

Hämta inspiration till varelser och växter

Jag börjar bli tjatig nu. Men jag står fast vid det jag brukar hävda: inspiration är toppen. Man kan lära sig världsbyggande – nästan vilket skapande som helst – av andra kreatörer. Vissa fantasysubgenrer och fantasyvärldar kan ha väldigt specifika faunor och floror, så det är en ytterligare anledning att leta reda på bra exempel.

Ska du bygga en high fantasy-, dark fantasy- eller science fantasy-värld? Beroende på vilket kan du behöva anpassa kreerandet av varelser och växter. Läs mer om vad som är karaktäristiskt för de olika subgenrerna i ”Bygg din egen fantasyvärld: Vilka världar finns?”

Den här gången behöver man inte söka inspiration så långt, långt borta, tänker jag. Varelser och växter har vi runt omkring oss. Hela tiden. Oavsett klimat. Oavsett land. Fundera till exempel på älgen, koltrasten, biet, vetet och maskrosen. Eller på vithajen, giraffen, svarta änkan, kungsörnen, palmträdet och jättenäckrosen… Vilka karaktäristiska egenskaper har vart och ett av djuren och plantorna?

Kreativa övningar

Jag ska inte krångla till det mer. Vi ska hoppa direkt till de kreativa övningarna. När du har gjort övningarna kommer du till slut ha skapat åtminstone en varelse och en växt till din fantasyvärld. Varje övning har två steg och kan exempelvis genomföras på följande sätt:

  • Skriv en liten berättelse
  • Skriv stödord
  • Gör en mindmap
  • Rita och måla
  • Fantisera i tankarna
  • Prata in svaren på en röstinspelare.

Gör varelser

Den här kreativa övningen består av två delar. I båda övningarna ska du på ett valfritt sätt besvara dessa frågor:

  • Vad heter varelsen?
  • Vilket släkte tillhör varelsen?
  • Hur ser varelsen ut?
  • Hur rör varelsen sig?
  • Var kommer varelsen från och i vilka miljöer trivs den?
  • Vad och hur äter varelsen?
  • Hur intelligent är varelsen?
  • Vilken är varelsens främsta drift?
  • Vilken är varelsens största styrka?
  • Vilken är varelsens största svaghet?
  • Vilka sinnen har varelsen och hur använder den dem?
  • Vad kan och varför skulle man vilja skada varelsen?
  • Hur används varelsens kroppsdelar av folkslagen i fantasyvärlden?
  • På vilka sätt är varelsen starkare eller svagare än ”medelpersonen” i din värld?

Beskriv en varelse

fauna och flora, bestiarium, magiska växter, fantasyvärld, bygga fantasyvärld, världsbygge

Bild: © schenkArt / iStock

Ta en ordentlig titt på bilden precis här ovanför och besvara frågorna.

Hitta på en egen varelse

Besvara frågorna men utan hjälp av en bild. Du har alltså helt fria händer att skapa en varelse från grunden.

Gör växter

Den här kreativa övningen består av två delar. I båda övningarna ska du på ett valfritt sätt besvara dessa frågor:

  • Vad heter växten?
  • Vilket släkte tillhör växten?
  • Hur ser växten ut?
  • Var någonstans i världen växer växten och i vilka miljöer trivs den?
  • Vad ger växten näring?
  • Vilka särskilda egenskaper har växten – är den en helt vanlig växt eller magisk?
  • Vad använder folkslagen i fantasyvärlden växten till?

Beskriv en växt

fauna och flora, bestiarium, magiska växter, fantasyvärld, bygga fantasyvärld, världsbygge

Bild: © Maya23K / iStock

Ta en ordentlig titt på bilden precis här ovanför och besvara frågorna.

Hitta på en egen  växt

Besvara frågorna men utan hjälp av en bild. Du har alltså helt fria händer att skapa en växt från grunden.

Hur gjorde fantasyförfattaren Nathalie Sjögren?

Nathalie SjögrenPå bloggen Nathaliesjogren.se delar fantasyförfattaren Nathalie Sjögren med sig av hur hon gick tillväga när hon skapade en fauna och flora till världen i boken Undergång. Undergång utspelar sig på det faktiska naturreservatet Näsbokrok.

Sjögren ville i sin fantasyvärld återskapa Näsbokrok så långt som möjligt. Därför fick, som exempel, de ljungbeklädda markerna en särskild plats och roll i både hennes värld och berättelse. ”Huvudkaraktären Emy får en trollformel tillsammans med en knippe ljung för att kunna bryta en besvärjelse”, berättar Sjögren på hennes blogg.

De senaste åren har jag tyckt det är häftigt när fantasyförfattare utgår från vår egen värld och folklore i sina världsbyggen, som Sjögren har gjort i Undergång. För att kunna skapa varelser till världen har hon behövt fördjupa sig i våra gamla nordiska väsen. Askefrun finns med och henne berättar Sjögren mer om i steg 5 i Bygg din egen fantasyvärld.

Nyfiken på hur Nathalie Sjögren byggde sina världar och skapade sina varelser och växter? Läs vad hon har skrivit om steg 5 i bloggen på Nathaliesjogren.se.

fantasy, världsbyggande, sjöjungfrur

Bygg din egen fantasyvärld: Vilka folkslag finns i världen?

Jag och fantasyförfattaren Nathalie Sjögren fortsätter vår bloggserie Bygg din egen fantasyvärld. Steg 4 handlar om att skapa folkslag till världen. Häng med här för att såväl få inblick i hur andra kreatörer har gjort som att få en praktisk kreativ övning i världsbyggande…

För ett par månader sedan läste jag den nya svenska översättningen av J.R.R. Tolkiens fantasyklassiker Hobbiten och Ringarnas herre. Det kan vara så att jag är skadad av high fantasy och tänker på hela fantastikgenren utifrån just Tolkiens detaljrika Midgård eller Middle-Earth, som världen heter på engelska. Jag har nämligen svårt att tänka mig en fantasyvärld utan folkslag, som ger den djup och drama.

fantasy, världsbyggande, alver

En vacker alv.

Bild: © grape-vein / iStock

Midgård hade inte varit lika fantastiskt utan sina hemkära, husliga och hungriga hobbitar. Vad skulle vidare Midgård vara utan de gamla folken alver, dvärgar, enter och människor – eller utan de hotfulla orkerna? Tolkien var så noggrann i sitt världsbyggande att han utvecklade folkslag och kulturer man på riktigt skulle kunna tro på och det finaste av allt är att folkslagen och deras seder verkligen är bärande i hans berättelser.

Samma sak skulle man kunna säga om folkslagen i Star Trek och Star Wars. Både Star Trek och Star Wars utgörs av snyggt uppbyggda science fiction- och fantasyvärldar, där varje folkslag har sina egna seder och värderingar. Inom fantasy med skräckinslag spelar folkslag också en stor roll – tänk bara på Charlaine Harris Sookie Stackhouse (True Blood) och Stephanie Meyers Twilight. Världarna i dessa två paranormal romance- och urban fantasy-serier befolkas av vampyrer, varulvar och andra fasligheter.

fantasy, världsbyggande, vampyrer

En vampyr i viktoriansk klänning.

