månadsarkiv: augusti 2017

bokrecension, skönlitteratur, fantasy, fantastik, dystopi, dystopier, Vi, Jevgenij Zamjatin, rysk litteratur

Boktips: Jevgenij Zamjatins roman Vi är de moderna dystopiernas urskrift

Jag har läst alla moderna dystopiers urskrift: Vi. Om du gillar dystopier borde du också läsa boken – här kommer några av dess huvuddrag!

Titel: Vi
Originaltitel: My
Författare: Jevgenij Zamjatin
Översättare: Sven Vallmark
Förlag: Modernista
Årtal: 2016 (utkom på ryska 1924)
Sidantal: 217

Jag har läst en del dystopiska romaner. Dystopier är min en av mina litterära favoritsubgenrer. Men det var ganska nyligen som jag först hörde talas om den ryske författaren Jevgenij Zamjatins bok Vi. Under många års passionerat läsande av dystopier har jag alltså inte vetat om att Karin Boyes Kallocain, Aldous Huxleys Du sköna nya värld, George Orwells 1984 och många, många fler dystopiska skildringar är starkt influerade av Vi, de moderna dystopiernas urskrift. Den utkom redan 1924, i Sovjet. Och visst rymmer boken många kopplingar till sin samtid.

I en totalövervakad stat bygger matematikern och konstruktören D-503 på rymdskeppet Integral. Han kan inte tänka sig något vackrare än Den Enda Staten som är precis lika tillrättalagd som den vetenskap han ger sig hän dagligen. När Integral väl är färdigbyggd kan Den Enda Staten sprida sin skönhet till andra planeter, så du kan ju tro att D-503 fyller en viktig roll i samhället. Han skulle rentav kunna beskrivas som en mönstermedborgare.

Den Enda Staten är byggd av glas, medborgarnas aktivitet kan både spåras och styras. Ingenstans finns det möjlighet till det privatliv de allra flesta av oss värnar om. Inte ens kärleken är fri. För läsararen kan Den Enda Staten därför te sig som en mardröm, det gjorde den i alla fall för mig. Mardrömskänslan förstärks av att allt är rakt – modernitetens räta linje – och mätbart.

D-503, som tycks älska Den Enda Staten fanatiskt mycket, bryter mot en av de gyllene reglerna: han för dagbok. Som i alla totalövervakade stater är att läsa och skriva fritt strängt förbjudet. Det är genom D-503:s dagboksanteckningar som vi lär känna såväl honom själv som Den Enda Staten. Till en början är han en sann mönstermedborgare, men när han träffar och förälskar sig i revoltören I-330 kullkastas allt det han tror på. Han börjar tvivla på sig själv, sitt fram tills nu näst intill heliga rymdskeppsprojekt och på Den Enda Staten.

Du som har läst dystopierna Kallocain, Du sköna nya värld och/eller 1984 – ja, vilken dystopi som helst – vet att det inte går så bra när den lilla människan ifrågasätter samhällsordningen. I Vi får vi följa D-503:s samhälleliga ”fall” från mönstermedborgare till revolutionär till en medborgare som åter rättar in sig i ledet. Med alla de metafysiska och matematiska utläggen är Jevgenij Zamjatins Vi inte direkt någon lätt läsning. Boken är ändå intressant för mig som gillar att kunna jämföra litterära verk med varandra, så det är kanske mest tanken på att faktiskt ha läst Vi som gör mig glad snarare än att läsa boken.

Bild: © BiterBig / Adobe Stock

bokrecension, bok, böcker, litteratur, skönlitteratur, recension, Chimamanda Ngozi Adichie, En halv gul sol, Nigeria, Biafra, Biafrakriget

Bokrecension: Chimamanda Ngozi Adichies roman En halv gul sol är en smärtsam, hemsk och vacker skildring av Biafrakriget

Det är smärtsamt, hemskt och vackert när den nigerianska författarinnan Chimamanda Ngozi Adichie målar upp sin berättelserika skildring av Biafrakriget i romanen En halv gul sol. Läs min recension av boken!

Chimamanda Ngozi AdichieTitel: En halv gul sol
Originaltitel: Half of a Yellow Sun
Författare: Chimamanda Ngozi Adichie
Översättare: Joakim Sundström
Förlag: Bonnier Pocket
Årtal: 2008 (boken utkom på svenska 2007)
Sidantal: 682

I en av sina TED-talks* berättar den nigerianska författarinnan Chimamanda Ngozi Adichie att hon växte upp med en enda berättelse, den som brittiska och amerikanska barnböcker förtäljde. Som barn kunde hon därför bara föreställa sig blonda och blåögda karaktärer som levde i England eller USA. När Adichie gjorde sina första trevande författarförsök imiterade hon de barnböcker hon läst – för visst fanns det inget att berätta om den värld hon växte upp i? Det var trots allt få nigerianer som fick sina berättelser om Nigeria hörda.

När Ngozi, vad man kan anta, upptäckte Chinua Achebes* författarskap och blev mer samhällsmedveten – vilket hon för övrigt blev i tidig ålder – insåg hon att det inte finns en berättelse. Hela världen kryllar av berättelser i plural, och hennes hemland är inget undantag från detta. Sedan dess har hennes litterära visioner präglats av en vilja att med ord skapa mosaiker av hur det kan – notera ordet kan – vara att leva i Nigeria. I romanen En halv gul sol lyckas hon så väl med detta att boken kan jämställas med ett modernt mästerverk.

En halv gul sol är ett porträtt av inbördeskriget i Nigeria, även känt som Biafrakriget. Kriget som varade mellan åren 1967 och 1970 skakade om hela Nigeria. De västerländska nyhetsrapporteringarna från detta inbördeskrig påverkar vår bild av Nigeria än idag. Det är exempelvis härifrån som begreppet ”Biafrabarn”* härstammar och många tror att läget i Nigeria är precis likadant nu som det var då, en syn som Adichie gärna ser att vi omförhandlar när vi läser hennes berättelse som fångar både krig och fred.

