Etikettarkiv: fantastik

Bygg din egen fantasyvärld: Vilka är de viktigaste platserna i världen?

Jag och fantasyförfattaren Nathalie Sjögren fortsätter vår bloggserie Bygg din egen fantasyvärld. Steg 3 handlar om att skapa viktiga platser i världen och utmynnar i en kreativ övning där du ska fantisera om och tänka kring en bild.

Skapa stämning med platser i fantasyvärlden

Vare sig du läser J.R.R. Tolkiens trilogi Ringarnas herre, tittar på HBO:s tv-serie Game of Thrones eller rollspelar i Wizard of the Coasts klassiker Dungeons & Dragons har du säkert många gånger slagits av hur viktiga platserna är i fantasy. Tänk dig Tolkiens Midgård (Middle-Earth) utan Mordor eller George R. R. Martins Västeros (Westeros) utan Kungshamn (King’s Landing)… Visst förlorar fantasyvärldarna en del av sin karaktär?

Platser och miljöer är viktiga inom allt skapande. Icke desto mindre inom film och litteratur. Med hjälp av en plats och miljö kan man gestalta en berättelse, blåsa liv i den med få medel. Det är ju inte en slump att ”Det var en mörk och stormig natt…” används så flitigt för att skapa stämning i spökhistorier eller att regnoväder så ofta får gestalta en karaktärs ledsnad och sorg.

I detta nästa och tredje steg i min och fantasyförfattaren Nathalie Sjögrens bloggserie Bygg din egen fantasyvärld, kommer vi fokusera på att skapa viktiga platser i världen. Se Steg 3: Vilka är de viktigaste platserna i världen? som en kreativ övning, där du kan släppa skaparglädjen lös snarare än en uppgift som ställer krav på att du ska komma på en fix och färdig idé. Som vanligt står jag för den teoretiska biten medan Nathalie Sjögren skriver om världsbyggande utifrån egna erfarenheter på Nathaliesjogren.se.

Gör en viktig plats till din fantasyvärld

När man bygger en fantasyvärld kan man skapa hur många platser som helst. Jag tycker det låter stort och mycket. Överväldigande. Jag tror inte ens att jag kan ta fram en kreativ övning som täcker in alla tänkbara fantasyplatser. Så jag känner att jag för både min egen och för din skull måste begränsa övningen.

Här väljer jag att använda mig av en klassisk kreativ övning och som man har stor nytta av i kreativt skrivande. Övningen går ut på du ska skapa en viktig plats till din värld utifrån en bild. Genom att ha valt ut fem bilder – du ska välja en av dem – hoppas jag att du kan hitta en som matchar din subgenre inom fantasy.

Välj en av de sex bilderna

Det brukar vara bra att skapa utifrån bilder eftersom det visuella lockar fram många intryck och tankar. Jag hoppas att någon av de här sex bilderna med fantasytema ska väcka din inspiration men om du känner Nja, ingen av de här bilderna passar mig och det jag gör, kan du såklart välja en egen bild.

Bild #1

fantasy, världsbyggande, dörr till en annan värld, portal

Bild: © santiago silver / Adobe Stock

Bild #2

fantasy, världsbyggande, science fiction, utomjordisk civilisation, tempel

Bild: © diversepixel / Adobe Stock

Bild #3

fantasy, världsbyggande, science fiction, apokalyps, apokalyptisk värld

Bild: © York / Adobe Stock

Bild #4

fantasy, världsbyggande, skräck, spökhus

Bild: © Dark Illusion / Adobe Stock

Bild #5

fantasy, världsbyggande, sagoslott

Bild: © Denis Aglichev / Adobe Stock

Bild #6

fantasy, världsbyggande, undervattensvärld, under havet

Bild: © diversepixel / Adobe Stock

Så här kan du genomföra den kreativa övningen

Vilka intryck, tankar – och desto viktigare berättelser – får hjärnan att vakna när du ser din bild?

Sammanställ dem genom att till exempel…

  • Skriva små berättelser
  • Skriva stödord
  • Göra en mindmap
  • Rita och måla
  • Rita en karta
  • Fantisera i tankarna
  • Prata in svaren på en röstinspelare.

Välj det tillvägagångssätt du känner dig bekvämast med.

Kända platser i fantasyvärldar

Man kan aldrig få för mycket inspiration. Så här tänker jag dela med mig av några lästips – dessvärre på engelska – till dig som är nyfiken på hur andra fantasyförfattare har gjort när de har byggt sina fantasyvärldar och skapat platser i dem.

Platser i J.R.R. Tolkiens Midgård (Middle-Earth)

Platser i George R. R. Martins Västeros (Westeros)

Svara på Patricia C. Wredes världsbyggarfrågor

En gång i tiden fick Science Fiction and Fantasy Writers of America lov att publicera författaren Patricia C. Wredes världsbyggarfrågor på sin sajt. Jag har använt dem ända sedan dess och tycker fortfarande att de är lika bra nu som då. Om du siktar högt med din fantasyvärld rekommenderar jag att du går igenom Wredes frågor en efter en – de täcker nästan allt! Klicka på länken för att komma till världsbyggarfrågorna.

Hur gjorde fantasyförfattaren Nathalie Sjögren?

Nathalie Sjögren har skapat ett par olika fantasyvärldar från grunden; en till portalfantasyboken Undergångoch en till dark fantasy-boken Dödsvinter. Sjögren jobbar i detta nu igenom Dödsvinteren sista gång före publicering på Fantasiförlaget, så jag har ännu inte läst boken. Men jag har fått nöjet att lyssna på hur hon har tänkt sig dark fantasy-världen, som jag själv tycker har hög wow-faktor.

Världen Dödsvinter utspelar sig i är en avskalad och klaustrofobisk dark fantasy-värld med gotiska inslag. Istället för att tänka vad kan jag lägga till har Nathalie Sjögren tänkt tvärtom – vad kan jag ta bort? Medan hon har skalat bort bit för bit från världen har hon till slut fått ett par små, små platser, som en by, ett slott och en mörk skog som förbinder dem. Det finns inget mer utom just dessa platser, som sluter sig likt en snara kring invånarna.

Nyfiken på hur Nathalie Sjögren gjorde när hon byggde sina världar till både Dödsvinter och Undergång? Läs vad hon har skrivit om steg 3 i bloggen på Nathaliesjogren.se.

Bild: © samiramay / Adobe Stock

världsbyggande, fantasy världar

Bygg din egen fantasyvärld: Hur blev världen till?

Jag och fantasyförfattaren Nathalie Sjögren fortsätter vår bloggserie Bygg din egen fantasyvärld. Steg 2 handlar om världens tillblivelse och leder fram till en kreativ övning där du kan göra din egen skapelseberättelse.