Bild: © grape-vein / iStock

Befolka din fantasyvärld

I detta nästa och fjärde steg i min och fantasyförfattaren Nathalie Sjögrens bloggserie Bygg din egen fantasyvärld, kommer vi fokusera på att befolka fantasyvärlden med olika folkslag. Se Steg 4: Vilka folkslag finns i världen? som en kreativ övning, där du kan släppa skaparglädjen lös snarare än en uppgift som ställer krav på att du ska komma på en fix och färdig idé. Som vanligt står jag för den teoretiska biten medan Nathalie Sjögren skriver om världsbyggande utifrån egna erfarenheter på Nathaliesjogren.se.

Inspireras av folkslag i andra världar

Min inställning till världsbyggande – till skapande överhuvudtaget – är att inspiration är toppen. Det finns många skickliga kreatörer man kan lära sig hantverket av. Nedanför länkar jag till folkslag i några av mina favoritvärldar och som jag tycker ger en bra bild av hur man kan tänka i sitt eget skapande:

Folkslag i Midgård

Folkslag i Star Trek

Folkslag i Star Wars

Folkslag i True Blood

fantasy, världsbyggande, älvor

En älva på en sommaräng.

Bild: © Olesyam / iStock

Svara på Patricia C. Wredes världsbyggarfrågor

En gång i tiden fick Science Fiction and Fantasy Writers of America lov att publicera författaren Patricia C. Wredes världsbyggarfrågor på sin sajt. Jag har använt dem ända sedan dess och tycker fortfarande att de är lika bra nu som då. Om du siktar högt med din fantasyvärld rekommenderar jag att du går igenom Wredes frågor om folkslag. Svara gärna på dem en efter en, då de berör allt från utseende och kroppsspråk till matvanor och språk. Genom att följa frågorna och att tänka till kring dem kan du successivt arbeta fram trovärdiga folkslag till fantasyvärlden. Du får dessutom något konkret att utgå från i skapandeprocessen.

Skapa ett folkslag till fantasyvärlden

Du har både lagt grunderna till och börjat skapa viktiga platser i fantasyvärlden. Nu ska du ta världsbyggandet ännu ett steg längre och skapa ett folkslag.

Det här ska du göra

Så här kan du göra det

Lös uppgifterna genom att till exempel…

  • Skriva små berättelser
  • Skriva stödord
  • Göra en mindmap
  • Rita och måla
  • Fantisera i tankarna
  • Prata in svaren på en röstinspelare.

Hur gjorde fantasyförfattaren Nathalie Sjögren?

Nathalie SjögrenPå bloggen Nathaliesjogren.se berättar fantasyförfattaren Nathalie Sjögren hur hon blev inspirerad av Johan Egerkrans Nordiska väsen när hon befolkade världen i boken Undergång, en plats med både Gruv-Maja, Askefrun, sjöjungfrur och varulvar. 

I sitt världsskapande behöver man inte uppfinna hjulet på nytt och skapa folkslag helt från grunden. Man kan mycket väl hämta inspiration från vår rika kultur- och litteraturskatt och göra något eget av redan befintliga koncept, som ju Sjögren har gjort.

fantasy, världsbyggande, sjöjungfrur

En simmande sjöjungfru.

Bild: © izanbar / iStock

Vissa subgenrer inom fantasy kan dessutom nästan kräva att man använder redan förutbestämda folkslag. Det är exempelvis inte ovanligt att high fantasy-världar innehåller alver, dvärgar och orker medan vampyrer och varulvar tycks vara vanliga inslag i paranormal romance.

Nyfiken på hur Nathalie Sjögren byggde sina världar och skapade sina folkslag? Läs vad hon har skrivit om steg 4 i bloggen på Nathaliesjogren.se.

Bygg din egen fantasyvärld: Vilka är de viktigaste platserna i världen?

Jag och fantasyförfattaren Nathalie Sjögren fortsätter vår bloggserie Bygg din egen fantasyvärld. Steg 3 handlar om att skapa viktiga platser i världen och utmynnar i en kreativ övning där du ska fantisera om och tänka kring en bild.

Skapa stämning med platser i fantasyvärlden

Vare sig du läser J.R.R. Tolkiens trilogi Ringarnas herre, tittar på HBO:s tv-serie Game of Thrones eller rollspelar i Wizard of the Coasts klassiker Dungeons & Dragons har du säkert många gånger slagits av hur viktiga platserna är i fantasy. Tänk dig Tolkiens Midgård (Middle-Earth) utan Mordor eller George R. R. Martins Västeros (Westeros) utan Kungshamn (King’s Landing)… Visst förlorar fantasyvärldarna en del av sin karaktär?

Platser och miljöer är viktiga inom allt skapande. Icke desto mindre inom film och litteratur. Med hjälp av en plats och miljö kan man gestalta en berättelse, blåsa liv i den med få medel. Det är ju inte en slump att ”Det var en mörk och stormig natt…” används så flitigt för att skapa stämning i spökhistorier eller att regnoväder så ofta får gestalta en karaktärs ledsnad och sorg.

I detta nästa och tredje steg i min och fantasyförfattaren Nathalie Sjögrens bloggserie Bygg din egen fantasyvärld, kommer vi fokusera på att skapa viktiga platser i världen. Se Steg 3: Vilka är de viktigaste platserna i världen? som en kreativ övning, där du kan släppa skaparglädjen lös snarare än en uppgift som ställer krav på att du ska komma på en fix och färdig idé. Som vanligt står jag för den teoretiska biten medan Nathalie Sjögren skriver om världsbyggande utifrån egna erfarenheter på Nathaliesjogren.se.

Gör en viktig plats till din fantasyvärld

När man bygger en fantasyvärld kan man skapa hur många platser som helst. Jag tycker det låter stort och mycket. Överväldigande. Jag tror inte ens att jag kan ta fram en kreativ övning som täcker in alla tänkbara fantasyplatser. Så jag känner att jag för både min egen och för din skull måste begränsa övningen.

Här väljer jag att använda mig av en klassisk kreativ övning och som man har stor nytta av i kreativt skrivande. Övningen går ut på du ska skapa en viktig plats till din värld utifrån en bild. Genom att ha valt ut fem bilder – du ska välja en av dem – hoppas jag att du kan hitta en som matchar din subgenre inom fantasy.

Välj en av de sex bilderna

Det brukar vara bra att skapa utifrån bilder eftersom det visuella lockar fram många intryck och tankar. Jag hoppas att någon av de här sex bilderna med fantasytema ska väcka din inspiration men om du känner Nja, ingen av de här bilderna passar mig och det jag gör, kan du såklart välja en egen bild.

Bild #1

fantasy, världsbyggande, dörr till en annan värld, portal

Bild: © santiago silver / Adobe Stock

Bild #2

fantasy, världsbyggande, science fiction, utomjordisk civilisation, tempel

Bild: © diversepixel / Adobe Stock

Bild #3

fantasy, världsbyggande, science fiction, apokalyps, apokalyptisk värld

Bild: © York / Adobe Stock

Bild #4

fantasy, världsbyggande, skräck, spökhus

Bild: © Dark Illusion / Adobe Stock

Bild #5

fantasy, världsbyggande, sagoslott

Bild: © Denis Aglichev / Adobe Stock

Bild #6

fantasy, världsbyggande, undervattensvärld, under havet

Bild: © diversepixel / Adobe Stock

Så här kan du genomföra den kreativa övningen

Vilka intryck, tankar – och desto viktigare berättelser – får hjärnan att vakna när du ser din bild?