Tvillingsystrarna Olanna och Kainene är olika som dag och natt. Olanna är vacker, karismatisk och mjuk, Kainene är alldaglig, skärpt och hård. Olanna ger sig hän humanismen, Kainene slipar sina färdigheter som affärskvinna. Olanna lämnar allt för att få leva med mannen hon älskar, Odenigbo, Kainene dikterar villkoren för sitt förhållande med den brittiske skribenten Richard. På grund av olikheterna växer systrarna från varandra. Stundom upplever de båda att kärleken dem emellan haltar.

Den aktade akademikern Odenigbos liv är på väg att förändras. Dels håller han och Olanna på att skapa en gemensam tillvaro – äntligen kan de vara tillsammans varje dag – dels har han just öppnat sitt hem för bypojken Ugwu. Ugwu, som först skulle vara tjänare, blir som en i familjen och han älskar att få lyssna på när Odenigbo, Olanna och deras intellektuella gäster diskuterar allt mellan himmel och jord. Just som livet, på gott och ont, pågår, sker det som inte får hända. Nigeria står inför ett inbördeskrig.

Det spelar ingen roll om man är en rik akademiker eller en fattig bybo, kriget stormar genom allas liv. Gammal som ung tvångsvärvas till arméerna, familjer och vänkretsar splittras. Den nya tillvaron präglas av evakueringar, bombräder, massakrer, sjukdomar, svält och flyktingskap, men också av en stark framtidstro. Medan kriget rasar kring dem gör Olanna och Kainene upp med varandra och otroligt nog lyckas deras kärlek gro bland söndersprängda byar och hungriga barn med kwashiorkor*. Och det är smärtsamt, hemskt och vackert.

Precis som En halv gul sol är rik på berättelser och livsöden, är Chimamanda Ngozi Adichies språk rikt på bilder, här i en fin tolkning av översättaren Joakim Sundström. Fastän Biafrakriget inträffade för ett halvt sekel sedan känns det högst aktuellt i Adichies tappning. Kanske att boken inte bara kan hjälpa oss att omförhandla vår snäva syn på Nigeria, utan även ge oss en större förståelse för det påtvingade flyktingskap många av våra medmänniskor lever i idag.

Bild: © daniel0 / Adobe Stock


* Klicka på föreläsningsrubriken för att komma till Chimamanda Ngozi Adichies mycket sevärda TED-talk The danger of a single story.

* Chinua Achebe (1930-2013) var en nigeriansk författare. Även han har i sina verk illustrerat Nigerias pluralism och berättelserikedom liksom skildrat Biafrakriget (1967-1970).

* ”Biafrabarn” är ett begrepp som syftar till att beskriva undernärda barn med uppsvällda magar. Begreppet härrör från den humanitära kris som uppstod under Biafrakriget, ett inbördeskrig i Nigeria.

* Kwashiorkor ett sjukdomstillstånd som har uppstått på grund av svält. Barn med uppsvällda magar och i övrigt tunna kroppar brukar få illustrera sjukdomstillståndet, som du kan läsa mer om på Wikipedia.

världskulturarvet i Tanum

Jag har besökt världskulturarvet i Tanum

Igår var jag och min sambo Christoffer ute på arkeologiska äventyr i världskulturarvet i Tanum. Det blev hällristningar, rösen och gravfält för hela slanten. Läs om och se bilder från vår dagsutflykt!

Jag kommer aldrig sluta fascineras av historia och arkeologi, två ämnen jag har vigt nästan hela min barn- och ungdom åt. Då och då grips jag av en total saknad och längtan efter att få upptäcka det förflutna, och i dessa stunder överväger jag till och med att sätta mig i skolbänken igen. Bara för att åter få vara en del av den världen. Jag tyckte mycket om mina studier i antikens kultur och samhällsliv, arkeologi och antropologi.

Igår fick jag chansen att leva ut upptäckardrömmen. Jag och Christoffer gjorde nämligen en dagsutflykt till Vitlycke Museum och världskulturarvet i Tanum i Bohuslän, där det finns tusentals hällristningar. Just på grund av hällristningarnas rika symbolvärld – och därmed alla fantastiska möjligheter till tolkningar – är de något av det mest spännande jag vet. Under mina studieår drömde jag mig ofta bort till hällristarnas tid, bronsåldern.

Så igår var det som att få tillbaka en bit av mig själv och mitt dagdrömmande. Tack för det, Christoffer (han var den som körde till utmarkerna eftersom jag inte har ett körkort)! Samtidigt fick jag också ett tillfälle att repetera mina kunskaper i området, kunskaper som ju försvinner år för år, nu när jag inte underhåller dem dagligen. Det var likaså värdefullt att få dela något jag tycker så mycket om med personen jag delar mitt liv med. Jag tror inte att några ord jag säger kan göra hällristningarna i Tanum rättvisa, de ska helt enkelt ses, och nu fick Christoffer för första gången se fornlämningarna jag har pratat varmt om.

världskulturarvet i Tanum världskulturarvet i Tanum

Tanums hällristningsområde finns med på Unesco:s Världsarvslista

1994 upptog Unesco Tanums hällristningsområde på sin Världsarvslista, vilket gör Tanum till ett världskulturarv. Ingen annanstans i världen kan man få en så rik inblick i bronsålderns och hällristarnas livsvärld som just på denna plats. Inom världsarvsområdet finns cirka 600 hällristningslokaler med tusentals hällristningar. De största hällarna med fynd är Aspeberget, Litsleby, Fossum och Vitlycke. Vid den sistnämnda hällen finns museet från vilket guidade turer i området utgår och där man kan besöka en bronsåldersby. I närheten av den så kallade Vitlyckehällen ligger en utsiktsplats med ett par fina stenrösen från bronsåldern. Från utsiktsplatsen kan man blicka ut över vidsträckt åkermark. Under bronsåldern var åkermarken i stället hav, men på grund av den pågående landhöjningen har hav blivit land – häftigt, eller hur?

Läs mer om världskulturarvet i Tanum på Vitlycke museums webbplats!

världskulturarvet i Tanum

Hällristningar är egentligen ett missvisande namn på fornlämningarna

Den gängse bilden av hällristningar är att de ristades i sten och att de var röda. Båda dessa uppfattningar är felaktiga. Den röda färgen är ett modernt påfund. Man fyllde i hällristningarna med röd färg för att färgen matchade de mer sentida runorna och gjorde det lättare för folk att se dem i naturlandskapet. Utan färg eller andra markörer kan det vara väldigt svårt att upptäcka dem.