Bloggserien Bygg din egen fantasyvärld fortsätter…

Genom historien har människor haft idéer om världens tillblivelse. Idéerna kan ha tagit sig uttryck i mytologiska skapelseberättelser eller vetenskapliga teorier om alltings början – och ibland har de varit en blandning av bådadera. Om du följer min och fantasyförfattaren Nathalie Sjögrens nya bloggserie Bygg din egen fantasyvärld steg för steg, har du redan fått redskap till att försöka ringa in vilken typ av värld du vill bygga. I detta nästa och andra steg i världsbyggandet vill vi uppmuntra dig att börja fundera på hur din värld blev till. Se Steg 2: Hur blev världen till? som en kreativ övning, där du kan släppa skaparglädjen lös snarare än en uppgift som ställer krav på att du ska komma på en fix och färdig idé. Som vanligt står jag för den teoretiska biten medan Nathalie Sjögren skriver om världsbyggande utifrån egna erfarenheter på Nathaliesjogren.se.

Steg 2: Hur blev fantasyvärlden till?

Styrs världen av gudomliga krafter eller naturlagar?

Sett från antingen hela världens eller ett folkslags perspektiv – hur skapades världen i just din fantasyvärld? Beroende på om du har valt att världen ska styras av till exempel gudomliga krafter eller naturlagar varierar svaret. Om fantasyvärlden är högteknologisk finns det kanske inte utrymme för gudomligheter och om den har medeltida inslag är det kanske viktigt att du lämnar plats åt tro och religiositet…?

Researcha skapelseberättelser för att få inspiration

Jag tycker själv att man aldrig kan researcha och inspireras för mycket. Därför vill jag ge ett par lästips på Wikipedia-artiklar med och om skapelseberättelser från vår världs alla hörn – läs gärna skapelsemyterna från andra kulturer än välbekanta för att vidga vyerna ännu mer!

Researcha naturlagar för att få inspiration

”Naturlagar” är kanske ett för svepande ord, så låt oss göra det ännu mera specifikt. I vårt samhälle anser de flesta att Big Bang var startskottet på universums och senare jordens tillblivelse. Är din fantasyvärld en teknologisk samtids- eller framtidsvision av planeten jorden? Skriver du utifrån vetenskapsmäns och rymdresenärers perspektiv? På Illustrerad Vetenskaps sajt finns en artikelsamling om till exempel Big Bang du kan hämta idéer från:

världsbyggande, fantasy världar

Gudomliga krafter eller naturlagar – det behöver inte vara antingen eller

Ju mer du bygger på fantasyvärlden desto mer komplex blir den. Med tidens gång är det inte säkert att du kommer kunna placera den i en självklar fantasygenre eller typ av värld. Oroa dig inte! Det är som det ska vara. Världen är trots allt helt och hållet din och skapandet är i sig en upptäcktsresa. Vare sig du är inspirerad av världsreligioner eller naturvetenskapsteorier – eller båda och – har du fria händer att fantisera ihop vilken skapelseberättelse du vill.

Finns magi i fantasyvärlden?

Finns magiska krafter i din fantasyvärld? Om ja, vilka krafter styrs de i sin tur av? Gudomliga eller naturliga? Eller är magi en helt egen kraft?

Finns övernaturlighet?

Jag tänker att för att övernaturlighet överhuvudtaget ska kunna finnas måste det finnas en föreställning om bestämda naturlagar. Så kanske att det övernaturliga egentligen ska hänga samman med frågan om huruvida fantasyvärlden styrs av naturlagar eller inte…? Men i vilket fall – finns det övernaturliga inslag i din värld och i så fall hur?

Patricia C. Wredes numera klassiska världsbyggarfrågor är till stor hjälp

Patricia C. Wredes användbara världsbyggarfrågor har hängt med mig ända sedan tonåren. Jag använde mig av dem när jag skulle skapa  världar till både mitt skrivande och mitt rollspelande. Hon tillägnar ett helt avsnitt åt världens tillblivelse och grunder. Jag rekommenderar varmt att du slänger ett öga på frågorna för att få en ännu stabilare grund att bygga på:

Kreativ övning: Gör din egen skapelseberättelse

Oavsett om du vill göra en lista, mindmap, teckna, dagdrömma i tanken eller skriva en text, kan du utmana kreativiteten genom att göra en skapelseberättelse till din värld. Hämta inspiration från länkarna i artikeln och skriv skapelsemyten så att den passar in i den typ av värld du vill skapa. Ta hjälp av följande frågor och tänk på att du kan skriva utifrån ett folkslags perspektiv, om du nu vill göra det:

  • Vem, vilka eller vad skapade världen?
  • Hur skapades världen?
  • Varför skapades världen?
  • Har världen utvecklats sedan skapelsen eller blev den ”färdig” med en gång?
  • Vilka krafter styr världen efter dess tillblivelse?

Tips: Svara på var och en av frågorna här ovanför…

… för att lättare kunna göra din skapelseberättelse.

Hur gjorde fantasyförfattaren Nathalie Sjögren?

Nathalie SjögrenNathalie Sjögren har byggt två olika typer av fantastvärldar: den ena till portalfantasy- och spegelvärldsboken Undergång och den andra till dark fantasy-boken Dödsvinter. Eftersom böckerna är skrivna inom olika fantasysubgenrer har hon behövt bygga världarna på olika sätt.

Nyfiken på hur Nathalie Sjögren gjorde när hon byggde sina omtyckta fantasyvärldar? Läs vad hon har skrivit om steg 2 i bloggen på Nathaliesjogren.se.

Få ytterligare inspiration till ditt världsbyggande i Jeff VanderMeers Wonderbook: The Illustrated Guide to Creating Imaginative Worlds

Jeff VandermeerPrecis som i det förra inlägget i bloggserien Bygg din egen fantasyvärld vill jag tipsa om Jeff VanderMeers bok Wonderbook: The Illustrated Guide to Creating Imaginative Worlds, som handlar om just världsbyggande och som  har vunnit priser.

VanderMeer är själv en intressant fantasyförfattare. Han rör sig i ett gränsland mellan olika subgenrer och sägs vara den kreatör som har fört den klassiska genren weird fiction in i 2000-talet. Just nu är han – och i och med den nya Netflix-produktionen – mest känd för att skrivit Annihilation. Den första boken jag läste av honom var dock The Steampunk Bible: An Illustrated Guide to the World of Imaginary Airships, Corsets and Goggles, Mad Scientists, and Strange Literature. 

Det som gör Wonderbok så lysande för sammanhanget är att den riktar sig till fantasyförfattare, som håller på att skapa sin egen värld och skriva sin fantasybok. Boken passar dessutom både unga och gamla författare och innehåller massor av vackra illustrationer.