Sammanställ dem genom att till exempel…

  • Skriva små berättelser
  • Skriva stödord
  • Göra en mindmap
  • Rita och måla
  • Rita en karta
  • Fantisera i tankarna
  • Prata in svaren på en röstinspelare.

Välj det tillvägagångssätt du känner dig bekvämast med.

Kända platser i fantasyvärldar

Man kan aldrig få för mycket inspiration. Så här tänker jag dela med mig av några lästips – dessvärre på engelska – till dig som är nyfiken på hur andra fantasyförfattare har gjort när de har byggt sina fantasyvärldar och skapat platser i dem.

Platser i J.R.R. Tolkiens Midgård (Middle-Earth)

Platser i George R. R. Martins Västeros (Westeros)

Svara på Patricia C. Wredes världsbyggarfrågor

En gång i tiden fick Science Fiction and Fantasy Writers of America lov att publicera författaren Patricia C. Wredes världsbyggarfrågor på sin sajt. Jag har använt dem ända sedan dess och tycker fortfarande att de är lika bra nu som då. Om du siktar högt med din fantasyvärld rekommenderar jag att du går igenom Wredes frågor en efter en – de täcker nästan allt! Klicka på länken för att komma till världsbyggarfrågorna.

Hur gjorde fantasyförfattaren Nathalie Sjögren?

Nathalie Sjögren har skapat ett par olika fantasyvärldar från grunden; en till portalfantasyboken Undergång och en till dark fantasy-boken Dödsvinter. Sjögren jobbar i detta nu igenom Dödsvinter en sista gång före publicering på Fantasiförlaget, så jag har ännu inte läst boken. Men jag har fått nöjet att lyssna på hur hon har tänkt sig dark fantasy-världen, som jag själv tycker har hög wow-faktor.

Världen Dödsvinter utspelar sig i är en avskalad och klaustrofobisk dark fantasy-värld med gotiska inslag. Istället för att tänka vad kan jag lägga till har Nathalie Sjögren tänkt tvärtom – vad kan jag ta bort? Medan hon har skalat bort bit för bit från världen har hon till slut fått ett par små, små platser, som en by, ett slott och en mörk skog som förbinder dem. Det finns inget mer utom just dessa platser, som sluter sig likt en snara kring invånarna.

Nyfiken på hur Nathalie Sjögren gjorde när hon byggde sina världar till både Dödsvinter och Undergång? Läs vad hon har skrivit om steg 3 i bloggen på Nathaliesjogren.se.

Bild: © samiramay / Adobe Stock

världsbyggande, fantasy världar

Bygg din egen fantasyvärld: Hur blev världen till?

Jag och fantasyförfattaren Nathalie Sjögren fortsätter vår bloggserie Bygg din egen fantasyvärld. Steg 2 handlar om världens tillblivelse och leder fram till en kreativ övning där du kan göra din egen skapelseberättelse.

Bloggserien Bygg din egen fantasyvärld fortsätter…

Genom historien har människor haft idéer om världens tillblivelse. Idéerna kan ha tagit sig uttryck i mytologiska skapelseberättelser eller vetenskapliga teorier om alltings början – och ibland har de varit en blandning av bådadera. Om du följer min och fantasyförfattaren Nathalie Sjögrens nya bloggserie Bygg din egen fantasyvärld steg för steg, har du redan fått redskap till att försöka ringa in vilken typ av värld du vill bygga. I detta nästa och andra steg i världsbyggandet vill vi uppmuntra dig att börja fundera på hur din värld blev till. Se Steg 2: Hur blev världen till? som en kreativ övning, där du kan släppa skaparglädjen lös snarare än en uppgift som ställer krav på att du ska komma på en fix och färdig idé. Som vanligt står jag för den teoretiska biten medan Nathalie Sjögren skriver om världsbyggande utifrån egna erfarenheter på Nathaliesjogren.se.

Steg 2: Hur blev fantasyvärlden till?

Styrs världen av gudomliga krafter eller naturlagar?

Sett från antingen hela världens eller ett folkslags perspektiv – hur skapades världen i just din fantasyvärld? Beroende på om du har valt att världen ska styras av till exempel gudomliga krafter eller naturlagar varierar svaret. Om fantasyvärlden är högteknologisk finns det kanske inte utrymme för gudomligheter och om den har medeltida inslag är det kanske viktigt att du lämnar plats åt tro och religiositet…?

Researcha skapelseberättelser för att få inspiration

Jag tycker själv att man aldrig kan researcha och inspireras för mycket. Därför vill jag ge ett par lästips på Wikipedia-artiklar med och om skapelseberättelser från vår världs alla hörn – läs gärna skapelsemyterna från andra kulturer än välbekanta för att vidga vyerna ännu mer!

Researcha naturlagar för att få inspiration

”Naturlagar” är kanske ett för svepande ord, så låt oss göra det ännu mera specifikt. I vårt samhälle anser de flesta att Big Bang var startskottet på universums och senare jordens tillblivelse. Är din fantasyvärld en teknologisk samtids- eller framtidsvision av planeten jorden? Skriver du utifrån vetenskapsmäns och rymdresenärers perspektiv? På Illustrerad Vetenskaps sajt finns en artikelsamling om till exempel Big Bang du kan hämta idéer från:

världsbyggande, fantasy världar

Gudomliga krafter eller naturlagar – det behöver inte vara antingen eller

Ju mer du bygger på fantasyvärlden desto mer komplex blir den. Med tidens gång är det inte säkert att du kommer kunna placera den i en självklar fantasygenre eller typ av värld. Oroa dig inte! Det är som det ska vara. Världen är trots allt helt och hållet din och skapandet är i sig en upptäcktsresa. Vare sig du är inspirerad av världsreligioner eller naturvetenskapsteorier – eller båda och – har du fria händer att fantisera ihop vilken skapelseberättelse du vill.

Finns magi i fantasyvärlden?

Finns magiska krafter i din fantasyvärld? Om ja, vilka krafter styrs de i sin tur av? Gudomliga eller naturliga? Eller är magi en helt egen kraft?

Finns övernaturlighet?

Jag tänker att för att övernaturlighet överhuvudtaget ska kunna finnas måste det finnas en föreställning om bestämda naturlagar. Så kanske att det övernaturliga egentligen ska hänga samman med frågan om huruvida fantasyvärlden styrs av naturlagar eller inte…? Men i vilket fall – finns det övernaturliga inslag i din värld och i så fall hur?

Patricia C. Wredes numera klassiska världsbyggarfrågor är till stor hjälp

Patricia C. Wredes användbara världsbyggarfrågor har hängt med mig ända sedan tonåren. Jag använde mig av dem när jag skulle skapa  världar till både mitt skrivande och mitt rollspelande. Hon tillägnar ett helt avsnitt åt världens tillblivelse och grunder. Jag rekommenderar varmt att du slänger ett öga på frågorna för att få en ännu stabilare grund att bygga på:

Kreativ övning: Gör din egen skapelseberättelse

Oavsett om du vill göra en lista, mindmap, teckna, dagdrömma i tanken eller skriva en text, kan du utmana kreativiteten genom att göra en skapelseberättelse till din värld. Hämta inspiration från länkarna i artikeln och skriv skapelsemyten så att den passar in i den typ av värld du vill skapa. Ta hjälp av följande frågor och tänk på att du kan skriva utifrån ett folkslags perspektiv, om du nu vill göra det:

  • Vem, vilka eller vad skapade världen?
  • Hur skapades världen?
  • Varför skapades världen?
  • Har världen utvecklats sedan skapelsen eller blev den ”färdig” med en gång?
  • Vilka krafter styr världen efter dess tillblivelse?