Numera tror forskare i arkeologi att man med hjälp av stenar knackade in ristningarna i hällarna. På så sätt krossades mineralerna så att de inknackade bilderna lyste alldeles knallvita mot den gråa granithällen. När bilderna började smälta samman med hällarna, som de ju gör när tidens tand får göra sitt, knackade man in dem igen. Med detta som bakgrund är ”hällristningar” således ett missvisande namn på fornlämningarna.

Jag gjorde en avstickare till Greby gravfält utanför Grebbestad

Den bohuslänska sommarstaden Grebbestad ligger alldeles i närheten av världskulturarvet i Tanum. Denna gång passerade vi bara Grebbestad som hastigast, och detta för att vi hade kört förbi vårt andra utflyktsmål: Greby gravfält. Som en före detta arkeologistudent har jag sett min beskärda del av järnåldersgravfält, men inget som är lika vackert som Greby gravfält.

På Greby gravfält finns de för järnåldern traditionella gravhögarna. De höga stenar som är resta på högarna gör däremot gravfältet ganska unikt. Enligt sägnen ska skotska krigare ligga begravda på denna plats, och detta efter ett stort slag där krigarna från Skottland led ett tungt nederlag. Det ljung- och blomstertäckta gravfältet ligger intill lummiga skogar och böljande åkerfält.

Läs mer om Greby gravfält i en artikel på Popularhistoria.se!

böcker, litteratur, essäer, favoritförfattare

Just nu har jag tre favoritförfattare: Brené Brown, Rebecca Solnit och Chimamanda Ngozi Adichie

Brené Browns, Rebecca Solnits och Chimananda Ngozi Adichies författarskap lär mig viktiga och djupa saker såväl om mig själv som om samhället. Läs om varför jag värdesätter deras författarskap så högt som jag gör. 

Just nu har jag tre favoritförfattare: Brené Brown, Rebecca Solnit och Chimamanda Ngozi Adichie. Jag är glad att jag har hittat till tre starka kvinnliga författare och inte till ännu fler män. Trots att jag försöker undvika litterära kanon, som ju ofta framlyfter mäns författarskap, blir det lätt så att jag läser gamla gubbars verk i alla fall.

Jag slås av hur häftigt det är att kunna ha Brené Browns böcker som bollplank

Brown, Solnit och Adichie talar alla till mig, men på olika sätt. Brown är en doktor i sociologi och skriver om mellanmänskliga relationer på ett väldigt personligt och träffsäkert vis. Böckerna hon skriver – de handlar om allt från att känna skam när man känner sig otillräcklig till det mod som krävs för att resa sig efter nederlag – skulle kunna handla om mig, om min kamp för att kunna känna acceptans. Faktiskt har Brown gjort ett så starkt intryck på mig att jag när jag hamnar i jobbiga sociala situationer numera brukar fråga mig själv Vad skulle Brené Brown göra? och därefter agera på ett, vad jag hoppas och tror, trevligare sätt än vad jag gjorde för bara ett halvår sedan. När jag tänker på det hela, slås jag av hur häftigt det är att kunna ha böcker som bollplank.

Rebecca Solnit placerar synen på kvinnligt respektive manligt i historiska kontexter

Solnit kan vara en av de mest bildade författare jag vet. Du som känner mig vet hur mycket jag värdesätter kunskap och bildning. Hon är också en lysande essäist som mixar frågor rörande historia, konst, litteratur och genus till upplysande texter. Hennes författarskap är särskilt fokuserat på vandringslusten genom tiderna, hur våra värderingar skapar och begränsar fysiska rum samt på vilken syn olika samhällen har på manligt och kvinnligt. För några år sedan lyckades Solnit skapa debatt om ”mansplaining”, ett begrepp hon myntade i essän Män förklarar saker för mig (Men explain things to me). Med sina ambitiösa ”försök” – essä kommer från franskans essai som betyder försök – att placera genuskonstruktioner i historiska kontexter tycker jag att Solnit lyckas få mig att förstå hur konstruerade våra människobilder är.

Oftast förbisedda människor får en röst i Chimamanda Ngozi Adichies böcker

Jag är antropolog och borde därför veta att man inte kan bunta samman länder till ett stort fantasiland, jamen, så som många av oss gör med ”Afrika”. Jag har själv tänkt på Afrika som homogent och därmed inte sett kontinentens pluralism. Den nigerianska författarinnan Chimamanda Ngozi Adichie visar Nigerias mångsidighet. Där finns lika många berättelser som där finns människor, precis som det finns i alla länder. Adichie ger oftast förbisedda människor deras röster och berättelser åter. Hon berikar också världslitteraturen med nya perspektiv, och med tanke på hur erkänd hon är redan nu har hon säkert redan skrivit in sig i litteraturhistorien. Adichie värjer inte för att skriva om svåra ämnen som utanförskap och hustrumisshandel, men det finns alltid ljus i mörkret. Berättelser blir knappast rikare än hennes.

Bild: © pirotehnic / Adobe Stock

leva i en kreativ bubbla, Canva, Canva.com, designa, aktivitetsblad, knep och knåp för barn, barnpyssel, pyssel för barn, aktiviteter

De senaste dagarna har jag utvecklat aktivitetsblad för barn – och jag har levt helt i min kreativa bubbla

Det är fantastiskt att upptäcka nya möjligheter och att kunna försvinna in i kreativitetsbubblan ett tag…

När jag var barn älskade jag pysselböcker, knep och knåp. Nu över trettio år gammal har jag ännu inte vuxit från de saker jag tyckte så mycket om förr, och därför tar jag varje tillfälle i akt att få göra saker som jag gjorde då. Min sambo Christoffer brukar säga att jag är som ett barn. Jag tycker det är en fin komplimang. Men det är inte min barnsliga passion för barnsaker jag vill skriva om här, utan om ett nyupptäckt intresse: Canva.

De senaste dagarna har jag suttit som fastnaglad framför designsajten Canva. Jag har utvecklat aktivitetsblad för barn. Tidigare har jag hyrt in illustratörer och grafiska formgivare för att få hjälp att ta fram pyssel- och målarbilder till min hälso- och inspirationssajt Bättre hälsa, och det tänker jag fortsätta göra. Jag är trots allt ingen mästare på design. Samtidigt har jag länge känt att jag skulle kunna fixa vissa ”enklare” saker själv – och så hittade jag tjänsten Canva.com!