Bilder: © Sergey Nivens / Adobe Stock

serier på Netflix, Netflix originalinnehåll, skräckserier, komediserier

Netflix-serien Santa Clarita Diet – helt oaptitlig men kul

Det är den 23 mars 2018 idag och Netflix börjar streama Santa Clarita Diet säsong 2. Jag har laddat genom att äntligen uthärda blodsplattret i den första säsongen från förra året.

Jag vet inte hur många gånger jag har börjat titta på säsong 1 av Netflix originalserie Santa Clarita Diet – och stängt av. Det första avsnittet innehåller några av de äckligaste scener jag sett. Någonsin. Jag är väl vad man skulle kalla äckelmagad. Till slut fick jag göra ett försök med den oaptitliga serien när jag inte åt min lunch. Det gick bättre. Nu har jag sett hela säsongen. Det är jag glad för. Santa Clarita Diet med Drew Barrymore (!), Timothy Olyphant och Liv Hewson i huvudrollerna är nämligen en kreativ och kul tolkning av zombier.

En dag vaknar Sheila Hammond (Drew Barrymore) med illamående, magont och en överlag märklig känsla i kroppen. Hon känner sig annorlunda men skakar av sig förnimmelsen och beger sig till dagens husvisning. Hon och maken Joel (Timothy Olyphant) är mäklare i kaliforniska Santa Clarita, där de säljer amerikanska förortshus. Husvisningen går inte riktigt som de tänkt sig den här gången. Sheila får ett kraftigt kräksanfall och spyr ner rum efter rum. Det är som om hela kroppsinnehållet töms. Vilket det också gör.

Sheila var människa igår och är en zombie idag. Med det nya tillståndet följer också en förnyad energi och självförtroendeboost. Inte bara det att hon plötsligt har blivit en döing, hon har fått samma mentalitet som en överdrivet positiv inspiratör och föreläsare inom personlig utveckling. Hon är mer YOLO än den tonåriga dottern Abby (Liv Hewson).

serier på Netflix, Netflix originalinnehåll, skräckserier, komediserier serier på Netflix, Netflix originalinnehåll, skräckserier, komediserier serier på Netflix, Netflix originalinnehåll, skräckserier, komediserier

Hela familjen Hammond måste anpassa sig efter Sheilas zombietillvaro. Anpassningen innebär allt från gömda lik i frysboxen till en ruttnande zombiekropp. Både Joel och Abby är förvånansvärt stöttande genom det hela. Men hur ska de i längden kunna dölja att Sheila, som blir alltmer hungrig på människokött, inte är som alla andra?

Jag vet inte hur och var jag ska placera Netflix Santa Clarita Diet. Genremässigt skulle den kunna bestämmas som en skräckkomediserie och förortsområdet där familjen Hammond bor har helt klart Desperate Housewives-vibbar. Det överkokta skådespeleriet är till en början förvirrande – ska det verkligen vara så här överdramatiserat? Jag kan inte påminna mig om att ha sett ett liknande grepp i modern komedi.

Under den första säsongens gång har jag knipit med ögonen, vänt bort blicken och gömt huvudet i kudden många gånger. Jag har jättesvårt att titta på blodsplatter. Santa Clarita Diet är blodig. Som tittare får vi följa Sheila i hennes jakt efter mat. Serieskaparen Victor Fresco väjer inte för detaljerna: Sheila som smaskar på fingrar, gör en smoothie av inälvor och som sätter tänderna i fullvuxna karlar…

6 coola saker med Netflix-filmen Annihilation

Nytt originalinnehåll på Netflix. Den här gången den omtalade science fiction- och skräckfilmen Annihilation. Jag har såklart sett Netflix-filmen och sammanfattar min upplevelse av den i en liten lista – här kommer sex coola saker med Annihilation!

#1 Dramat

Vad är det med skräck och science fiction som gör att många regissörer skyndar förbi karaktärsskildringarna? Jag vill veta – eller få en känsla för – hur de tumultartade händelserna påverkar karaktärerna i det innersta. Regissören bakom Annihilation, Alex Garland, räds inte att rikta kameran mot karaktärernas inre. Huvudkaraktären Lena, som spelas av en formidabel Natalie Portman, drivs av hennes och maken Kanes kraschade äktenskap. Kane gav sig iväg på en hemlig militärexpedition, försvann under mystiska omständigheter och lämnade Lena att sörja honom i ett år – utan att veta om han var vid liv eller död. Så dyker han upp på tröskeln en dag, men hamnar lika mystiskt som han försvann på sjukhus, då han har inre blödningar.

#2 Kvinnoteamet

Lena är både biologiforskare och militär, och hon måste få svar. Vad var det som hände med Kane när han var ”försvunnen”? Hon får reda på att han har gått genom ett slags portal eller kraftfält och hamnat i en annan, utomjordisk värld – vid USA:s kust. Hon kräver att få följa med på nästa expedition dit. Vilket gott sällskap hon hamnar i! Expeditionsteamet utgörs av en grupp smarta och starka kvinnor, iklädda en Ghostbusters-liknande utstyrsel. Så cool, om du frågar mig! Annihilation innehåller massor av dialoger teammedlemmarna emellan, men inget överdrivet snack om killar. Filmen klarar bechdeltestet med råge.

#3 Portalvärlden

Jag använder sällan uttrycket OMG! då jag tycker det passar millenierna bättre (och det kan vara en av mina förutfattade meningar). För Annihilation gör jag dock ett undantag: OMG! Har du sett portalvärlden? Världen i Annihilation kan vara en av de snyggast gjorda fantastikvärldar jag någonsin sett. På riktigt. Expeditionen leder rakt genom ett regnbågsskimrande kraftfält och in i en lika färgtindrande värld. Denna värld är inte så olik vår men ändå helt annorlunda. Gamla lundar, blomsterfält och bostadsområden följer andra biologiska och evolutionära principer än resten av planeten jorden. Växterna är de vackraste paradisblommor som kan tänkas, hjortarnas horn är blommor och grenar, människokroppar är förvandlade till grönskande kreationer och skräckbjörnar kan härma människoröster *ryser*.

#4 Namnet Annihilation

Som jag har förstått det hela betyder ”annihilation” total förstörelse eller utplåning, om man nu väljer att krusidullöst översätta ordet. Men faktiskt har det en annan betydelse. Man skulle kunna hävda en motsatt sådan. Inom fysiken avser begreppet ”annihilation” att beskriva hur materia omvandlas till energi. När saker förstörs försvinner de inte bara. De får en ny skepnad, som i Netflix-filmen Annihilation. Jag tänker att titeln flörtar med detta begrepp för att illustrera evolutionens gång i filmens fantastikvärld.