Tips: Svara på var och en av frågorna här ovanför…

… för att lättare kunna göra din skapelseberättelse.

Hur gjorde fantasyförfattaren Nathalie Sjögren?

Nathalie SjögrenNathalie Sjögren har byggt två olika typer av fantastvärldar: den ena till portalfantasy- och spegelvärldsboken Undergång och den andra till dark fantasy-boken Dödsvinter. Eftersom böckerna är skrivna inom olika fantasysubgenrer har hon behövt bygga världarna på olika sätt.

Nyfiken på hur Nathalie Sjögren gjorde när hon byggde sina omtyckta fantasyvärldar? Läs vad hon har skrivit om steg 2 i bloggen på Nathaliesjogren.se.

Få ytterligare inspiration till ditt världsbyggande i Jeff VanderMeers Wonderbook: The Illustrated Guide to Creating Imaginative Worlds

Jeff VandermeerPrecis som i det förra inlägget i bloggserien Bygg din egen fantasyvärld vill jag tipsa om Jeff VanderMeers bok Wonderbook: The Illustrated Guide to Creating Imaginative Worlds, som handlar om just världsbyggande och som  har vunnit priser.

VanderMeer är själv en intressant fantasyförfattare. Han rör sig i ett gränsland mellan olika subgenrer och sägs vara den kreatör som har fört den klassiska genren weird fiction in i 2000-talet. Just nu är han – och i och med den nya Netflix-produktionen – mest känd för att skrivit Annihilation. Den första boken jag läste av honom var dock The Steampunk Bible: An Illustrated Guide to the World of Imaginary Airships, Corsets and Goggles, Mad Scientists, and Strange Literature. 

Det som gör Wonderbok så lysande för sammanhanget är att den riktar sig till fantasyförfattare, som håller på att skapa sin egen värld och skriva sin fantasybok. Boken passar dessutom både unga och gamla författare och innehåller massor av vackra illustrationer.

Bilder: © Sergey Nivens / Adobe Stock

6 coola saker med Netflix-filmen Annihilation

Nytt originalinnehåll på Netflix. Den här gången den omtalade science fiction- och skräckfilmen Annihilation. Jag har såklart sett Netflix-filmen och sammanfattar min upplevelse av den i en liten lista – här kommer sex coola saker med Annihilation!

#1 Dramat

Vad är det med skräck och science fiction som gör att många regissörer skyndar förbi karaktärsskildringarna? Jag vill veta – eller få en känsla för – hur de tumultartade händelserna påverkar karaktärerna i det innersta. Regissören bakom Annihilation, Alex Garland, räds inte att rikta kameran mot karaktärernas inre. Huvudkaraktären Lena, som spelas av en formidabel Natalie Portman, drivs av hennes och maken Kanes kraschade äktenskap. Kane gav sig iväg på en hemlig militärexpedition, försvann under mystiska omständigheter och lämnade Lena att sörja honom i ett år – utan att veta om han var vid liv eller död. Så dyker han upp på tröskeln en dag, men hamnar lika mystiskt som han försvann på sjukhus, då han har inre blödningar.

#2 Kvinnoteamet

Lena är både biologiforskare och militär, och hon måste få svar. Vad var det som hände med Kane när han var ”försvunnen”? Hon får reda på att han har gått genom ett slags portal eller kraftfält och hamnat i en annan, utomjordisk värld – vid USA:s kust. Hon kräver att få följa med på nästa expedition dit. Vilket gott sällskap hon hamnar i! Expeditionsteamet utgörs av en grupp smarta och starka kvinnor, iklädda en Ghostbusters-liknande utstyrsel. Så cool, om du frågar mig! Annihilation innehåller massor av dialoger teammedlemmarna emellan, men inget överdrivet snack om killar. Filmen klarar bechdeltestet med råge.

#3 Portalvärlden

Jag använder sällan uttrycket OMG! då jag tycker det passar millenierna bättre (och det kan vara en av mina förutfattade meningar). För Annihilation gör jag dock ett undantag: OMG! Har du sett portalvärlden? Världen i Annihilation kan vara en av de snyggast gjorda fantastikvärldar jag någonsin sett. På riktigt. Expeditionen leder rakt genom ett regnbågsskimrande kraftfält och in i en lika färgtindrande värld. Denna värld är inte så olik vår men ändå helt annorlunda. Gamla lundar, blomsterfält och bostadsområden följer andra biologiska och evolutionära principer än resten av planeten jorden. Växterna är de vackraste paradisblommor som kan tänkas, hjortarnas horn är blommor och grenar, människokroppar är förvandlade till grönskande kreationer och skräckbjörnar kan härma människoröster *ryser*.

#4 Namnet Annihilation

Som jag har förstått det hela betyder ”annihilation” total förstörelse eller utplåning, om man nu väljer att krusidullöst översätta ordet. Men faktiskt har det en annan betydelse. Man skulle kunna hävda en motsatt sådan. Inom fysiken avser begreppet ”annihilation” att beskriva hur materia omvandlas till energi. När saker förstörs försvinner de inte bara. De får en ny skepnad, som i Netflix-filmen Annihilation. Jag tänker att titeln flörtar med detta begrepp för att illustrera evolutionens gång i filmens fantastikvärld.

#5 Äventyret

Science fiction och skräck ska också vara ett äventyr. Det räcker inte med drama när okända världar ska utforskas. Och nog bjuder Annihilation på ett äventyr, alltid. Äventyret är outsägligt vackert, viktigt samt skrämmande och för tankarna till litterära expeditioner i stil med Jules Vernes En resa till jordens medelpunkt – men givetvis i en mycket fasligare anda. Lena och de övriga expeditionsmedlemmarna ska egentligen inte bege sig så långt bort, men i portalvärlden verkar tid och avstånd smälta samman till en helt ny form av tid och avstånd. Medan de traskar genom det regnbågsskimrande landskapet möter de bokstavligen djur som inte är av denna värld – farliga djur. Snart jagas de som lovliga byten och allteftersom dagarna går blir var och en av dem mer och mer frustrerad på de andra i teamet. Slitningar uppstår – återigen drama, drama – och de blir plötsligt lika farliga för varandra som världen är för dem.

#6 Genren new weird

Netflix-filmen Annihilation bygger på fantasyförfattaren Jeff VanderMeers prisbelönta bok med samma namn. VanderMeer sägs vara den författare som har fört den klassiska genren weird fiction in i 2000-talet, och i hans moderna tolkning kallas den ”The New Weird”. Precis som genrens anfäder – till exempel Edgar Allan Poe och H. P. Lovecraft – väver VanderMeer fantasy, science fiction och skräck samman till jävligt udda berättelser. Vill du vara med om ett konstigt, utomjordiskt och skräckfyllt filmäventyr ska du definitivt se Annihilation av regissören Alex Garland och med Natalie Portman i huvudrollen.

Bygg din egen fantasyvärld: Vilka världar finns?

Lär dig känna igen fantasygenrer och världar för att få verktyg till att bygga din egen fantasyvärld!