Den för mig nya upptäckten har lett till att jag hittills har gjort elva aktivitetsblad. Det kommer bli ännu flera de närmaste dagarna, om än ett begränsat antal på grund av att jag har massa frilansuppdrag att ta itu med och en rygg som gör ont som in i bomben. På bilderna till vänster kan du se några av mina knep och knåp. Klicka på bilderna för att komma till Knep & Knåp-vinjetten på Bättre hälsa, om du nu är nyfiken på vad det är jag delvis gör. Vinjetten har för övrigt ett eget tillhåll på Facebook: Pyssla och lek.

Få saker gör mig så glad och tillfreds med livet som när jag får sitta och pyssla med mina egna saker. Få saker gör mig så olycklig och missnöjd med ALLT – rentav jävligt sur – som när jag hålls borta från dem. Min kreativa process, som nu när jag har en miljon idéer till vad jag vill göra på Canva.com, är en bubbla jag försvinner i. Fördelen med att vara frilansskribent och entreprenör är att jag oftast kan försvinna ett tag. På samma sätt är tuffa deadlines, vilka kräver total närvaro, en stor nackdel med livet som skribent och kreatör.

Jag kan inte annat än att beklaga att jag måste sticka hål på bubblan nu.

Bild: © pinkomelet / Adobe Stock

syn på mig själv, syn på sig själv, mäta sitt värde, prestation, prestationsångest, otillräcklighet, glädje, livsglädje, fina ögonblick, hälsa, psykologi

Jag är trött på att mäta mitt värde i vad jag presterar

Det känns inget vidare snällt mot mig själv att mäta mitt värde – definiera den jag är – utifrån vad jag presterar…

Minnena på Facebook ska påminna oss om allt det fina vi har upplevt, de där dyrbara ögonblicken vi tog tillvara. Visst har jag sådana stunder. Många sådana. Men jag kan inte låta bli att förfäras av hur jag genom åren har mätt både mina lyckliga stunder och mitt egenvärde i hur mycket jag presterar. Majoriteten av mina Facebook-minnen avspeglar denna skeva syn på min vardag och mig själv.

Det är inte bara Facebook jag har använt för att dokumentera hur mycket (eller hur lite) jag har åstadkommit. På sistone har jag ofta tänkt att det är mina och tjejkompisarnas prestationer som är mittpunkterna i våra samtal, och att vi alla många, många gånger känner oss otillräckliga; ”Jag skrev bara tusen ord idag”; ”Jag har bara tränat tre pass den här veckan” och så vidare.

Jag är trött på att mäta mitt värde i vad jag presterar. Det finns meningsfullare sätt att se på mig själv, till exempel hur glad jag känner mig när jag och brorsdottern kokar ihop rövarhistorier tillsammans, hur uppfylld jag känner mig när jag läser en bok som berör eller hur mitt hjärta skuttar när sambons leende bildar skrattrynkor vid ögonen. Jag tänker att jag borde skifta perspektiv och låta dessa små, men ack så betydelsefulla, ögonblick definiera den jag är.

Bild: © okalinichenko / Adobe Stock

skriva, skrivande, starta blogg, börja blogg, starta bokblogg, blogga om böcker, recensera böcker, bli skribent, bli bloggare, skrivtips, tjäna pengar på internet, tjäna pengar på blogg, reklam på blogg, bloggreklam, affiliate, affiliatenätverk, affiliatemarknadsföring, marknadsföring

Starta en bokblogg: Så här tjänar du pengar på att blogga om böcker och litteratur

Vill du veta mer om hur du kan tjäna pengar på att blogga om böcker och litteratur? Missa då inte den femte delen i min bloggskola ”Starta en bokblogg” där du lär dig mer om hur du kan gå med i affiliatenätverk och göra reklam för Adlibris, Bokus, CDON samt Storytel. Artikeln innehåller annonslänkar till Bokus och Storytel. 

Jag började med affiliatemarknadsföring av två anledningar: (1) jag ville ha kreativ frihet med vilket jag menar att jag själv ville bestämma vad jag skulle skriva om varje dag. (2) Jag ville tjäna pengar medan jag låg i sängen och läste böcker, vilket kan liknas vid att ha en passiv inkomst. Allt för läsandets och skrivandets skull. Nu har jag varit affiliate i drygt två års tid och det hela har både varit mer utmanande och roligare än vad jag först hade väntat mig. Kanske att affiliatemarknadsföringen har varit ännu ett av mina vansinnespåfund, men med facit i hand är jag glad att jag tog steget, för det här är vägen till en mer meningsfull vardag för mig.

5 vanliga frågor och svar om att tjäna pengar på att blogga om böcker och litteratur

1. Går det verkligen att tjäna pengar på att blogga om böcker och litteratur?

Ja, det gör det. Jag har själv fått reklamintäkter genom att ansluta min hälso- och livsstilssajt Bättre hälsa* till olika affiliatenätverk, och genom dessa fått en hyfsad extrainkomst varje månad. Eftersom jag inte är ett fan av att göra reklam för hälsokost – jag kan helt enkelt för lita om marknaden för att kunna fatta bra beslut – har jag även på Bättre hälsa riktat in mig på att göra reklam för Adlibris, Bokus och CDON:s böcker. Så betraktat i ett reklamperspektiv har jag egentligen två boksajter, Sandrajonsson.se och Battrehalsa.nu.

2. Hur får man reklamintäkter från affiliatenätverk?

För det första måste du bygga upp en blogg, och om du ska marknadsföra böcker föreslår jag att du riktar in dig på att blogga om just böcker och litteratur. Varje gång du skriver och publicerar en bokrecension eller ett boktips kan du länka från ditt blogginlägg till en återförsäljares sajt. Att länka är det mest effektiva sättet att göra reklam, men du kan förstås även ha annonser – så kallade banners – från Adlibris, Bokus och andra återförsäljare av böcker på din bokblogg. När du har byggt upp din blogg – man brukar säga att du bör ha publicerat minst tio inlägg på bloggen för att ens ha en chans att bli godkänd – kan du ansöka till olika affiliatenätverk och på så sätt bli en affiliate.