#5 Äventyret

Science fiction och skräck ska också vara ett äventyr. Det räcker inte med drama när okända världar ska utforskas. Och nog bjuder Annihilation på ett äventyr, alltid. Äventyret är outsägligt vackert, viktigt samt skrämmande och för tankarna till litterära expeditioner i stil med Jules Vernes En resa till jordens medelpunkt – men givetvis i en mycket fasligare anda. Lena och de övriga expeditionsmedlemmarna ska egentligen inte bege sig så långt bort, men i portalvärlden verkar tid och avstånd smälta samman till en helt ny form av tid och avstånd. Medan de traskar genom det regnbågsskimrande landskapet möter de bokstavligen djur som inte är av denna värld – farliga djur. Snart jagas de som lovliga byten och allteftersom dagarna går blir var och en av dem mer och mer frustrerad på de andra i teamet. Slitningar uppstår – återigen drama, drama – och de blir plötsligt lika farliga för varandra som världen är för dem.

#6 Genren new weird

Netflix-filmen Annihilation bygger på fantasyförfattaren Jeff VanderMeers prisbelönta bok med samma namn. VanderMeer sägs vara den författare som har fört den klassiska genren weird fiction in i 2000-talet, och i hans moderna tolkning kallas den ”The New Weird”. Precis som genrens anfäder – till exempel Edgar Allan Poe och H. P. Lovecraft – väver VanderMeer fantasy, science fiction och skräck samman till jävligt udda berättelser. Vill du vara med om ett konstigt, utomjordiskt och skräckfyllt filmäventyr ska du definitivt se Annihilation av regissören Alex Garland och med Natalie Portman i huvudrollen.

Bygg din egen fantasyvärld: Vilka världar finns?

Lär dig känna igen fantasygenrer och världar för att få verktyg till att bygga din egen fantasyvärld!

Nytt bloggsamarbete med författaren Nathalie Sjögren

Idag inleder jag ett bloggsamarbete med min vän och författaren Nathalie Sjögren. Vi gör tillsammans bloggserien Bygg din egen fantasyvärld, där var och en i sex delar ger sina perspektiv på världsbyggande. Jag kommer skriva om världsbyggandet utifrån litterära och teoretiska perspektiv, medan Nathalie kommer vara mera handfast och dela med sig av hur hon gick tillväga när hon skapade sina fantasyvärldar, som hon också använder i sina böcker Undergång och Dödsvinter. Vi hoppas att vi med gemensamma krafter ska introducera världsbyggandet som ett roligt fält inom kreativt skrivande och att du efter att ha tagit del av bloggserien själv ska sätta igång och skapa fantastiska världar.

Vanliga fantasygenrer och världar

När du ska bygga din egen fantasyvärld kan det vara bra att veta vilken typ av värld du ska skapa – ska det vara en high fantasy-värld i stil med J.R.R. Tolkiens Midgård i Ringarnas herre eller en dystopisk värld som Gilead i Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse? Här nedanför listar jag NÅGRA fantasyvärldar och subgenrer inom fantastiken, som du kan inspireras av när du ska bestämma vilken värld du ska bygga och sedan kanske låta dina berättelser ta plats i.

High fantasy

High fantasy kallas även epic fantasy och är kanske den subgenre man förknippar allra mest med fantasy och fantastik. Världen befolkas vanligen av människor, alver och dvärgar, det pågår en kamp mellan det goda och det onda samt förekommer drakar, orker (orcher) och magiker. J.R.R. Tolkiens böcker i Ringarnas herre-trilogin och Hobbiten är klassiska exempel på high fantasy, och inte bara för att Tolkiens Midgård är ett typexempel på en high fantasy-värld. Hans berättelser är uppbyggda kring långa, episka resor, där hjältar ställs inför övermänskliga uppgifter. Ska det goda till slut segra över det onda?

Low fantasy

Namnet till trots betyder low fantasy inte att böckerna och världarna inom denna fantastiska subgenre är en sämre form av fantasy. ”Low” är med andra ord inte synonymt med ”dåligt”. En low fantasy-värld har oftast koppling till vår egen värld och vardag – den består inte bara av hittepå – samtidigt som den har mjuka inslag av magi och övernaturliga fenomen. Precis som i J.K. Rowlings Harry Potter-böcker eller i en roman av Neil Gaiman upptäcker karaktärerna inte så sällan att ”den verkliga” världen de bor i är full av förunderliga krafter och varelser.

Portalfantasy

I en portalfantasy-inspirerad berättelse leder till exempel en portal eller ett magiskt föremål till en annan fantastisk värld. Världen berättelsen tar avstamp i är en helt vanlig värld, men när karaktärerna går genom en garderob, flyger förbi en stjärna eller trillar ner i ett kaninhål hamnar de i en förtrollad värld. Portalvärlden kan vara byggd på många olika sätt. Den kan vara uppochnedvänd, som i Alice i Underlandet av Lewis Carroll, tangera episk high fantasy, som i C.S. Lewis Narnia-serie, eller vara ett fantasifullt piratäventyr, som i Peter Pan och Wendy av J.M. Barrie.

fantastik, kreativt skrivande, fantasy, världsbyggande, bygga världar, fantasivärldar, fantasygenrer

Urban fantasy

Det kan vara svårt att särskilja urban fantasy från andra subgenrer. Detta för att urban fantasy oftast mixas med just andra fantastiska genrer såsom low fantasy och paranormal romance. Som en low fantasy-värld bygger en urban fantasy-värld inte så sällan på ”den verkliga” världen. Men fokus ligger på stadsmiljöer, gärna moderna eller framtida sådana. Charlaine Harris böcker om Sookie Stackhouse är ett exempel på en blandning mellan urban fantasy och paranormal romance. Cassandra Claires serie The Mortal Instruments, som också har övernaturliga inslag, utspelar sig i såväl en low fantasy- som en urban fantasy-värld.

Paranormal romance

Kärlek, sexuella spänningar och triangeldramer mellan människa och övernaturliga varelser är hett. Så hett OCH fascinerande att det har skrivits en hel del paranormal romance-böcker. Om du tänker dig Stephanie Meyers Twilight-serie eller Charlaine Harris Sookie Stackhouse-serie får du en ganska bra bild av hur både berättelserna och världarna är uppbyggda. Paranormal romance-världen är på många sätt som den håla eller stad vi är uppvuxna i, men med en väsentlig skillnad. Världen befolkas inte bara av människor, utan även av vampyrer, varulvar, spöken, änglar, demoner, älvor och så vidare.

Historical fantasy

De författare som skriver historical fantasy-böcker gör ett pedantiskt jobb med att bygga upp korrekta historiska världar och miljöer. Den noggranna historiska researchen är nödvändig för att man sedan ska kunna skapa sin alternativhistoriska värld, som är så vanligt inom historical fantasy-subgenren. Just nu är troligen Outlander-serien av Diana Gabaldon våra populäraste böcker inom fältet. Det finns många andra fina exempel på lysande böcker; Avalons dimmor av Marion Zimmer Bradley, Jonathan Strange and Mr. Norrell av Susanna Clarke samt The Golem and the Djinni av Helene Wecker, för att nämna några av dem.