Nytt bloggsamarbete med författaren Nathalie Sjögren

Idag inleder jag ett bloggsamarbete med min vän och författaren Nathalie Sjögren. Vi gör tillsammans bloggserien Bygg din egen fantasyvärld, där var och en i sex delar ger sina perspektiv på världsbyggande. Jag kommer skriva om världsbyggandet utifrån litterära och teoretiska perspektiv, medan Nathalie kommer vara mera handfast och dela med sig av hur hon gick tillväga när hon skapade sina fantasyvärldar, som hon också använder i sina böcker Undergång och Dödsvinter. Vi hoppas att vi med gemensamma krafter ska introducera världsbyggandet som ett roligt fält inom kreativt skrivande och att du efter att ha tagit del av bloggserien själv ska sätta igång och skapa fantastiska världar.

Vanliga fantasygenrer och världar

När du ska bygga din egen fantasyvärld kan det vara bra att veta vilken typ av värld du ska skapa – ska det vara en high fantasy-värld i stil med J.R.R. Tolkiens Midgård i Ringarnas herre eller en dystopisk värld som Gilead i Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse? Här nedanför listar jag NÅGRA fantasyvärldar och subgenrer inom fantastiken, som du kan inspireras av när du ska bestämma vilken värld du ska bygga och sedan kanske låta dina berättelser ta plats i.

High fantasy

High fantasy kallas även epic fantasy och är kanske den subgenre man förknippar allra mest med fantasy och fantastik. Världen befolkas vanligen av människor, alver och dvärgar, det pågår en kamp mellan det goda och det onda samt förekommer drakar, orker (orcher) och magiker. J.R.R. Tolkiens böcker i Ringarnas herre-trilogin och Hobbiten är klassiska exempel på high fantasy, och inte bara för att Tolkiens Midgård är ett typexempel på en high fantasy-värld. Hans berättelser är uppbyggda kring långa, episka resor, där hjältar ställs inför övermänskliga uppgifter. Ska det goda till slut segra över det onda?

Low fantasy

Namnet till trots betyder low fantasy inte att böckerna och världarna inom denna fantastiska subgenre är en sämre form av fantasy. ”Low” är med andra ord inte synonymt med ”dåligt”. En low fantasy-värld har oftast koppling till vår egen värld och vardag – den består inte bara av hittepå – samtidigt som den har mjuka inslag av magi och övernaturliga fenomen. Precis som i J.K. Rowlings Harry Potter-böcker eller i en roman av Neil Gaiman upptäcker karaktärerna inte så sällan att ”den verkliga” världen de bor i är full av förunderliga krafter och varelser.

Portalfantasy

I en portalfantasy-inspirerad berättelse leder till exempel en portal eller ett magiskt föremål till en annan fantastisk värld. Världen berättelsen tar avstamp i är en helt vanlig värld, men när karaktärerna går genom en garderob, flyger förbi en stjärna eller trillar ner i ett kaninhål hamnar de i en förtrollad värld. Portalvärlden kan vara byggd på många olika sätt. Den kan vara uppochnedvänd, som i Alice i Underlandet av Lewis Carroll, tangera episk high fantasy, som i C.S. Lewis Narnia-serie, eller vara ett fantasifullt piratäventyr, som i Peter Pan och Wendy av J.M. Barrie.

fantastik, kreativt skrivande, fantasy, världsbyggande, bygga världar, fantasivärldar, fantasygenrer

Urban fantasy

Det kan vara svårt att särskilja urban fantasy från andra subgenrer. Detta för att urban fantasy oftast mixas med just andra fantastiska genrer såsom low fantasy och paranormal romance. Som en low fantasy-värld bygger en urban fantasy-värld inte så sällan på ”den verkliga” världen. Men fokus ligger på stadsmiljöer, gärna moderna eller framtida sådana. Charlaine Harris böcker om Sookie Stackhouse är ett exempel på en blandning mellan urban fantasy och paranormal romance. Cassandra Claires serie The Mortal Instruments, som också har övernaturliga inslag, utspelar sig i såväl en low fantasy- som en urban fantasy-värld.

Paranormal romance

Kärlek, sexuella spänningar och triangeldramer mellan människa och övernaturliga varelser är hett. Så hett OCH fascinerande att det har skrivits en hel del paranormal romance-böcker. Om du tänker dig Stephanie Meyers Twilight-serie eller Charlaine Harris Sookie Stackhouse-serie får du en ganska bra bild av hur både berättelserna och världarna är uppbyggda. Paranormal romance-världen är på många sätt som den håla eller stad vi är uppvuxna i, men med en väsentlig skillnad. Världen befolkas inte bara av människor, utan även av vampyrer, varulvar, spöken, änglar, demoner, älvor och så vidare.

Historical fantasy

De författare som skriver historical fantasy-böcker gör ett pedantiskt jobb med att bygga upp korrekta historiska världar och miljöer. Den noggranna historiska researchen är nödvändig för att man sedan ska kunna skapa sin alternativhistoriska värld, som är så vanligt inom historical fantasy-subgenren. Just nu är troligen Outlander-serien av Diana Gabaldon våra populäraste böcker inom fältet. Det finns många andra fina exempel på lysande böcker; Avalons dimmor av Marion Zimmer Bradley, Jonathan Strange and Mr. Norrell av Susanna Clarke samt The Golem and the Djinni av Helene Wecker, för att nämna några av dem.

Science fantasy

Jag tycker själv att skiljelinjerna mellan fantasy och science fiction inte är så självklara som man kanske förutsätter, och med subgenrer som till exempel steampunk tycker jag att gränserna är ännu luddigare. Det är väl därför som samlingsbegreppet ”fantastik” kommer så väl till pass. I en science fantasy-värld sammanvävs science fiction och fantasy till en snygg helhet med magi, avancerad teknik, övernaturliga väsen och fantastiska vidunder. Shelley Adinas underhållande bokserie Magnificent Devices är min nya favoritsteampunkserie. Jag tycker den är till och med bättre än Gail Carrigers serie The Parasol Protectorate. Oavsett vilka böcker som är bäst illustrerar båda serierna hur man kan bygga en science fantasy-värld.

fantastik, kreativt skrivande, fantasy, världsbyggande, bygga världar, fantasivärldar, fantasygenrer, steampunk

Dark fantasy

Dark fantasy är en subgenre med stor spännvidd. Från världar med amoraliska karaktärer – läs Game of Thrones/Sagan om is och eld av George R.R. Martin – till gotiska skräckmiljöer. På ett eller annat sätt syftar dark fantasy-världen, och berättelserna som utspelar sig däri, att vara kuslig och skrämma slag på läsaren. Kyrkogårdar, spöken, zombier, smutsiga städer, tortyr, brott samt korrupta kungar och drottningar är bara några exempel på vilka elementa en dark fantasy-berättelse och -värld kan bestå av.

Dystopier

Man brukar förknippa dystopier med science fiction. Varför då? Jo, för att dystopiska verk oftast skildrar framtida samhällen som har kraschat på grund av att teknologin och människans hybris har gått för långt. En dystopisk värld är en mardrömsvärld. Vilken är den VÄRSTA framtiden du kan föreställa dig? Får du upp en bild? Där har du din dystopi. I George Orwells 1984 lever människor i ett ahistoriskt storebrorssamhälle. I Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse tvingas de få kvinnor som fortfarande är fertila att leva som fångar i rikas hem och där genomgå ritualiserade våldtäkter varje månad. I Susan Collins Hungerspelen slaktas barn och tonåringar i brutala tävlingar – allt för att hålla pöbeln i schack med bröd och skådespel. Det finns många dystopiska världar att inspireras av. Däribland postapokalyptiska världar med zombier, såsom Justin Cronins Passagetrilogin, eller med androider, såsom Philip K. Dicks Blade runner.

