Boktips: Roxane Gays Bad Feminist belyser populärkultur utifrån perspektiven kön, politik, etnicitet och sex

Vad tycker jag är bra respektive dåligt med Roxane Gays essäsamling Bad Feminist?

Roxane GayTitel: Bad Feminist
Originaltitel: Bad Feminist
Författare: Roxane Gay
Översättare: Helena Hansson
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Årtal: 2015
Sidantal: 397

Om du vill läsa riktigt slagkraftig feministisk litteratur skulle jag råda dig att rikta blicken mot Rebecca Solnits skrifter Män förklarar saker för mig och Alla frågors moder. Jag menar istället för att lägga ner din tid på Roxane Gays succébok och essäsamling Bad Feminist. Fastän jag är ganska skeptisk till Bad Feminist finns det många saker jag tycker om med boken. Jag gillar Gays personliga ton. Jag gillar hennes analyser av populärkulturen, som gör att hennes oftast viktiga poänger är lätta att ta till sig. Jag gillar också hur snyggt hon visar att man kan tycka att normer är fel men ändå på ett omedvetet sätt följa dem.

Just det där sista, att man både kan vara emot och leva i enlighet med normerna, tolkar jag som ett av Gays huvudresonemang i Bad Feminist. Jag tror att många kritiker har haft svårt att se denna diskrepans Gay försöker sätta ord på, och att de därför har gjort bedömningen att det Gay vill ha sagt är lamt och motsägelsefullt, att hon liksom urvattnar sina egna resonemang. Men det är ju det att Gays poäng är att man kan vara motsägelsefull som människa, som feminist. Man kan tycka att en bok eller film är ett estetiskt mästerverk men samtidigt ge uttryck för vedervärdiga värderingar – eller att ett mästerverk kan suga för att dess människosyn är sunkig.

Så vad tycker jag inte om med boken? Jag tycker den är hafsigt skriven, att den saknar språklig och intellektuell finess och att ”babblet” gör att Gay tappar tråden. Jag tycker att Bad Feminist spretar på ett sätt som är föga smickrande för en essäsamling. Även om det finns STARKA partier i Bad Feminist – textstycken som griper tag med full kraft – kan de inte väga upp de många utsvävningarna. Det är av den här anledningen som jag lyfter fram Rebecca Solnits böcker, då de är mycket tätare, mer genomtänkta och håller sig till saken. Men det finns något som gör Bad Feminist av Roxane Gay väldigt läsvärd; Gay har ett bagage. När hon berättar utifrån sina egna erfarenheter av Alfabet, fat camps, våldtäkter och av att vara en Hungerspelen-fangirl  briljerar hon på alla sätt och vis,  visar hon prov på mästerlig skrivtalang. Jag hade gärna läst en uppdaterad och tätare version av Bad Feminist, där Gay utgår ännu mer från sina personliga berättelser för att belysa kön, politik, etnicitet och sex.

Bild: © Andrey Popov / Adobe Stock

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Lär sig hur dina kommentardata behandlas.