3. Vilka affiliatenätverk finns det för bokbloggare?

Det finns framför allt två stora affiliatenätverk som jag personligen är supernöjd med, och det är därför jag enbart rekommenderar dessa:

  • Genom Adtraction kan du ansöka om att få göra reklam för Bokus och Storytel. Klicka här för att komma till ansökan för att bli affiliate hos Adtraction.
  • Via affiliatenätverket Tradedoubler kan du göra reklam för bokåterförsäljarna CDON, Bokus och Adlibris (liksom för Tradera, där man kan köpa begagnade böcker). Klicka här för att komma till ansökan för att bli affiliate hos Tradedoubler.

Vart och ett av dessa affiliatenätverk har hundratals reklamprogram du kan ansöka till. Du behöver inte begränsa dig till bokåterförsäljarnas program.

4. Behöver man skatta för de pengar man tjänar på sin bokblogg?

Svaret på frågan är ja. Men det jag gillar med affiiatenätverken Adtraction och Tradedoubler är att man själv kan välja om man vill betala F-skatt eller A-skatt. Om man väljer att betala A-skatt sköter Adtraction och Tradedoubler beskattningen åt en – visst är det toppen? Så du behöver inte oroa dig för att hamna i en konstig skattefälla.

5. Är det etiskt riktigt att göra reklam på sin blogg om böcker och litteratur?

Så länge du skriver att du samarbetar med till exempel Bokus eller Adlibris i blogginläggets början är det okej att du gör reklam för nätbutikerna på din bokblogg. Det ska helt enkelt vara tydligt för läsarna att du har skrivit ett inlägg som innehåller reklam.

Så här blir du affiliate i 8 enkla steg

  1. Skriv och publicera minst tio – helst ännu fler – inlägg på din blogg.
  2. Surfa in till Adtraction och/eller Tradedoubler.
  3. Registrera ett gratis konto hos affiliatenätverken.
  4. Registrera även din blogg hos affiliatenätverken och när den har blivit godkänd;
  5. Ansök till programmen Bokus, Storytel, Adlibris och CDON – på så sätt får du en bra början.
  6. Vänta och se om ansökningarna godkänns och om de får tummen upp;
  7. Skriv och publicera blogginlägg om böcker och litteratur där du länkar till böcker ur nätbutikernas sortiment. Tänk på att du måste generera länkar genom affiliatenätverken- och programmen, men det är lätt som en plätt.
  8. Är du fortfarande osäker på hur du går tillväga – läs mer på Adtractions respektive Tradedoublers webbplatser! Där guidas du i hur du steg för steg kan generera annonser till bloggen.

Du måste hela tiden fylla bloggen med nytt textinnehåll

Låt mig vara ärlig; anledningen till att jag överhuvudtaget kan tjäna pengar på bloggen Bättre hälsa varje månad är att jag under intensiva perioder vinnlägger mig om att hela tiden skriva och publicera nya artiklar, artiklar som läsarna dessutom tycker om. Du kan inte bli affiliate och sedan inte satsa helhjärtat, eller jo, det kan du, men då kommer du misslyckas med företaget. Jag vet att det kan vara svårt att både vara kreativ och produktiv hela tiden, det är därför som jag har valt att skriva min bloggskola ”Starta en bokblogg”. Förhoppningsvis kan den hjälpa dig en bit på vägen. Klicka här för att komma till samtliga delarna i bloggserien ”Starta en bokblogg” och för att få inspiration till hur du kan skriva och vad du kan skriva om på bloggen.

Du behöver inte ”bara” göra reklam för böcker

Du är kreativ och vet att ett bok- och litteraturtema i sin tur rymmer oändligt många temata. Det enkla sättet att tjäna pengar på din bokblogg vore ju att skriva bokrecensioner och boktips, men om du vill vara mer kreativ än så kan du spåna på andra bra uppslag för reklam. Vad sägs om att göra listor där du ger mode- eller restips utifrån en särskild bok eller där du skriver om inredningsprylar för alla älskare av Mumintrollen? Bara din egen kreativitet sätter gränserna för hur långt du kan nå med din bokblogg.

5 saker du kan skriva om för att tjäna pengar på din bokblogg

  1. 11 magiska prylar för dig som älskar Harry Potter. I det här inlägget kan du skriva om och länka till produkter som har att göra med Harry Potter-böckerna.
  2. Litteraturens 9 sexigaste vampyrer. Skriv om och länka till vampyrböcker som finns i nätbokhandlar – men med en vinkling åt karaktärerna i böckerna.
  3. 7 klädstilar för dig som inte kan få nog av Sophie Kinsellas böcker. Gå med i klädbutikers affiliateprogram och länka sedan till olika klädesplagg i blogginlägget, du kan till och med göra inspirationstavlor där du visar upp hela stilar.
  4. Älskar du Jane Austens Stolthet och fördom? Res då till detta engelska gods. Gå med i en hotellbokningstjänsts affiliateprogram, välj ut en plats och ett hotell och skriv om dessa med en litterär twist. Du kommer garanterat väcka reslusten hos dina läsare.
  5. De 10 olyckligaste sluten i litteraturhistorien. Återigen – länka till böcker som finns i nätbokhandlarna.

Fördelarna med att gå med i dessa 4 affiliateprogram

1. Därför ska du bli affiliate till Adlibris

Det jag gillar med Adlibris är att de förutom att ha ett gediget bokutbud också säljer andra prylar såsom merchandise man kan koppla till böcker och pysselmaterial. Jag kan alltså både skriva mer traditionella bokinlägg och ge mina bokälskande vänner tips på presenter de kan köpa till sig själva, sina vänner och sina barn. Som en fantastisk bonus kan jag likaså göra pysselinlägg i stil med ”Så hör gör du ett snyggt bokmärke i form av en enhörning” och länka till det pysselmaterial Adlibris säljer. Du hittar Adlibris hos Tradedoubler.

2. Därför ska du bli affiliate till Bokus

Jag tycker att Bokus har ett fantastiskt utbud av böcker – även av engelska titlar – och vettiga priser. Det är alltid hit jag först vänder mig när jag ska utöka mitt privata bibliotek. Du hittar Bokus hos både Adtraction och Tradedoubler.