Sagovärldar

Sagovärldar ska icke förglömmas. Vad är väl mer fantastiskt än just en värld som bygger på H.C. Andersens eller Bröderna Grimms sagor? Eller på gamla grekiska eller keltiska sagor, för den delen! Så kallade ”fairytale retellings” tycks alltid vara i ropet. Varför inte hylla älskade sagor genom att till exempel spinna vidare på Törnrosas, Skönhetens eller Askungens värld?

Steg 1: Bygg din egen fantasyvärld – vilken typ av värld vill du skapa?

Börja världsbyggandet genom att fundera och skissa (använd följande punkter som stöd snarare än som måsten):

  • Inspireras av böcker du tidigare läst – vilken fantasyvärld är den bästa du har upplevt och vad kan du lära dig av den världen?
  • Läs igenom exemplen på vanliga fantasygenrer och världar här ovanför – vilken eller vilka av världarna fastnar du för?
  • Researcha världstypen och subgenren för att få ytterligare inspiration. Google är fantastiskt.
  • Lista minst fem elementa du vill ha med i din fantasyvärld.
  • Försök att definiera din fantasyvärld utifrån din lista (om det gör det enklare för dig i skapelseprocessen).
  • Fortsätt lista viktiga elementa i världen (om du nu känner dig osäker på åt vilket håll den ska växa).
  • Glöm inte att fantasyvärlden kommer ta form allteftersom och att du därför inte behöver ha byggt upp hela världen i ditt huvud. Du kommer upptäcka nya saker i den hela tiden.

Hur gjorde fantasyförfattaren Nathalie Sjögren?

Nathalie SjögrenMin vän och fantasyförfattaren Nathalie Sjögren är aktuell med flera fantasyböcker, som utspelar sig i två olika fantasyvärldar. Boken Undergång är ett portalfantasyverk och är influerat av nordisk folktro.

När Nathalie byggde världen hämtade hon inspiration från närmiljön, närmare bestämt från naturreservatet Näsbokrok i Kungsbacka. Hon var ute på vandringar i naturreservatet och skrev ner det som kom till henne under dessa. På så sätt blev en ”verklig” grodliknande stenbumling själva portalen som för huvudkaraktärerna i boken till underjorden.

Boken Dödsvinter kommer snart ut i en ny reviderad utgåva. Nathalie tänkte helt annorlunda när hon lade grunden till den mörka världen i denna bok. Här skalade hon bort så mycket av världen hon bara kunde för att skapa en fantasyvärld som bara utgörs av en liten, liten håla, styrd av mörka krafter. Visst är det häftigt och sjukt klaustrofobiskt!?

Nyfiken på hur Nathalie Sjögren gjorde när hon byggde sina omtyckta fantasyvärldar? Läs vad hon har skrivit om steg 1 i bloggen på Nathaliesjogren.se.

Få ytterligare inspiration till ditt världsbyggande i Jeff VanderMeers Wonderbook: The Illustrated Guide to Creating Imaginative Worlds

Jeff VandermeerI och med den nya Netflix-produktionen Annihiilation är Jeff VanderMeer på tapeten och han har dessutom nått ut till en svensk läsarskara och tv-publik. I USA har VanderMeer länge varit känd för sin kärlek till science fantasy och steampunk.

Wonderbook: The Illustrated Guide to Creating Imaginative Worlds är en prisbelönt bok inom kreativt skrivande och världsbyggande. Handfasta skrivtips och världsbyggarguider varvas med vackra illustrationer.

Boken riktar sig till fantasyförfattare som håller på att skapa sin egen värld och skriva sin fantasybok och passar både unga och gamla författare.

Bilder: © liuzishan / Adobe Stock; Vitaly Krivosheev / Adobe Stock; Atelier Sommerland / Adobe Stock

Boktips: Alla som gillar steampunk och starka kvinnliga karaktärer borde läsa de fyra böckerna i Shelley Adinas kvartett Magnificent Devices

Jag har redan berättat hur mycket jag tycker om Shelley Adinas steampunkkvartett Magnificent Devices i mitt förra blogginlägg. Jag ska med andra ord inte sväva ut så mycket här. Vad jag däremot ska göra är att visa omslagen på och skriva om var och en av böckerna – så fortsätt läsa om du vill veta mer om dem!

Bokomslagen – visst är de snygga!?

bok, böcker, boktips, fantasy, science fiction, steampunk, historia, starka kvinnliga karaktärer

bok, böcker, boktips, fantasy, science fiction, steampunk, historia, starka kvinnliga karaktärer

Bok 1: Lady of Devices

Magnificent DevicesTitel: Lady of Devices (Magnificent Devices #1)
Författare: Shelley Adina
Förlag: Moonshell Books
Årtal: 2011
Sidantal: 258

Låt mig få presentera Lady Claire Trevelyan. Hon är adlig, sjutton år och måste gå i skola för att lära sig att föra sig i sällskapslivet och bli den perfekta hustrun. Det är bara det att Claire inte vill gifta sig och ta klivet in i societetslivet, som hon och alla andra adliga unga kvinnor förväntas göra i det viktorianska samhället*. Hon vill mycket hellre utbilda sig till ingenjör. Claire må briljera med sina matte- och språkkunskaper – men annat är det på lektionerna som förbereder henne inför hustrulivet. Där tenderar hon att spränga köket i luften med sina experiment. När hon så utexamineras och introduceras i balsalarna, drabbas hennes familj av en skandal. Pappan, en populär lord, har satsat familjeförmögenheten på dåliga affärer och begår självmord eftersom skammen och Londons påtryck är så stora. Utblottad måste Claire nu leva på Londons gator och söka jobb. Så smart som hon är lyckas hon få arbete som forskningsassistent till den lysande ingenjören Andrew Malvern och imponera på ett gäng kriminella ynglingar med sin genialitet. Vem hade kunnat ana att den unga ladyn skulle bli gängledare? Men det blir hon, och i stället för att segla in som en drottning i balsalarna tar hon såväl Londons undre värld som Andrew Malvern med storm. Det nya livet Claire håller på att skapa sig är inte så dumt… Om det bara inte hade varit så att en viss Lord James Selwyn hade fått för sig att han vill gifta sig med henne.

Bok 2: Her Own Devices

Magnificent DevicesTitel: Her Own Devices (Magnificent Devices #2)
Författare: Shelley Adina
Förlag: Moonshell Books
Årtal: 2011
Sidantal: 291

Om Shelley Adina gav oss en lättsmält introduktion till Magnificent Devices-världen i Lady of Devices, tar steampunkäventyret ordentlig fart i den andra boken Her Own Devices. Tillsammans med ingenjören Andrew håller Claire och hennes gäng på att utveckla en mackapär som kommer revolutionera sättet att färdas på i den viktorianska eran. När de kör fast i sina forskningsförsök, inser Claire att det krävs extrema åtgärder för att styra experimenten i rätt riktning. Hon måste söka hjälp hos en kvinnlig forskare och ingenjör, som har klassats som en galning och som därför är inspärrad på Bedlam*. Claire planerar ett räddningsförsök. Kommer hon lyckas frita forskaren och att få den sista pusselbiten på plats, så att uppfinningen blir färdig någon gång? Samtidigt komplicerar Lord Selwyn Claires liv något förfärligt, framför allt eftersom hon börjar få känslor för Andrew.