Science fantasy

Jag tycker själv att skiljelinjerna mellan fantasy och science fiction inte är så självklara som man kanske förutsätter, och med subgenrer som till exempel steampunk tycker jag att gränserna är ännu luddigare. Det är väl därför som samlingsbegreppet ”fantastik” kommer så väl till pass. I en science fantasy-värld sammanvävs science fiction och fantasy till en snygg helhet med magi, avancerad teknik, övernaturliga väsen och fantastiska vidunder. Shelley Adinas underhållande bokserie Magnificent Devices är min nya favoritsteampunkserie. Jag tycker den är till och med bättre än Gail Carrigers serie The Parasol Protectorate. Oavsett vilka böcker som är bäst illustrerar båda serierna hur man kan bygga en science fantasy-värld.

fantastik, kreativt skrivande, fantasy, världsbyggande, bygga världar, fantasivärldar, fantasygenrer, steampunk

Dark fantasy

Dark fantasy är en subgenre med stor spännvidd. Från världar med amoraliska karaktärer – läs Game of Thrones/Sagan om is och eld av George R.R. Martin – till gotiska skräckmiljöer. På ett eller annat sätt syftar dark fantasy-världen, och berättelserna som utspelar sig däri, att vara kuslig och skrämma slag på läsaren. Kyrkogårdar, spöken, zombier, smutsiga städer, tortyr, brott samt korrupta kungar och drottningar är bara några exempel på vilka elementa en dark fantasy-berättelse och -värld kan bestå av.

Dystopier

Man brukar förknippa dystopier med science fiction. Varför då? Jo, för att dystopiska verk oftast skildrar framtida samhällen som har kraschat på grund av att teknologin och människans hybris har gått för långt. En dystopisk värld är en mardrömsvärld. Vilken är den VÄRSTA framtiden du kan föreställa dig? Får du upp en bild? Där har du din dystopi. I George Orwells 1984 lever människor i ett ahistoriskt storebrorssamhälle. I Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse tvingas de få kvinnor som fortfarande är fertila att leva som fångar i rikas hem och där genomgå ritualiserade våldtäkter varje månad. I Susan Collins Hungerspelen slaktas barn och tonåringar i brutala tävlingar – allt för att hålla pöbeln i schack med bröd och skådespel. Det finns många dystopiska världar att inspireras av. Däribland postapokalyptiska världar med zombier, såsom Justin Cronins Passagetrilogin, eller med androider, såsom Philip K. Dicks Blade runner.

Sagovärldar

Sagovärldar ska icke förglömmas. Vad är väl mer fantastiskt än just en värld som bygger på H.C. Andersens eller Bröderna Grimms sagor? Eller på gamla grekiska eller keltiska sagor, för den delen! Så kallade ”fairytale retellings” tycks alltid vara i ropet. Varför inte hylla älskade sagor genom att till exempel spinna vidare på Törnrosas, Skönhetens eller Askungens värld?

Steg 1: Bygg din egen fantasyvärld – vilken typ av värld vill du skapa?

Börja världsbyggandet genom att fundera och skissa (använd följande punkter som stöd snarare än som måsten):

  • Inspireras av böcker du tidigare läst – vilken fantasyvärld är den bästa du har upplevt och vad kan du lära dig av den världen?
  • Läs igenom exemplen på vanliga fantasygenrer och världar här ovanför – vilken eller vilka av världarna fastnar du för?
  • Researcha världstypen och subgenren för att få ytterligare inspiration. Google är fantastiskt.
  • Lista minst fem elementa du vill ha med i din fantasyvärld.
  • Försök att definiera din fantasyvärld utifrån din lista (om det gör det enklare för dig i skapelseprocessen).
  • Fortsätt lista viktiga elementa i världen (om du nu känner dig osäker på åt vilket håll den ska växa).
  • Glöm inte att fantasyvärlden kommer ta form allteftersom och att du därför inte behöver ha byggt upp hela världen i ditt huvud. Du kommer upptäcka nya saker i den hela tiden.

Hur gjorde fantasyförfattaren Nathalie Sjögren?

Nathalie SjögrenMin vän och fantasyförfattaren Nathalie Sjögren är aktuell med flera fantasyböcker, som utspelar sig i två olika fantasyvärldar. Boken Undergång är ett portalfantasyverk och är influerat av nordisk folktro.

När Nathalie byggde världen hämtade hon inspiration från närmiljön, närmare bestämt från naturreservatet Näsbokrok i Kungsbacka. Hon var ute på vandringar i naturreservatet och skrev ner det som kom till henne under dessa. På så sätt blev en ”verklig” grodliknande stenbumling själva portalen som för huvudkaraktärerna i boken till underjorden.

Boken Dödsvinter kommer snart ut i en ny reviderad utgåva. Nathalie tänkte helt annorlunda när hon lade grunden till den mörka världen i denna bok. Här skalade hon bort så mycket av världen hon bara kunde för att skapa en fantasyvärld som bara utgörs av en liten, liten håla, styrd av mörka krafter. Visst är det häftigt och sjukt klaustrofobiskt!?

Nyfiken på hur Nathalie Sjögren gjorde när hon byggde sina omtyckta fantasyvärldar? Läs vad hon har skrivit om steg 1 i bloggen på Nathaliesjogren.se.

Få ytterligare inspiration till ditt världsbyggande i Jeff VanderMeers Wonderbook: The Illustrated Guide to Creating Imaginative Worlds

Jeff VandermeerI och med den nya Netflix-produktionen Annihiilation är Jeff VanderMeer på tapeten och han har dessutom nått ut till en svensk läsarskara och tv-publik. I USA har VanderMeer länge varit känd för sin kärlek till science fantasy och steampunk.

Wonderbook: The Illustrated Guide to Creating Imaginative Worlds är en prisbelönt bok inom kreativt skrivande och världsbyggande. Handfasta skrivtips och världsbyggarguider varvas med vackra illustrationer.

Boken riktar sig till fantasyförfattare som håller på att skapa sin egen värld och skriva sin fantasybok och passar både unga och gamla författare.

Bilder: © liuzishan / Adobe Stock; Vitaly Krivosheev / Adobe Stock; Atelier Sommerland / Adobe Stock

Skrämselhypade skräckfilmen Verónica var väl inte SÅÅÅ hemsk

Ny skräckfilm på Netflix. Givetvis har jag sett den.  