3. Därför ska du bli affiliate till CDON

Precis som Adlibris har CDON ett bra utud av böcker – och allt annat. Tack vare deras breda och kvalitativa sortiment kan jag enkelt fixa ett bokinlägg som till exempel har ett film- eller leksakstema. Man kan ju faktiskt skriva om Bamse-, Mumin- och Spöket Laban-produkter på sin bokblogg. Du hittar CDON hos Tradedoubler.

4. Därför ska du bli affiliate till Storytel

Jag säger bara wow. Just nu är jag så eld och lågor över Storytels utbud av ljud- och e-böcker att jag inte vet vad jag ska ta mig till. På grund av deras omfattande digitala bibliotek råder jag dig att alltid kolla här före du beställer hem böcker från nätbokhandlarna. Du kan komma mycket billigt undan genom att bara betala den månatliga kostnaden för ett abonnemang hos Storytel. Det kan dessutom vara spännande att ha ett återkommande ljudbokstema på din bokblogg. Du hittar Storytel hos Adtraction.

Här kan du läsa de andra delarna i min bloggskola Starta en bokblogg

Bild: © Sergey Nivens / Adobe Stock


*Bättre hälsa är min alldeles egen hälso- och inspirationssajt med över 100 000 besökare i månaden och där jag lyfter frågor som intresserar och engagerar mig. En stor del av sajten är tillägnad livet med kroniska sjukdomar, såsom kronisk smärta, och kreativitet.

skriva, skrivande, starta blogg, börja blogg, starta bokblogg, blogga om böcker, recensera böcker, bli skribent, bli bloggare, skrivtips, skrivövningar, bokrecension, boktips, skriva bokrecension, recension, skriva recension

Starta en bokblogg: De stora skillnaderna mellan att skriva boktips och bokrecensioner

Vill du bli bättre på att skriva boktips och bokrecensioner till din blogg om böcker om litteratur? Missa då inte den fjärde delen i min bloggskola ”Starta en bokblogg” där du lär dig mer om de båda textformerna.

Till skillnad från vad många kanske tror finns det stora skillnader mellan ett boktips och en bokrecension. Åtminstone såsom jag definierar de två textformerna. När man skriver en bokrecension måste man väva in fler aspekter än vad man gör när man skriver ett boktips. I ett boktips räcker det att man skriver kort om bokens handling och sedan ger sitt omdöme (givetvis måste man nämna bokens titel och författare), medan man i en bokrecension låter sitt omdöme ta avstamp i ytterligare elementa – läs mer om bokrecensionens innehåll här nedanför!

Så här skriver du en bokrecension

Om du vill bli bra på att skriva bokrecensioner skulle jag först råda dig att göra två saker: (1) läsa bokrecensioner i tidningarna SvD, DN, Aftonbladet och Sydsvenskan. Lär dig helt enkelt att bli en bra litteraturkritiker av kritikerna! (2) Läsa massa, massa böcker så att du lär dig känna igen olika författarskap, skrivsätt, genrer etc. Men visst finns det även praktiska detaljer att ta hänsyn till – vilka elementa innehåller en bokrecension (förutom en ingress med bokens titel, författarens namn, översättarens namn och så vidare)?

Skriva en bokrecension – den intellektuella stilen

Recensionsstilen jag fick lära mig på utbildningen i kulturjournalistik:

  • Handling: vad handlar boken om?
  • Kontext: vilka andra böcker har författaren skrivit, vilka andra böcker påminner boken om och hur har samhället eller tidevarvet påverkat bokens utformning?
  • Stil: hur skriver författaren både vad gäller språk och komposition?
  • Analys: i analysen ska du väva samman de ovanstående aspekterna så att du kan ge ditt omdöme.
  • Omdöme: vad tycker du utifrån alla de ovanstående aspekterna om boken?

Skriva en bokrecension – den ”enklare” stilen

Recensionsstilen som exempelvis sajten Skrivtips tipsar om och som du skulle kunna förenkla något för att få en mall till ett boktips:

  • Inledning: vad heter boken, vem har skrivit den och vilken genre tillhör den?
  • Handling: vad handlar boken om?
  • Karaktärer: vilka är bokens viktigaste karaktärer, finns det en eller flera? (Skriv om deras utveckling.)
  • Miljö: vilken miljö utspelar sig boken i och hur påverkar miljön karaktärerna?
  • Språk: vilket språk använder författaren i boken?
  • Komposition: hur har författaren byggt upp boken? (Är handlingen till exempel kronologisk, är berättaren allvetande och så vidare?)
  • Budskap: vad vill författaren förmedla med sin berättelse?
  • Omdöme: analysera, diskutera och berätta vad du tycker om boken utifrån din analys och diskussion.

Du kan skippa kontext- och analysdelen i ett boktips

Det som utmärker en välskriven recension är skribentens förmåga att väva samman boken med ett tid och rum och att vidga analysen till ett ämne som är relevant för oss idag. Så långt behöver du inte gå i ditt boktips. Som skrivet bör du i ett sådant fokusera på just bokens handling – låna gärna från listan med tips på hur du skriver en recension enligt den ”enklare” stilen – och berätta vad du tycker om boken. Tanken med ett boktips är att du på några få rader ska inspirera en vän och/eller en bloggbesökare till att läsa boken, och då kan det vara bättre att du lägger ner krutet på att bygga upp en dramatisk spänning i ditt berättande om boken än att du djupdyker i filosofiska detaljer.

Din bokblogg blir intressantare om du varvar boktips med bokrecensioner

Jag vill uppmuntra dig att både ha med boktips och bokrecensioner på din bokblogg. På så sätt kan du lägga ner extra mycket tid de gånger du känner att en bok verkligen berör dig och skynda dig igenom skrivandet när du egentligen inte har så mycket att säga om ett litterärt verk men ändå vill tipsa om det. Om tanken är att du ska ”sälja böcker” via din bokblogg kan det mycket väl räcka med boktips, men om du däremot vill ge bloggen substans bör du också ta dig tid att skriva om böcker och litteratur på ett mer djuplodat sätt. De olika bokblogginläggsformerna behöver inte utesluta varandra. Här på Sandrajonsson.se har jag med såväl tips som recensioner.