Bok 3: Magnificent Devices

Titel: Magnificent Devices (Magnificent Devices #3)
Författare: Shelley Adina
Förlag: Moonshell Books
Årtal: 2012
Sidantal: 323

Den tredje boken, Magnificent Devices, för oss rakt in i ett luftslag. Claire väljer att tillsammans med nyfunna vänner – hur hon lär känna dem får du ta reda på själv – korsa Atlanten i ett luftskepp. Allt för att slippa Lord Selwyns alltmer påträngande uppmärksamhet och tuffa krav. Med luftpirater hack i häl måste Claire fly genom ett ogästvänligt och okänt landskap i nybyggarnas USA. Vad hon inte vet är att Lord Selwyn också befinner sig i USA – och att Andrew av någon anledning har följt efter honom dit.

Bok 4: Brilliant Devices

Magnificent DevicesTitel: Magnificent Devices (Magnificent Devices #4)
Författare: Shelley Adina
Förlag: Moonshell Books
Årtal: 2013
Sidantal: 328

Brilliant Devices är den fjärde och avslutande boken i Shelley Adinas Magnificent Devices-kvartett. Claire fortsätter färden till Kanada. Hon tror att hon äntligen ska få lite lugn och ro, men plötsligt ställs hon inför det faktum att både kollegan Andrew och en luftskeppskapten får hennes hjärta att hoppa över flera slag. Som om det inte vore nog pågår en komplott i en kanadensisk gruva, och en man har blivit oskyldigt anklagad för att ligga bakom den. Kommer sanningen segra till slut och vilka är det som försöker mörda Claires nya vän, greve Ferdinand von Zeppelin*? Finns det – månntro – ett samband mellan händelserna?


* Med det viktorianska samhället menar jag egentligen den viktorianska tiden i England. Denna tid har fått sitt namn efter drottning Viktoria (Victoria på engelska), som satt på den brittiska tronen mellan åren 1837 och 1901. Många alternativhistoriska och steampunkböcker utspelar sig under just denna tid.

* Bedlam är det folkliga namnet på det i alla fall litterärt ökända mentalsjukhuset Bethlem Royal Hospital.

* Greve Ferdinand von Zeppelin (1838 till 1917) har bland annat namngett luftskeppen zeppelinare. Från och med 1890 arbetade han flitigt med att bygga och utveckla styrbara luftskepp. Då luftskepp är populära inslag i steampunkgenren är det kanske inte så märkligt att han dyker upp i Shelley Adinas Magnificent Devices-kvartett.

steampunk, fantasy, fantastik, science fiction, Magnificent Devices, bok, böcker

Jag har tagit ett kliv rakt in i en fantastisk steampunkvärld

”Jag har varit med om något helt fantastiskt. I över en vecka har jag läst och levt mig in i Shelley Adinas steampunkkvartett Magnificent Devices.” Ångmaskiner, luftskepp och vetenskapskvinnor ftw!

Jag har varit med om något helt fantastiskt. I över en vecka har jag läst och levt mig in i Shelley Adinas steampunkkvartett Magnificent Devices (bokomslaget till vänster hör till den första boken i serien). Tack vare starka kvinnliga karaktärer och en lekfull tolkning av det viktorianska England har jag inte alls haft svårt att dagdrömma om vetenskapsgenier, ångmaskiner, luftskeppsturer över Atlanten, kvicka samtal över en kopp te, vackra klänningar med meterlånga släp och hisnande äventyr värdiga en fantasyserie. Denna inlevelse hör dessvärre inte längre till vanligheterna.

Ibland kan jag gripas av en rädsla: har jag glömt bort hur man gör? Före 25-årsåldern hade jag inga som helst problem med att lägga mig tillrätta med en bok, öppna pärmarna och försvinna in i världen som orden målade upp för mig. Sedan blev jag för akademisk, för upptagen. Eskapismen blev inte min första prioritet, som jag alltid har lovat mig själv att den ska vara. Därmed gick något dyrbart förlorat. Jag försöker hitta tillbaka till verklighetsflykten, till den där känslan av att det finns inget bättre än världarna som ryms mellan pärmarna.

Det krävdes en otrolig historia innehållande historia, fantasy, geniala kvinnor, romantik, vänskap, England och massa, massa drama för att jag skulle kunna säga hejdå till vardagen. Jag hade gärna stannat i Adinas Magnificent Devices-värld längre. Men att läsa fyra böcker på raken av samma författare är lite för troget för mig. Nu vänder jag min eskapistiska längtan mot Regency-världar och romantik. Håll ögonen öppna efter en presentation av var och en av böckerna i Magnificent Devices-kvartetten.

Bild: © okalinichenko / Adobe Stock

Veckans topplista: 5 steampunkböcker som utspelar sig i det viktorianska London

Varje vecka släpper Johannas Deckarhörna en ny topplista för oss bokbloggare att skriva ett blogginlägg om. Denna vecka – alltså vecka 36 – är temat fem böcker som utspelar sig i London. Jag har valt att vinkla temat till fem engelskspråkiga böcker som utspelar sig i det viktorianska London – håll till godo! Vill du också delta i ”Veckans topplista”? Klicka i så fall på länken. 

1. Soulless av Gail Carriger

Gail CarrigerGail Carrigers bokserie Parasol Protectorate tog mig med storm. Den första boken i serien, Soulless, introducerar den självständiga ungmön Alexia Tarabotti. Alexia har ingen själ – därav titeln på boken – sitter på glasberget och är i lag med skumma varelser såsom vampyrer och varulvar. En dag råkar hon döda en vampyr. Drottning Victoria vill att saken utreds och skickar därför varulven Lord Maccon att undersöka fallet. Precis som i vilken Harlequinroman som helst slår det gnistor mellan Alexia och Lord Maccon och hela deras relation präglas till en början av hatkärlek. Fler vampyrer dödas, Alexia anklagas för morden och nu måste hon och lorden samsas för att rentvå hennes namn. Jag har aldrig läst en bok som driver med Harlequin och romance på ett så klockrent sätt som Carrigers Soulless gör. Lägg därtill alla de elementa som gör steampunk så fantastiskt så får du en riktigt uppfriskande lässtund med denna bok.

2. The Time Machine av H.G. Wells

H.G. WellsH.G. Wells kan vara en av mina favoriter bland historiemakarna som drar åt det fantastiska hållet. Jag är själv väldigt förtjust i hans klassiker The Time Machine i vilken en uppfinnare och vetenskapsman bygger en tidsmaskin. Han reser 800 000 år fram i tiden, till en helt annan värld. Där hamnar han mitt i ett krig mellan två folkslag och vid tiden för jordens undergång. Situationen blir allvarlig när hans tidsmaskin stjäls, för han kan inte resa tillbaka till 1800-talets London och sin trygga tillvaro där igen.