 Paco PlazaRegissör: Paco Plaza
Manusförfattare: Paco Plaza; Fernando Navarro
Skådespelare: Sandra Escacena; Bruna González; Claudia Placer
Längd: 105 minuter
Årtal: 2017

Med rubriker som ”Netflix nya skräckfilm är så läskig att folk stänger av” kan jag inte annat än att bli helt till mig. När filmen dessutom utlovas ”vara minst lika läskig som The Conjuring” kan jag ju inte göra annat än att se den. Filmen i fråga heter Verónica. Den är på spanska och gjord av Paco Plaza, regissören bakom den banbrytande och obehagliga zombiefilmen [REC].

På 2010-talet – eller är det längre tillbaka än så (?) – har spanska filmkreatörer lyckats särskilt bra med att sprida skräck i modiga filmtittare. Så jag kan mycket väl köpa att Plazas film kan vara otäckare än The Conjuring.

Efter att ha sett Verónica håller jag dock inte riktigt med: The Conjuring är rysligare. Men Verónica når nästan upp till skrämselnivån, även om den inte är sååå hemsk som det påstås, och faktiskt har filmerna en hel del gemensamt. De skildrar demonbesättningar. I båda fallen sägs filmerna vara baserade på verkliga händelser.

Paco Plaza har hämtat inspiration från ett olöst fall i Spaniens huvudstad Madrid. 1991 gick 18-åriga Estefanía Gutiérrez Lázaro på en katolsk skola. På sistone hade hon börjat intressera sig för det ockulta. Hon och hennes vänner skaffade en Ouija-bräda för att leka den lek vi kallar anden i glaset.

Mitt under leken blev Estefanía och vännerna upptäckta. Ouija-brädan förstördes. Det var då helvetet bokstavligen brakade loss. Estefanía började se saker och höra röster. Hon insjuknade plötsligt och avled senare på sjukhus. Efter hennes död kontaktade familjen polisen, då de hade upplevt oförklarliga fenomen. Polisen kunde också dokumentera fenomenen, som än idag inte har kunnat förklaras.

Plazas skräckfilm Verónica handlar om en tonårsflicka, Verónica. Verónica måste ta hand om sina småsyskon, då mamman, som är änka och ensamstående med fyra barn, måste jobba nattetid och sova dagtid. Verónica fungerar som en mamma för småsyskonen, medan den ”riktiga” mamman sköter försörjningen.

Inför solförmörkelsen har Verónica fått en idé: hon och hennes närmsta vänner i nionde klass ska hålla en seans och kontakta hennes döda pappa. Precis som Estefanía och hennes vänner gjorde 1991, väljer Verónica att använda en Ouija-bräda. Beroende på hur man ser det fungerar seansen för bra och hon får kontakt med andevärlden. Hon släpper in en mörk och ondskefull kraft i sitt och familjens liv – och in i sin egen kropp.

Berättelsen är egentligen inte så unik. Det är det här som händer i 100 procent av fallen. Man ska inte öppna dörrarna för andevärlden, tycks den ständiga sensmoralen vara. Men Sandra Escacena spelar rollen som Verónica övertygande och Paco Plaza lyckas med något som många skräckregissörer misslyckas med: han gestaltar hemsökelsen och demonbesättningen.

En riktigt bra gestaltning av andar och demoner visar de övernaturliga krafternas närvaro utan att visa dem. Jag ska ge ett par exempel. I Verónica symboliseras demonens närvaro bland annat av exploderande lampor, sängskakningar, inbrända figuravtryck under och i sängmadrasserna och av ett glas som rullar iväg mitt under seansen. När glaset sakta, sakta rullar genom lägenheten och Verónica följer efter, håller i alla fall jag andan.

På grund av att Verónica är ensam i världen – vännerna överger henne och mamman är inte alls närvarande – förstärks känslan av hopplöshet. Hur ska en tonåring kunna ta hand om sig själv, sina syskon och samtidigt driva ut en demon ur deras liv på egen hand?

Bilder: © IMDb

The Shape of Water, Guillermo del Toro, filmrecension, filmtips

Guillermo del Toros The Shape of Water är en vacker och udda kärleksberättelse

”Det här är ren och skär filmmagi och kärlekspoesi.”  

Guillermo del ToroRegissör: Guillermo del Toro
Manusförfattare: Guillermo del Toro; Vanessa Taylor
Skådespelare: Sally Hawkins; Doug Jones; Octavia Spencer; Richard Jenkins; Michael Shannon
Längd: 123 minuter
Årtal: 2017

När jag såg trailern till Guillermo del Toros nya succéfilm The Shape of Water visste jag att jag skulle älska filmen. Nu har jag sett den på bio. Jag blev inte besviken. Tvärtom älskar jag hur del Toro har sammanvävt saga och monsterfilm till en vacker och udda kärleksberättelse.

Jag beundrar del Toros nörderier. Regissören och manusförfattaren har en förkärlek för klassisk film, litteratur och konst, kulturyttringar han även har en stor kunskap om. Vare sig del Toro bygger upp en magisk och mörk sagovärld, som i Pans labyrint, eller romantiserar viktorianska spökhistorier, som i Crimson Peak, gör han det med stor passion och noggrannhet. Hittills har jag inte sett en del Toro-film där han inte har lyckats fånga det som är så specifikt för en viss genre eller kulturuttryck.

The Shape of Water är en intensiv flört med Warner Bros skräckklassiker Creature From the Black Lagoon (1954) – jämför filmernas vattenmonster med varandra så förstår du vad jag menar. Likheterna är slående. I 1960-talets och kalla krigets Baltimore och USA, studerar ett forskarteam en vattenvarelse, spelad av Doug Jones, som har fångats in från Amazonas och förts till ett välbevakat laboratorium.

Vattenvarelsen är både fisk- och människolik och skulle kunna liknas vid en monsterlik version av en sjöjungfru. Men vem är det verkliga monstret? I vetenskapens och den nationella säkerhetens namn utsätts vattenvarelsen för brutal tortyr. Detta trots att han inte utgör ett hot mot någon.

Städerskan Elisa, spelad av Sally Hawkins, får en skymt av vattenvarelsen och känner genast ett band till honom. Hon är stum och upplever sig vara en ofullbordad människa. På grund av samhällets normer lever hon som en utstött, vilket späder på hennes känsla av utanförskap. Med vattenvarelsen känner hon dock samhörighet.

Elisa närmar sig vattenvarelsen. Gör försök till att bli vän med honom. Snart uppstår en ömsesidig fascination dem emellan och fascinationen blommar ut i musik och dans, kärlek och passion. När forskarteamet och säkerhetsstyrkan på laboratoriet blir allt mer brutala mot vattenvarelsen måste Elisa hitta ett sätt att rädda sin kärlek undan döden.

