Etikettarkiv: arkeologi

Knossos på Kreta, minoiska palats

Jag ska tillbaka till Kreta

Nu är Kreta-resan bokad.

Jag började det här blogginlägget skrytsamt: här har jag varit och där har jag varit. Vad spelar det egentligen för roll vilka platser jag har besökt de senaste åren? Det viktigaste är att jag ska åka tillbaka till Kreta i Grekland, ön som får mitt arkeolog- och drömmarhjärta att klappa hårt och snabbt.

Grekisk mytologi och förhistoria är två av mina största intressen. Rentav passioner. Därför är Kreta det perfekta stället för mig att åka till. Varje gång jag har vandrat i någon av ravinerna på ön, åkt förbi ett berg, strövat i städerna eller besökt en lämning från den minoiska civilisationen, har jag uppfyllts av dagdrömmar och äventyr.

Knossos på Kreta, minoiska palats

Den här gången ska jag för första gången visa min sambo Christoffer platsen i mina drömmar. Fastän det är flera månader kvar tills vi beger oss till Kreta vet jag vad vi ska göra: vi ska besöka Knossos i Heraklion och vandra i Samariaravinen. Det ska bli fint att få dela favoritupplevelserna med en av favoritpersonerna i mitt liv.

Hoppas att Christoffer tycker lika mycket om Knossos och minoiska palats som jag gör! (Känn ingen press, om du nu läser det här blogginlägget, Christoffer.) För övrigt föreställer bilderna just Knossos.

Bilder: ©  tuulijumala / Adobe Stock

världskulturarvet i Tanum

Jag har besökt världskulturarvet i Tanum

Igår var jag och min sambo Christoffer ute på arkeologiska äventyr i världskulturarvet i Tanum. Det blev hällristningar, rösen och gravfält för hela slanten. Läs om och se bilder från vår dagsutflykt!

Jag kommer aldrig sluta fascineras av historia och arkeologi, två ämnen jag har vigt nästan hela min barn- och ungdom åt. Då och då grips jag av en total saknad och längtan efter att få upptäcka det förflutna, och i dessa stunder överväger jag till och med att sätta mig i skolbänken igen. Bara för att åter få vara en del av den världen. Jag tyckte mycket om mina studier i antikens kultur och samhällsliv, arkeologi och antropologi.

Igår fick jag chansen att leva ut upptäckardrömmen. Jag och Christoffer gjorde nämligen en dagsutflykt till Vitlycke Museum och världskulturarvet i Tanum i Bohuslän, där det finns tusentals hällristningar. Just på grund av hällristningarnas rika symbolvärld – och därmed alla fantastiska möjligheter till tolkningar – är de något av det mest spännande jag vet. Under mina studieår drömde jag mig ofta bort till hällristarnas tid, bronsåldern.

Så igår var det som att få tillbaka en bit av mig själv och mitt dagdrömmande. Tack för det, Christoffer (han var den som körde till utmarkerna eftersom jag inte har ett körkort)! Samtidigt fick jag också ett tillfälle att repetera mina kunskaper i området, kunskaper som ju försvinner år för år, nu när jag inte underhåller dem dagligen. Det var likaså värdefullt att få dela något jag tycker så mycket om med personen jag delar mitt liv med. Jag tror inte att några ord jag säger kan göra hällristningarna i Tanum rättvisa, de ska helt enkelt ses, och nu fick Christoffer för första gången se fornlämningarna jag har pratat varmt om.

världskulturarvet i Tanum världskulturarvet i Tanum

Tanums hällristningsområde finns med på Unesco:s Världsarvslista

1994 upptog Unesco Tanums hällristningsområde på sin Världsarvslista, vilket gör Tanum till ett världskulturarv. Ingen annanstans i världen kan man få en så rik inblick i bronsålderns och hällristarnas livsvärld som just på denna plats. Inom världsarvsområdet finns cirka 600 hällristningslokaler med tusentals hällristningar. De största hällarna med fynd är Aspeberget, Litsleby, Fossum och Vitlycke. Vid den sistnämnda hällen finns museet från vilket guidade turer i området utgår och där man kan besöka en bronsåldersby. I närheten av den så kallade Vitlyckehällen ligger en utsiktsplats med ett par fina stenrösen från bronsåldern. Från utsiktsplatsen kan man blicka ut över vidsträckt åkermark. Under bronsåldern var åkermarken i stället hav, men på grund av den pågående landhöjningen har hav blivit land – häftigt, eller hur?

Läs mer om världskulturarvet i Tanum på Vitlycke museums webbplats!

världskulturarvet i Tanum

Hällristningar är egentligen ett missvisande namn på fornlämningarna

Den gängse bilden av hällristningar är att de ristades i sten och att de var röda. Båda dessa uppfattningar är felaktiga. Den röda färgen är ett modernt påfund. Man fyllde i hällristningarna med röd färg för att färgen matchade de mer sentida runorna och gjorde det lättare för folk att se dem i naturlandskapet. Utan färg eller andra markörer kan det vara väldigt svårt att upptäcka dem.

Numera tror forskare i arkeologi att man med hjälp av stenar knackade in ristningarna i hällarna. På så sätt krossades mineralerna så att de inknackade bilderna lyste alldeles knallvita mot den gråa granithällen. När bilderna började smälta samman med hällarna, som de ju gör när tidens tand får göra sitt, knackade man in dem igen. Med detta som bakgrund är ”hällristningar” således ett missvisande namn på fornlämningarna.

Jag gjorde en avstickare till Greby gravfält utanför Grebbestad

Den bohuslänska sommarstaden Grebbestad ligger alldeles i närheten av världskulturarvet i Tanum. Denna gång passerade vi bara Grebbestad som hastigast, och detta för att vi hade kört förbi vårt andra utflyktsmål: Greby gravfält. Som en före detta arkeologistudent har jag sett min beskärda del av järnåldersgravfält, men inget som är lika vackert som Greby gravfält.

På Greby gravfält finns de för järnåldern traditionella gravhögarna. De höga stenar som är resta på högarna gör däremot gravfältet ganska unikt. Enligt sägnen ska skotska krigare ligga begravda på denna plats, och detta efter ett stort slag där krigarna från Skottland led ett tungt nederlag. Det ljung- och blomstertäckta gravfältet ligger intill lummiga skogar och böljande åkerfält.

Läs mer om Greby gravfält i en artikel på Popularhistoria.se!