Här kan du läsa de andra delarna i min bloggskola Starta en bokblogg

Bild: © Sergey Nivens / Adobe Stock

skriva, skrivande, starta blogg, börja blogg, starta bokblogg, blogga om böcker, recensera böcker, bli skribent, bli bloggare, skrivtips, skrivövningar, få fler läsare till blogg, få fler besökare till blogg

Starta en bokblogg: 17 tips på hur du kan skriva för att få fler läsare till bloggen

Vill du ha fler läsare till din blogg om böcker och litteratur? Missa då inte den tredje delen i min bloggskola ”Starta en bokblogg” där du får 17 tips på hur du kan skriva för att öka bloggtrafiken.

1. Om du har en berättelse – berätta den!

Snyggt presenterad information kan vara A och O för att ditt blogginlägg om böcker och litteratur ska verka trovärdigt, men underskatta aldrig värdet av att skriva utifrån ditt perspektiv och att linda in informationen i en berättelse. Det finns inget som engagerar en läsare så mycket som storytelling* gör.

2. Dela med dig av dina tankar och känslor.

Det är helt okej att vara personlig när du bloggar liksom när du skriver kritik, som litteraturkritik. I dessa fall är ordet jag starkt. 

3. Skriv om saker som är viktiga för dig.

Har du något du brinner för? Jag brinner till exempel för frågor som rör hur det kan vara att leva med en kronisk sjukdom och sorg och tar varje tillfälle i akt att blogga om detta. För att få in litteraturperspektivet skriver jag bland annat recensioner om böcker som handlar om just kroniska sjukdomar, svåra förluster och sorg. Oavsett om det här, feminism, skönhetsideal, rasism, mobbning eller vänskap är ett ämne som engagerar dig kan du skriva om det på din bokblogg.

4. Blogga regelbundet.

Vare sig du väljer att blogga varje dag eller en gång i veckan är det viktigt att du publicerar blogginläggen regelbundet. Jag tenderar själv att blogga intensivt vissa perioder och att sedan trappa ner på mitt bloggande. Detta är ingen hållbar strategi. Om du vill ha många läsare måste du vara en pålitlig bloggare.

5. Skriv och publicera mycket.

Ju större bokblogg du har, desto mer trafik driver du in till den.

6. Skriv långa inlägg om böcker då och då.

Google, som ju är en av huvudaktörerna som avgör hur mycket trafik du får till din blogg, brukar premiera långa artiklar, och då menar jag långa artiklar. Försök att uppamma tillräckligt mycket skrivglöd för att kunna skriva blogginlägg bestående av i alla fall 1 500 till 2 000 ord någon gång ibland. Att skriva listor och guider lämpar sig särskilt väl när du måste komma upp i en större ordvolym.

7. Ha med SEO i texterna.

SEO är förkortningen för Search Engine Optimization, eller sökmotoroptimering, och innebär delvis att man anpassar sina texter efter sökmotorernas kriterier, så att man får fler läsare till sin blogg. Detta är alltså en teknisk aspekt av skrivande. Du behöver inte vara ett SEO-proffs för att kunna använda SEO i dina blogginlägg om böcker och litteratur. Så här kan du enkelt komma igång med SEO:

  1. Skaffa ett Google-konto, om du inte redan har ett.
  2. Surfa in till Google Adwords. Klicka antingen på länken eller sök på ”Google Adwords” för att komma dit.
  3. Klicka på knappen ”Verktyg” som finns längst till höger uppe i menyn.
  4. Klicka på knappen ”Sökordsplanerare” i listan.
  5. Klicka på knappen ”Sök efter nya sökord med hjälp av fras, webbplats eller kategori”.
  6. Skriv in sökord såsom ”bok”, ”böcker”, ”litteratur”, ”Stephen King”, ”Nora Roberts” och se om du får upp några specifika sökord (givetvis ska du anpassa sökorden efter det tema du ska skriva om, det här är bara några exempel på vad du kan söka på. Med sökord menas de ord faktiska människor använder sig av när de söker på Google och andra sökmotorer. Google för statistik över sökord och det är denna statistik du får tillgång till via Adwords och ”Sökordsplanerare”). Glöm inte att anpassa sökorden efter det svenska språket, vilket du gör med ett enkelt knapptryck.
  7. Använd i alla fall tre, om du nu får så många, av de specifika sökord du får i dina texter. Låt sökorden återkomma ungefär varje 100:e till 150:e ord.

Varför ska du krångla till skrivprocessen med dessa steg? Genom att använda Googles officiella sökord i dina texter får du helt enkelt fler besökare till din blogg. Om du har skrivit om en speciell bok hjälper du de som googlar på boken att få mer information om den. Det är en win-win-situation för både dig och dina läsare.

8. Länka mera!

Länka till såväl dina egna som andras blogginlägg i texterna du skriver. Dels är det en bra SEO-strategi, dels hjälper det andra bokbloggare och läsare att hitta till dig. Visa att du finns!

9. Strukturera texterna snyggt.

Med en snygg struktur på blogginläggen blir det mycket roligare att läsa och lättare att hänga med i texterna. Det ger också bloggen ett mer proffsigt intryckt. Försök att skriva korta, gärna jämnlånga stycken och att ha med många rubriker.

10. Skriv bra rubriker.

Underskatta aldrig lockelsekraften i en bra rubrik, då den är det första läsaren ser. Om du tycker det är svårt att komma på lockande rubriker bara sådär, kan du brainstorma med hjälp av penna och papper. Prova att fånga en känsla i rubriken, samtidigt som du beskriver innehållet i blogginlägget i den. Du har snart kläm på det hela.

11. Variera innehållet.

Det finns hur många ingångar till blogginlägg om böcker och litteratur som helst. Du kan skriva bokrecensioner, författarporträtt och mer personliga texter. Har du slut på idéer? Ta en titt på min lista ”Starta en bokblogg: 33 saker du kan skriva om”. Som du vet förnöjer förnyelse, så försök att överraska läsarna med nya temata och vinklar på dina käraste bloggämnen.

12. Variera längden på blogginläggen.

Bara för att du bör skriva och publicera långa och ordrika blogginlägg för att driva in trafik till bokbloggen, betyder det inte att alla inlägg måste vara megalånga. Det gäller att ha en välavvägd blandning av långt och kort, ”högt” och ”lågt”. Ett enklare blogginlägg med ett roligt ämne och en medryckande rubrik kan göra sig bättre i sociala medier än ett mer ambitiöst, som ett megalångt, inlägg.