The Shape of Water av Guillermo del Toro är, som skrivet, en vacker och udda kärleksberättelse, inramad av en snyggt återskapad kalla kriget-miljö. Jag lämnade biosalongen med glittrande ögon och pirrande mage. Det här är ren och skär filmmagi och kärlekspoesi.

Mot den glittrande snön vid världens ände av Eowyn Ivey är precis lika fantastisk som den vackert poetiska titeln lovar

Mot den glittrande snön vid världens ände av Eowyn Ivey har ett alldeles eget skimmer av äventyr, historia, romantik, längtan och sagor.

Eowyn IveyTitel: Mot den glittrande snön vid världens ände
Originaltitel: To the Bright Edge of the World
Författare: Eowyn Ivey
Översättare: Johanna Svartström
Förlag: Bazar Förlag
Årtal: 2017
Sidantal: 446

Vintern 1885 skiljer Alaskas vildmark det nygifta paret Forrester åt. Medan maken och krigshjälten Allen tillsammans med en liten grupp män kartlägger Wolverinefloden, måste gravida Sophie stanna hemma vid Vancouverkasernerna. Om hon inte vilar mister hon kanske barnet, och en expedition till det vilda Alaska är därför inget att rekommendera.

När Allen beger sig av till Alaska lägger ett ödesmättat år sig över hans och Sophies kärleksfulla vardag och världen så som de tidigare har känt den förblir inte längre densamma. Medan Allen och hans sällskap under extrema svältförhållanden traskar genom ett bitande kallt snölandskap, korsar livsfarliga forsar och besöker indianbyar förföljs dem av både en gammal man i svart skrud och en korp.

Runtom i byarna viskas det om mannen; han är en schaman, en häxdoktor. Han är ganska otäck, väcker ett obehag med alla sina spratt. Att både den gamle mannen och korpen dessutom är halta på det ena benet och tycks avlösa varandra gör inte honom mindre skrämmande och förbryllande. Men mannen är inte det enda besynnerliga Allen stöter på under färden längs Wolverinefloden.

Badande indiankvinnor flaxar iväg som en flock vilda gäss. En annan indiankvinna – Nat’aaggi – visar vägen genom vildmarken och säger sig bära utterskinnet från den make hon själv har dräpt. Ett sjöodjur bor i en flod och biter tag i en av mannarnas ben, ur jorden föds ett barn med en viktig framtid och uppe på en bergstopp suddas gränsen mellan de levandes och de dödas rike ut. Alaska är ett besjälat land.

Samtidigt vid Vancouverkasernerna: Sophie har också en tuff resa framför sig, om än en personlig sådan. Även där vägrar den halta korpen lämna henne ifred, och den för sällan något gott med sig. Efter en lång tids konvalescens drabbas hon av en svår förlust. Vägen tillbaka till livsglädjen är lång, men är hennes egen väg.

Sophie trotsar konventionerna för hur en god militärhustru bör vara och börjar ge sig hän åt sin stora passion. Hon älskar fåglar. På egen hand lär hon sig fotografera. Hennes högsta önskan är att få fånga en kolibri med sin kamera, och när väl Allen kommer tillbaka kan hon äntligen börja sitt nya liv som naturfotograf. Vad mycket fint de ska dela tillsammans!

Mot den glittrande snön vid världens ände av den hyllade författaren Eowyn Ivey är inte en historisk roman som alla andra. Mycket på grund av dess magiska realism. Den har sitt alldeles eget skimmer av äventyr, historia, romantik, längtan och sagor. Flera människoöden vävs samman av makarna Forresters brev, dagboksanteckningar, artefakter och av kommande generationers intresse för Allens och Sophies äventyr.

Eowyn Ivey har skrivit Mot den glittrande snön vid världens ände som ett slags kollage. Berättelsen kommer till liv genom brev, fyllda dagbokssidor, tidningsurklipp, bokcitat och så vidare. De många fragmenten till trots har jag sällan läst en bok med en lika drivande röd tråd och som är så tätt sammanhållen som just Mot den glittrande snön vid världens ände är. Den är ytterst välkomponerad.

Fastän Mot den glittrande snön vid världens ände innehåller många fantastiska inslag, bygger den på en faktisk Alaskaexpedition och dokumentationer från slutet på 1800-talet och början på 1900-talet. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag tycker om boken. Det är sällan jag är så här lyrisk över böcker. Jag nöjer mig med att säga: Läs Mot den glittrande snön vid världens ände av Eowyn Ivey. Och om du är i valet och kvalet – låt den vackert poetiska titeln övertyga dig om att en unik läsupplevelse väntar.

Bild: © adamfichna / Adobe Stock

böcker, litteratur, science fiction, android, robot, människa maskin, boktips

Blade runner av Philip K. Dick – är det rätt att döda androider när de är så förvillande lika människor?

Är skillnaderna mellan människa och robot verkligen så självklara som vi tror?   

Philip K. DickTitel: Blade runner
Originaltitel: Blade Runner; Do Androids Dream of Electric Sheep?
Författare: Philip K. Dick
Översättare: Roland Adlerberth
Förlag: Bakhåll
Årtal: 2012
Sidantal: 240

När inte ens androiderna själva förstår att de är robotar kan de vara väldigt övertygande. Det vet prisjägaren Rick Deckard, som genom San Francisco-polisen har som uppgift att spåra och likvidera androider. Ändå är människa och robot väsensskilda. Det tycker man i alla fall i den postapokalyptiska staden San Francisco, och Deckard är givetvis av samma uppfattning. Vad är det då som skiljer människa från robot? Empati.

I science fiction-klassikern Blade runner – eller Do Androids Dream of Electric Sheep?, som boken ursprungligen hette på engelska – ställer författaren Philip K. Dick karaktären Deckard inför en hopplöst söndertrasad värld. På grund av strålningen från Det sista världskriget kan djur och växter knappt leva på jorden. Men det finns några djur kvar. Dessa djur drömmer människorna om att få ha som husdjur och ta hand om. Faktiskt är att ha ett husdjur det yttersta tecknet på att man är en empatisk människa med fina moraliska värderingar. Det är bara det att de kvarlevande djuren är oöverkomligt dyra. När man, som Deckard, inte har råd att köpa ett riktigt djur får man skaffa ett elektriskt djur. Han har ett elektriskt får, men drömmer om att knäppa en handfull androider så att han kan köpa en livs levande varelse.

Kan androider drömma om elektriska får, om att ha husdjur? Det uppenbara svaret borde vara nej. Men kanske är hur androiderna är eller inte är inte så självklart som Deckard tror. I ett uppdrag där han ska oskadliggöra förrymda androider från den röda planeten Mars, vänds hans föreställningar om människa och robot uppochner. Implantat med falska minnen gör dessa androider förvillande lika människor.