3. Lady of Devices av Shelley Adina

Shelley AdinaShelley Adina har tidigare skrivit för stora bokförlag som Harlequin. Steampunkboken Lady of Devices har hon dock som selfpublisher gett ut helt i egen regi. Boken har nått ganska stora framgångar inom steampunk-subkulturen och fått flera uppföljare i serien Magnificent Devices. Som dotter till en framstående adelsman förväntar sig alla att Claire Trevelyan ska nöja sig med att vistas i damernas tesalonger och dansa på baler. Hon är mycket, mycket mer intresserad av sina experiment (och har för vana att spränga saker i luften). När fadern förlorar allt de äger i dåliga investeringar kastas Claire ut på Londons gator. Genom att använda sina talanger lyckas hon överleva och bli ledare i det viktorianska Londons undre värld…

4. The Affinity Bridge av George Mann

George MannAlla vi som gillar det viktorianska England och Sherlock Holmes-böckerna vet att mordgåtor i sekelskiftets (1800- och 1900-talet) London gör sig riktigt bra. Den ytterligare litterära komponenten steampunk gör konceptet ännu mer spännande, tycker jag. George Manns steampunkbokserie Newbury and Hobbes är ett fint exempel på böcker där England, viktoriansk tid, mordgåtor och steampunk blandas till en enda härlighet. I seriens första bok The Affinity Book tar vi läsare ett kliv in i ett sekelskiftets London där poliser arbetar i dimmiga gränder och döda reser sig igen. När ett luftskepp kraschar under mystiska omständigheter skickas Sir Maurice Newbury och hans assistent Veronica Hobbes på en utredning av fallet. Samtidigt härjar en brutal mordvåg och faslig sjukdom i Londons slumkvarter. Det blir mycket för utredarna att bita i – men desto äventyrligare för oss läsare.

5. The Strange Case of Dr. Jekyll and Mr. Hyde av Robert Louis Stevenson

Robert Louis StevensonRobert Louis Stevensons The Strange Case of Dr. Jekyll and Mr. Hyde rymmer en perfekt blandning av skräck, science fiction och gåtfullhet. Detta klassiska verk kan dessutom klassas som en av steampunklitteraturens stora föregångsböcker. Handlingen är enkel: Vetenskapsmannen Dr. Jekyll uppfinner en brygd som gör att hans personlighet klyvs i en god respektive ond halva när han dricker det. Varje gång han dricker brygden förvandlas han så till den hänsynslöse och ondsinte Mr. Hyde. Först gillar han det, men snart tappar han kontrollen över situationen och Mr. Hyde tycks ta över allt oftare.

Vill du också vara med i ”Veckans topplista”? Klicka dig i så fall vidare från min blogg till Johannas Deckarhörna via denna länk: https://johannasdeckarhorna.wordpress.com/2017/09/05/veckans-topplista-v-35-london/

Bild: © Andrey Kiselev / Adobe Stock

litteratur, skönlitteratur, romance, Nora Roberts, Nyckeltrilogin, böcker, bok, Nyckeln till ljuset, Nyckeln till sanningen, Nyckeln till mod

Boktips: Mysigt, mytiskt och magiskt i Nora Roberts romantiska serie Nyckeltrilogin

Nora Roberts, Nyckeln till ljuset, Nyckeln till sanningen, Nyckeln till modTitel: Nyckeltrilogin (Nyckeln till ljuset, Nyckeln till sanningen och Nyckeln till mod)
Originaltitel: Key Trilogy (Key of Light, Key of Knowledge och Key of Valor)
Författare: Nora Roberts
Översättare: Gunilla Holm och Tove Janson Borglund
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Årtal: 2016 (för den kompletta trilogin på svenska)
Sidantal: 990 (totalt)

Jag är svag för magi. Som en hängiven läsare av tantsnusk – nej, romance, menar jag (!) – är jag också svag för romantik. När jag på min BFF:s rekommendation bestämde mig för att läsa Nora Roberts bokserie Nyckeltrilogin (Key Trilogy) visste jag inte att Roberts kunde väva samman just magi och romantik till ganska fantastiska och mysiga romanceberättelser. Jag som tidigare har tyckt att de Nora Roberts-böcker jag läst har varit platta ändrade uppfattning redan ett par kapitel in i Nyckeltrilogin. Det är med andra ord med en omvänd skeptikers stora förundran jag vill tipsa om denna bokserie, som även bygger på keltisk mytologi.*

I Nyckeltrilogin ingår böckerna Nyckeln till ljuset (Key of Light), Nyckeln till sanningen (Key of Knowledge) och Nyckeln till mod (Key of Valor). Genom böckerna följer denna ramberättelse som en röd tråd: En mörk och stormig kväll för ödet samman tre kvinnor – Malory, Dana och Zoe –  vilka får i uppgift att rädda tre keltiska gudinnor från den tragedi som håller dem fångna i en evighetssömn. Om Malory, Dana och Zoe lyckas med företaget kommer de bli rikligt belönade, och var och en av dem kommer på så sätt ha möjlighet att förverkliga drömmen om en mer givande tillvaro.

Malory, Dana och Zoe måste lära känna varandra för att tillsammans kunna hitta de nycklar som ska frigöra gudinnorna från deras fångenskap. Men alla vill inte att trion ska klara uppdraget. Mörka krafter konspirerar mot och hotar att förgöra dem. Kommer deras nyfunna vänskap – och dessutom nyfunna kärlekar, det här är ju trots allt romanceböcker – och tro på sig själva vara så stark att deras ljus kan besegra mörkret?

Vill du veta mer om respektive bok i Nora Roberts Nyckeltrilogi? Läs beskrivningarna på bokomslaget!

Nyckeln till ljuset

Gallerichefen Malorys liv förändras drastiskt då hon blir inbjuden till det magnifika huset på höjden strax utanför staden. Hon upptäcker snart att hon är en av bara tre gäster – alla unga kvinnor vars liv just genomgått en förändring. Deras mystiska värdar talar om legender från svunna tider och ger de unga kvinnorna ett förslag: Om de under en viss tid lyckas finna tre nycklar kommer de att bli rika. Malory är den som ska finna den första nyckeln och nu kastas hon ut i en helt ny värld, fylld av äventyr, spänning och romantik.

Nyckeln till sanningen

Danas stora passion i livet är böcker och hon är övertygad om att det är här hon ska söka nyckeln till sanningen. Hon arbetar som bibliotekarie, men har tillsammans med Malory och Zoe köpt ett hus, där de planerar att tillsammans öppna en liten bokhandel, ett konstgalleri och en skönhetssalong. I hennes närhet finns hela tiden Jordan Hawke, en gammal ungdomskärlek som en gång krossade hennes hjärta. Är det han som ska föra henne till gåtans lösning?

Nyckeln till mod

Nu är det Zoes tur. Hon är ensamstående mamma till Simon och har fullt upp med att inreda sin nya skönhetssalong. Under tiden uppvaktas hon intensivt av Bradley Vane, arvtagare och chef för ett stort inredningsföretag. Men Zoe är van att klara sig själv och nu måste hon koncentrera sig på att finna nyckeln – det krävs list, styrka och framför allt mod.

Köp Nyckeltrilogin på loppisar, lyssna på böckerna som ljudböcker eller läs dem på originalspråket engelska

Dessvärre trycker Albert Bonniers Förlag inte längre Nora Roberts Nyckeltrilogin, men om du gärna vill läsa böckerna på svenska kan du köpa samlingsboken på antikvariat eller loppisar alternativt lyssna på dem som ljudböcker. På Storytel finns Nyckeln till ljuset, Nyckeln till sanningen och Nyckeln till mod. Du kan även köpa de tre Nora Roberts-böckerna på engelska. På engelska heter trilogin Key Trilogy och böckerna har namnen Key of Light, Key of Knowledge och Key of Valor.

Bild: © Africa Studio / Adobe Stock


* Keltisk mytologi i Nyckeltrilogin= Nora Roberts egen tolkning av mytologi.