13. Leta problem – och lösningar.

Läsare älskar när du har en lösning på ett problem, så bli en expert på att både hitta problem och svar. Kanske kan du låta läsarna ställa bokfrågor till dig och sedan ta reda på information åt dem, som du givetvis publicerar i ett alldeles eget blogginlägg. Du kan vidare ge skrivtips, leta upp mindre vanliga böcker och skriva om din jakt efter dem, försöka dig på att förklara hur en författare tänkte när hen skrev si eller så etc.

14. Gör research och jämför din bokblogg med andra bloggar.

Gör det till en vana att läsa bokbloggar och sajter där man skriver om böcker och litteratur, på så sätt får du en bra bild av vad du kan skriva om, hur du kan skriva blogginlägget och vad som trendar i bokbranschen. Sedan jag gjorde research till en del av mitt dagliga arbete har jag blivit en mycket bättre artikelförfattare. Det räcker inte att kunna skriva bra för att bli en bra skribent. 

15. Brainstorma ofta!

Skapa rum för att komma på idéer till nya blogginlägg om böcker och litteratur, och skriv ner idéerna när du kommer på dem. Brainstorming är också en del av själva skrivprocessen. 

16. Skriv, skriv och skriv.

Så här enkelt är det: ju mer du skriver, desto bättre blir du på att skriva. Du kan aldrig öva för mycket, då det alltid finns nya saker inom skrivhantverket och bloggandet du kan lära dig.

17. Redigera mera!

Det är kanske jag som är petig, men om en text inte är det minsta genomarbetad och/eller redigerad tappar jag snart intresset för den. Ta dig alltid tid att läsa igenom din text för att se om det är något du kan förbättra före du publicerar den. Jag brukar gå tillbaka till mina gamla texter här på Sandrajonsson.se och korrigera eventuella småfel som har smugit sig in i dem.

Här kan du läsa de andra delarna i min bloggskola Starta en bokblogg

Bild: © Sergey Nivens / Adobe Stock


* Storytelling= ett sätt att marknadsföra och/eller informera med hjälp av en berättelse. I stället för att till exempel uttryckligen skriva att boken är ”bra” kan du gestalta det som är bra med den genom en berättelse – vad och hur kände du när du läste boken? Kan du med hjälp av ord måla upp en bild av just den känslan? Eller: har du ett minne som är förknippat med boken? Berätta i så fall om boken utifrån minnet.

Cat Sebastian, The Soldier's Scoundrel, The Turner Series, böcker, litteratur, boktips, skönlitteratur, romance, historisk romance, Regency, Harlequin

Boktips: I The Soldier’s Scoundrel skildrar Cat Sebastian mäns förbjudna kärlek och passion i tidig 1800-talsmiljö

En historisk Harlequinbok som skildrar mäns kärlek och passion till varandra under tidigt 1800-tal är, vad jag känner till, en stor nyhet i romancevärlden. Här tipsar jag om The Soldier’s Scoundrel av Cat Sebastian!

Cat SebastianTitel: The Soldier’s Scoundrel
Författare: Cat Sebastian
Förlag: Avon Impulse
Årtal: 2016
Sidantal: 308

Jag har läst hundratals Harlequin- och romanceböcker som utspelar sig under det tidiga 1800-talet, närmare bestämt under den så kallade Regency-perioden. Cat Sebastians The Soldier’s Scoundrel är såvitt jag vet den första [relativt kända?] romanen som helt och hållet fokuserar på homosexuella mäns kärlek och passion under denna tidsperiod, och därmed tycker jag att hon har skrivit historia. Men skiljer sig handlingen och upplägget i The Soldier’s Scoundrel från andra typiska Regency-böckers?

Jack Turner har ett tufft förflutet. Han växte upp i Londons slumkvarter och lärde sig redan under sina barndomsår de tjuvknep han behövde för att kunna ta hand om sig och sina syskon. Som vuxen är han hård, många skulle beskriva honom som en skurk. Adelsmannen Oliver Rivington är en av de personer som förfäras över Jacks skurkaktighet och han kan för sitt liv inte förstå varför hans syster – och flera andra av Londons högvälborna damer – söker hjälp hos honom.

Oliver bestämmer sig för att ta reda på och avslöja det fuffens Jack har för sig, men dras snart in i Jacks förehavanden. Oliver upptäcker att Jack hjälper utsatta kvinnor, kvinnor som till exempel misshandlas och hotas av sina makar, och att Jack, trots hans skurkaktiga metoder, är en fin och ärbar man (ursäkta ordvalen, tänk på att det här Regency). Oliver, som skadades i Napoleonkrigen och som sedan dess inte har haft mycket att leva för, får en ny mening med livet när han inser att han är kär i Jack – och att hans känslor besvaras.

Deras romans borde vara en dans på rosor, men så blir det inte. Det är tidigt 1800-tal och homosexualitet är under denna tid ett lagbrott, så de får älska varandra i det fördolda. Den stora frågan är om Jack och Oliver ska kunna skapa sig ett liv tillsammans mot alla odds… Givetvis är frågan kryddad massa erotiska spänningar och sex, som sig bör i en bok med Harlequin-stuk.  Jag vet inte om jag tycker att boken egentligen är unik, samma gamla vanliga temata går igen också här: rå passion, hat som vänds till kärlek och så vidare.

Men en sak är jag säker på; jag önskar innerligt att också Harlequin (HarperCollins) och andra bokförlag som ger ut romanceböcker kommer bli ännu mer öppna för att ge ut romance om fler sorters kärlek och passion än den heterosexuella. Cat Sebastians The Soldier’s Scoundrel är ett första skälvande steg bort från det heteronormativa i romancevärlden, även om mitt intryck av boken är att den på många sätt ändå är en omskrivning av heteronormativiteten. Någonstans måste man dock börja och varför inte här?

Om du är nyfiken på konceptet och vill läsa fler böcker med en hbtq-vinkling har Cat Sebastian i veckorna avslutat sin trilogi där The Soldier’s Scoundrel ingår: The Turner Series.

Bild: © duydophotography / Adobe Stock