Ju mer Deckard ser av androiderna, desto mer börjar han också tvivla på sin uppgift. Är det rätt att döda – kan man ens döda – androiderna? Jag ska inte spoila hur det går för Deckard. Jag är eld och lågor över det existentiella problemet i Blade runner av Philip K. Dick. Jag är dessutom galet imponerad av det snygga världsbygget. Medan jag läste boken genomkorsades huvudet av tankar som Wow! Dicks postapokalyptiska San Francisco kan vara den mest trovärdiga science fiction-världen någonsin. Om du tycker om dystopier, att grubbla över mänskligheten och får vånda av AI kommer du utan tvekan få sann läsglädje av Blade runner. Precis som jag har fått.

Bild: © Tatiana Shepeleva / Adobe Stock

Boktips: Alla som gillar steampunk och starka kvinnliga karaktärer borde läsa de fyra böckerna i Shelley Adinas kvartett Magnificent Devices

Jag har redan berättat hur mycket jag tycker om Shelley Adinas steampunkkvartett Magnificent Devices i mitt förra blogginlägg. Jag ska med andra ord inte sväva ut så mycket här. Vad jag däremot ska göra är att visa omslagen på och skriva om var och en av böckerna – så fortsätt läsa om du vill veta mer om dem!

Bokomslagen – visst är de snygga!?

bok, böcker, boktips, fantasy, science fiction, steampunk, historia, starka kvinnliga karaktärer

bok, böcker, boktips, fantasy, science fiction, steampunk, historia, starka kvinnliga karaktärer

Bok 1: Lady of Devices

Magnificent DevicesTitel: Lady of Devices (Magnificent Devices #1)
Författare: Shelley Adina
Förlag: Moonshell Books
Årtal: 2011
Sidantal: 258

Låt mig få presentera Lady Claire Trevelyan. Hon är adlig, sjutton år och måste gå i skola för att lära sig att föra sig i sällskapslivet och bli den perfekta hustrun. Det är bara det att Claire inte vill gifta sig och ta klivet in i societetslivet, som hon och alla andra adliga unga kvinnor förväntas göra i det viktorianska samhället*. Hon vill mycket hellre utbilda sig till ingenjör. Claire må briljera med sina matte- och språkkunskaper – men annat är det på lektionerna som förbereder henne inför hustrulivet. Där tenderar hon att spränga köket i luften med sina experiment. När hon så utexamineras och introduceras i balsalarna, drabbas hennes familj av en skandal. Pappan, en populär lord, har satsat familjeförmögenheten på dåliga affärer och begår självmord eftersom skammen och Londons påtryck är så stora. Utblottad måste Claire nu leva på Londons gator och söka jobb. Så smart som hon är lyckas hon få arbete som forskningsassistent till den lysande ingenjören Andrew Malvern och imponera på ett gäng kriminella ynglingar med sin genialitet. Vem hade kunnat ana att den unga ladyn skulle bli gängledare? Men det blir hon, och i stället för att segla in som en drottning i balsalarna tar hon såväl Londons undre värld som Andrew Malvern med storm. Det nya livet Claire håller på att skapa sig är inte så dumt… Om det bara inte hade varit så att en viss Lord James Selwyn hade fått för sig att han vill gifta sig med henne.

Bok 2: Her Own Devices

Magnificent DevicesTitel: Her Own Devices (Magnificent Devices #2)
Författare: Shelley Adina
Förlag: Moonshell Books
Årtal: 2011
Sidantal: 291

Om Shelley Adina gav oss en lättsmält introduktion till Magnificent Devices-världen i Lady of Devices, tar steampunkäventyret ordentlig fart i den andra boken Her Own Devices. Tillsammans med ingenjören Andrew håller Claire och hennes gäng på att utveckla en mackapär som kommer revolutionera sättet att färdas på i den viktorianska eran. När de kör fast i sina forskningsförsök, inser Claire att det krävs extrema åtgärder för att styra experimenten i rätt riktning. Hon måste söka hjälp hos en kvinnlig forskare och ingenjör, som har klassats som en galning och som därför är inspärrad på Bedlam*. Claire planerar ett räddningsförsök. Kommer hon lyckas frita forskaren och att få den sista pusselbiten på plats, så att uppfinningen blir färdig någon gång? Samtidigt komplicerar Lord Selwyn Claires liv något förfärligt, framför allt eftersom hon börjar få känslor för Andrew.

Bok 3: Magnificent Devices

Titel: Magnificent Devices (Magnificent Devices #3)
Författare: Shelley Adina
Förlag: Moonshell Books
Årtal: 2012
Sidantal: 323

Den tredje boken, Magnificent Devices, för oss rakt in i ett luftslag. Claire väljer att tillsammans med nyfunna vänner – hur hon lär känna dem får du ta reda på själv – korsa Atlanten i ett luftskepp. Allt för att slippa Lord Selwyns alltmer påträngande uppmärksamhet och tuffa krav. Med luftpirater hack i häl måste Claire fly genom ett ogästvänligt och okänt landskap i nybyggarnas USA. Vad hon inte vet är att Lord Selwyn också befinner sig i USA – och att Andrew av någon anledning har följt efter honom dit.

Bok 4: Brilliant Devices

Magnificent DevicesTitel: Magnificent Devices (Magnificent Devices #4)
Författare: Shelley Adina
Förlag: Moonshell Books
Årtal: 2013
Sidantal: 328

Brilliant Devices är den fjärde och avslutande boken i Shelley Adinas Magnificent Devices-kvartett. Claire fortsätter färden till Kanada. Hon tror att hon äntligen ska få lite lugn och ro, men plötsligt ställs hon inför det faktum att både kollegan Andrew och en luftskeppskapten får hennes hjärta att hoppa över flera slag. Som om det inte vore nog pågår en komplott i en kanadensisk gruva, och en man har blivit oskyldigt anklagad för att ligga bakom den. Kommer sanningen segra till slut och vilka är det som försöker mörda Claires nya vän, greve Ferdinand von Zeppelin*? Finns det – månntro – ett samband mellan händelserna?


* Med det viktorianska samhället menar jag egentligen den viktorianska tiden i England. Denna tid har fått sitt namn efter drottning Viktoria (Victoria på engelska), som satt på den brittiska tronen mellan åren 1837 och 1901. Många alternativhistoriska och steampunkböcker utspelar sig under just denna tid.

* Bedlam är det folkliga namnet på det i alla fall litterärt ökända mentalsjukhuset Bethlem Royal Hospital.

* Greve Ferdinand von Zeppelin (1838 till 1917) har bland annat namngett luftskeppen zeppelinare. Från och med 1890 arbetade han flitigt med att bygga och utveckla styrbara luftskepp. Då luftskepp är populära inslag i steampunkgenren är det kanske inte så märkligt att han dyker upp i Shelley Adinas Magnificent Devices-kvartett.